Könshormon och migrän
Migrän är bland de mest plågsamma kroniska sjukdomarna som finns. Sjuk domen har en mycket stor socioekonomisk påverkan, är underdiagnostiserad och underbehandlad. Prevalensen av migrän är påtagligt större bland kvinnor. Varför är det så? Det försöker Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet, och hans forskargrupp ta reda på.
Migrän är en episodisk primär huvudvärkssjukdom som påverkar en av nio vuxna personer och spritt i hela världen. Den vanligaste formen är migrän utan aura, medan migrän med aura finns hos cirka 20 procent (oftast en synfältspåverkan i början av anfallet med en duration av 20–60 minuter). Detta följes av symtom som måttlig till svår ensidig huvudvärk, illamående/kräkning och ljud-/ljusöverkänslighet. Attackerna varar typiskt mellan 4 till 72 timmar. Incidensen varierar mycket mellan individer som har något enstaka anfall per år till dem som har flera attacker varje månad.
Även hos individer kan det variera med perioder av enstaka till flera anfall per månad. Effekterna på individplan kan var mycket uttalade med oförmåga att ha normalt liv, påverkad utbildning och möjlighet att ha ett arbete. Familjelivet kan vara starkt begränsat. Det är väl känt att kvinnor har cirka 2–3 gånger mer migrän än män men orsaken har debatterats under århundranden.1
Prevalens av migrän är påtagligt större hos kvinnor. I kliniska studier ser man ofta att det är cirka 75 procent av deltagarna som är kvinnor. Migrän finns hos barn men då i ungefär lika stor omfattning. Efter puberteten ökar det hos kvinnorna och drabbar dem påtagligt i åldersgruppen 15–49 år; efter menopaus minskar migrän långsamt för att efter något 10-tal år närma sig prevalensen hos män. Kliniskt har man visat att kvinnor har längre attacker, ökad risk för länge attacker, ökad risk för återkommande huvudvärk, större allmänpåverkan och längre tid till att komma tillbaka i balans. Vidare är det mest vanligt med kvinnor i gruppen personer med kronisk migrän; det vill säga fler dagar med migränhuvudvärk än dagar utan. Bördan är därför tyngre och påverkan av livet i stort under de mest aktiva åren av livet.
FINNS DET NÅGON GENETISK ORSAK?
Man har under åren diskuterat om det finns en genetisk skillnad att få migrän mellan män och kvinnor. Man har diskuterat ifall migrän kan vara ett autosomalt dominant tillstånd medan män skulle ha en autosomalt recessiv benägenhet. En alternativ förklaring skulle kunna vara en medfödd faktor som mitokondrie- DNA. Det som talar emot det är att pojkar och flickor i stort har lika mycket migrän och att mot ålderns höst när hormonskillnaderna ebbat ut så närmar sig förekomsten mellan könen åter. Två nyligen genomförda genetiska studier tyder på en annan förklaring. Gormley et al visade att endast 1 av 38 migränassocierade genloci hade relation till X-kromosomer.2 Denna studie utvidgades nyligen till en ännu större GWAS-studie och kunde då identifiera 123 loci som länkades till migrän, men det förelåg inte någon specifik aggregering till X-kromosomer. Min slutsats är att kanske har män och kvinnor lika stor genetisk benägenhet att få migrän; det som skiljer könen åt är de dynamiska
förändringarna som sker i kvinnliga könshormon från pubertet till menopaus.
De studier som gjorts på försöksdjur och i viss mån också på humant material har inte visat på något som väsentligt motsäger denna hypotes. Dessa pekar istället mot vår hypotes – att det inte finns någon genetisk skillnad mellan könen utan skillnaden kan bero på de fluktuationer som kvinnor i fertil ålder har i cirkulerande nivåer av östrogen, progesteron och oxytocin under en menstruationscykel.3
