Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

CNSx3 – ett innovativt forskningscenter för hjärnsjukdomar

CNSx3 är ett nytt forskningscenter för hjärnsjukdomar vid Uppsala universitet, där syftet är att tvärvetenskapligt samarbeta mellan flera akademier och industripartners för att utveckla en ny plattform för nya behandlingsstrategier. Inom CNSx3 är Sven Nelander vetenskaplig chef och Peetra Magnusson är ansvarig för centrats struktur. Här berättar de mer om ambitionen för forskningen.

Sjukdomar i hjärnan och det centrala nervsystemet (CNS) utgör en av de största globala hälsoutmaningarna. Dessa tillstånd drabbar individer i alla åldersgrupper, från medfödda missbildningar och skador hos nyfödda, till hjärntumörer hos barn samt stroke och neurodegenerativa sjukdomar hos vuxna. CNS-relaterade sjukdomar står idag för en tredjedel av den totala sjukdomsbördan i Europa och utgör den näst vanligaste dödsorsaken globalt. De samhällsekonomiska kostnaderna för dessa sjukdomar är i paritet med den sammanlagda bördan av cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Detta understryker det akuta behovet av att utveckla nya och effektiva behandlingsstrategier för CNS-sjukdomar, en utmaning som visat sig vara särskilt komplex och utmanande.

Här spelar CNSx3 en central roll – ett nyetablerat forskningscenter vid Uppsala universitet med målsättningen att omdefiniera forskningen kring sjukdomar i det centrala nervsystemet. Genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan åtta akademiska institutioner och två industripartners strävar vi efter att skapa en innovativ plattform för utveckling av nya behandlingsstrategier. Forskningens kärna utgörs av utvecklingen av avancerade hjärnmodeller, så kallade organoider, odlade på mikrofluidiska chip som efterliknar hjärnans komplexa miljö och funktionella dynamik.

Centret har nyligen erhållit ett anslag om 60 miljoner kronor från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och kommer att verka genom noder i Uppsala, Linköping och Göteborg. Denna satsning möjliggör en integrerad forskningsmiljö där akademi och industri samverkar för att accelerera framtagandet av effektiva terapier för CNS-relaterade sjukdomar.

Hjärnmodeller i framkant
Kärnteknologin i CNSx3 är inriktad på att skapa funktionellt relevanta ”minihjärnor” i laboratoriet, kända som organoider. Dessa är små, tredimensionella vävnadsmodeller som framställs från stamceller och härmar mänskliga hjärnstrukturer. Ett centralt problem med dagens modeller är att de saknar blodkärl, vilket begränsar deras mognad och därmed deras förmåga att återge hjärnans funktioner. För att lösa detta kombinerar vi bioteknik med avancerade material för att skapa vaskulariserade (blodkärl-försedda) organoider. Med hjälp av mikroteknik och specialutvecklade hydrogeler kan vi bygga mer robusta och biologiskt realistiska hjärnmodeller.

Hela teamet från CNSX3 tagen just efter hearingen hos Stiftelsen för Strategisk Forskning under hösten 2024.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Ny avancerad bildteknik lyfter medicinsk forskning i Lund

Ny avancerad bildteknik lyfter medicinsk forskning i Lund

Lund Biomedical Imaging Center (LBIC) vid Lunds universitet stärker sin position inom medicinsk forskning med två toppmoderna prekliniska imaging modaliteter, en PET/CT och en SPECT/CT-kamera. De nya systemen, som möjliggjorts genom ett anslag på 2,6 miljoner kronor från IngaBritt och…

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

En ny Forskningspolicy som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige.

13,7 miljoner till hjärnforskningen

13,7 miljoner till hjärnforskningen

Fabio Begnini är forskare vid Uppsala universitet och får anslag för att forska på behandlingar för migrän, depression med mera. Detta är del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd.

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

ALS har länge varit obotlig, men forskning inger hopp. Enligt lovande studier kan läkemedlet ILB förbättra förlorade funktioner och bromsa sjukdomsutvecklingen.

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

En av dem som deltagit i ALS-studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Erik Petersén som idag får ILB utskrivet på licens.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Hjärnans funktion och struktur vid PMDS: Kopplingar till hormonella förändringar

Hjärnans funktion och struktur vid PMDS: Kopplingar till hormonella förändringar

I sin avhandling har Louise Stiernman och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet genomfört fyra studier av kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, som är en form av svår PMS. Studierna har genomförts…

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och…

Ny forskningsmodell för att kunna förstå Huntingtons sjukdom

Ny forskningsmodell för att kunna förstå Huntingtons sjukdom

Med en teknik för att omprogrammera hudceller till nervceller har forskare vid Lunds universitet visat sig kunna studera Huntingtons sjukdom på ett nydanande sätt. Metoden kan också leda till framgångsrika studier av andra åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap…

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…