Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Förmågan att samtidigt utföra två uppgifter är ofta påverkad tidigt hos personer som håller på att utveckla demens. En studie vid Akademiska sjukhuset och Falu lasarett visar att ett kombinerat så kallat dual-task-test, där patienten går och samtidigt presterar kognitivt, kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom.


Hanna Bozkurt Åhman, doktorand inom geriatrik vid Uppsala universitet. Foto: privat

– Behovet av ett smidigt test för tidig upptäckt är stort, inte minst i takt med att den äldre befolkningen ökar och alltfler insjuknar i demenssjukdomar. Dagens metoder för minnesutredning är kostsamma, tidskrävande och/eller invasiva. Ett kombinerat gång- och kognitionstest, ett så kallat dual-task-test, som är enkelt att genomföra, skulle kunna leda till att demenssjukdomar upptäcks tidigt och möjliggöra tidiga insatser, säger Hanna Bozkurt Åhman, doktorand inom geriatrik vid Uppsala universitet.

Tidigare forskning har visat att dual-task-testning har potential att användas för att avslöja en försämring i förmågan att samtidigt utföra två uppgifter, vilket kan vara orsakat av en demenssjukdom. Men ännu saknas konsensus kring hur ett sådant test ska utformas optimalt för detta ändamål.

Den aktuella studien Uppsala-Dalarna Dementia and Gait (UDDGait) har pågått sedan 2015. Hittills har 298 patienter och 188 kontrollpersoner inkluderats. Största delen av datainsamlingen sker på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett. I projektet medverkar även Uppsala universitet, Region Dalarna och Umeå universitet.

– Syftet har varit att undersöka om ett dual-task-test som består av gångtestet Timed Up-and-Go kombinerat med en kognitiv uppgift kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom, berättar Hanna Bozkurt Åhman.

Testerna har utförts i samband med minnesutredning på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Falu lasarett. Sedan dess har en uppföljande testning och journalgenomgångar genomförts. Nu pågår ytterligare en uppföljande testning samt kompletterande datainsamling för testning av tillförlitligheten.

– Resultaten visar att Timed Up-and-Go dual-task-test kan användas för att särskilja mellan demens, lindrig kognitiv störning, subjektiv kognitiv störning och personer utan kognitiv sjukdom. Dessutom kan dual-task-testet användas för att förutsäga utveckling av demens hos personer inom 2,5 år efter genomgången minnesutredning, i synnerhet hos yngre. Testet kan bidra med användbar information vid minnesutredning, men det behövs fler studier för att testet ska kunna användas kliniskt, avrundar Hanna Bozkurt Åhman.

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Stamceller utforskas under rymdresa

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

För att korta väntetider till operation av hydrocefalus hos vuxna har Akademiska sjukhuset samarbetat med Norrlands universitetssjukhus under hösten. Samarbetet innebär att patienterna har opererats på Akademiska med hjälp av narkossjuksköterskor från Umeå.

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.