Kemisk reaktionskinetik
Kemisk reaktionskinetik
Har kemisk reaktionskinetik någon relevans för Alzheimers sjukdom?
Aggregering av amyloid β-protein har kopplats till uppkomst och progression av Alzheimers sjukdom. Hittills har kunskaperna om de molekylära mekanismerna bakom aggregeringsprocessen varit begränsade. En ny metod har använts för att identifiera de mikroskopiska delstegen i förloppet och kan ligga till grund vid utveckling av nya specifika bromsmediciner. I denna artikel beskrivs metoden av Sara Snogerup Linse, professor i fysikalisk kemi och molekylär proteinvetenskap, Lunds universitet.
Alzheimers sjukdom drabbar allt fler individer. Det första fallet beskrevs i litteraturen 1906 av Alois Alzhemier.1 Forskare har sedan dess under många årtionden sökt svar på frågor som ”Vad är det som får sjukdomen att starta?”, ”Hur skall diagnostiska tester vara konstruerade för att upptäcka sjukdomen innan det är för sent att bota den?” och ”Kan vi hitta botemedel mot denna svåra sjukdom?”. Forskning pågår på många olika plan och man börjar närma sig svaren på de tre frågorna. Förhoppningsvis kommer någon inom denna mycket aktiva och diversifierade forskning snart fram till ett genombrott. Varför valde då vi, som ett litet fysikalkemiskt laboratorium, att ge oss in i detta redan så heta fält i början av 2010-talet? Det var ju inte lönt att göra det som andra redan gör och gör mycket bättre än vi någonsin skulle kunna göra. Nu i efterhand kan det verka som att vi ställde frågorna ”Vad görs inte idag?” och ”Är det något av detta som vi skulle kunna göra?”. Ett svar på dessa frågor var en detaljerad utredning av reaktionskinetiken för en av de underliggande molekylära processerna. Och det blev den vinkeln vi gav oss på. Men egentligen halkade vi in på ett bananskal.
