Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Juan Lantero Rodriguez tilldelas Sahlgrenska Akademins utmärkelse Årets avhandling 2022. Foto. Elin Lindström.

Priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin” har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse.

– Jag är glad och ärad över att få ta emot detta pris. Det är det första akademiska erkännandet jag får, så jag blev mycket begeistrad när jag fick veta att jag får priset, säger Juan när jag träffar honom i forskningsmiljön för klinisk neurokemi vid Mölndals sjukhus.

Stimulerande miljö

Han kom till Göteborg från Madrid för att ta en masterexamen i molekylär biologi, och när han började leta efter en doktorandplats tipsade en vän honom om platsen i Blennows och Zetterbergs lab. När han fick tjänsten hade han ingen erfarenhet av att arbeta med Alzheimers sjukdom.

Juan Lantero Rodriguez. Foto: Elin Lindström.

– Det är en väldigt stimulerande miljö att arbeta i. Alla drar åt samma håll, med samma mål, och jag har alltid fått mycket hjälp av andra i labbet, särskilt från Nicholas Ashton och Anniina Snellman. Det finns ingen bättre plats att vara doktorand på. Därför har jag också kunnat bidra till så många viktiga artiklar under min tid här, berättar Juan.

Det har gått ett drygt år sedan han disputerade, och som postdoktor i gruppen arbetar just nu vidare med några av fynden som han presenterade i sin avhandling, som nyligen publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia. I förlängningen hoppas han kunna göra betydande bidrag till arbetet med att lösa Alzheimers gåta genom att utveckla mycket specifika tester för olika hjärnpatologier.

Fyra nya biomarkörer

I sin avhandling gör Juan Lantero Rodriguez viktiga bidrag mot icke-invasiv, kostnadseffektiv och enkel blodprovning för Alzheimers sjukdom. Han har använt avancerad masspektrometri och immunanalys i olika plattformar för att identifiera varianter av tau-protein som skulle kunna användas som biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.

I avhandlingen presenterar han utvecklingen fyra olika tau-biomarkörer. Tre av dessa markörer har visats vara enastående för att identifiera sjukdomsutveckling av alzheimer i blodprov och dessutom särskilja denna patologi från andra neurologiska sjukdomar. Arbetet innebär viktiga steg mot ett eftersträvansvärt mål inom demensutvärdering i primärvården – blodprov för Alzheimers sjukdom.

– Det sista delarbetet i avhandlingen handlar om en ny biomarkör, NTA-tau, som visades sig vara mycket specifik för just tau-patologin. Det finns ett stort behov av en sådan markör, dels inom kliniken som ett kostnadseffektivt verktyg för att spåra tau-patologin hos levande patienter, och även för kliniska prövningar som ett verktyg för inkludering eller exkludering i prövningar av nya läkemedel. Markören kan också användas för att övervaka nedströmseffekterna av anti-Aβ-läkemedel. NTA-tau är den första tau-patologispecifika biomarkören som kan mätas i blod, konstaterar Juan.

Några av de nya immunanalyser som Juan inkluderat i sin avhandling har i praktiken överförts till världsledande läkemedelsföretag, som använt dem för att utvärdera nya sjukdomsmodifierande behandlingar vid Alzheimers sjukdom.

Många misslyckanden

Avhandlingen innehåller fem arbeten, men i samarbete med andra forskare har han bidragit till inte mindre än 35 publiceringar, de flesta i ansedda tidskrifter. Men även om hans tid som doktorand varit extremt produktiv är det ändå sina misslyckande han vill lyfta fram:

– Forskning drivs framåt av positiva resultat, eftersom det är de resultaten som genererar samarbeten och forskningsmedel, Men jag tycker att mina misslyckanden har varit mina viktigaste lärdomar, säger han.

Vid sidan av varje lyckat experiment med en antikropp finns nio andra, misslyckade experiment, berättar han:

– Mina handledare Kaj Blennow och Henrik Zetterberg har gett mig stor frihet och mycket stöd. De har aldrig visat på något sätt att tyckt jag var klumpig eller hade dåliga idéer när en idé inte visat sig hålla. De har hela tiden varit öppna när jag föreslagit en ny antikropp som jag vill testa, säger Juan.

”Fenomenal vetenskapsman”

Juans avhandling nominerades till priset av handledaren Kaj Blennow, som beskriver avhandlingen som både omfattande och djupgående. De arbeten som ingår i avhandlingen publicerades i topptidskrifter, bland annat Lancet Neurology. Kaj beskriver Juan som en fenomenal vetenskapsman, kollega och person: ”Han är en av de mest hängivna och begåvade unga vetenskapsmän jag har haft nöjet att arbeta med. Förutom att utföra sin forskning på en exemplarisk nivå, representerar han de bästa idealen av vår institution, där vi försöker utveckla den framtida generationen av forskare, och han visar ett extraordinärt engagemang för människor som lider av neurodegenerativa sjukdomar”.

Prisutdelning av Årets avhandling kommer ske den 31 maj, för särskilt inbjudna gäster.

Avhandlingen:

Juan Lantero Rodriguez: Novel cerebrospinal fluid and blood tau biomarkers in Alzheimer’s disease and other neurodegenerative diseases.

Text: Elin Lindström

Liknande poster

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson, professor vid Göteborgs universitet, har valts till ny ordförande för den ideella organsiationen European Brain Council (EBC). Det långsiktiga målet för organisationen är att förbättra livet för de uppskattningsvis 179 miljoner européer som lever med hjärnsjukdomar.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå.

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya former av proteinet tau, som påvisar alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår, har identifierats av forskare vid Göteborgs universitet, ihop med kollegor på tre andra lärosäten i Europa.

Fint pris inom strokerehab till Katharina Stibrant Sunnerhagen

Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet, får världens finaste pris i sitt fält, nämligen Barbro B. Johansson Award in Stroke Recovery. Hon får priset för nyskapande forskning som haft betydande inverkan på hur vården handlägger rehabiliteringen efter…

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom från nervsystemet hos vissa patienter med covid-19. Det framgår av en studie på sex svenska patientfall.

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet.

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Vissa patienter som vårdas på sjukhus för coronavirusinfektion, covid-19, har kliniska och neurokemiska tecken på hjärnskada, visar en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde en biomarkör för hjärnskada uppmätas.

Neurofilament light

Neurofilament light

I ett VINNOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och UmanDiagnostics har forskare tagit fram en högkänslig metod för att mäta proteinet neurofilament light (NFL) i blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk…