Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan leda till alzheimer.

Nicholas Ashton och Kaj Blennow. Foto: Göteborgs universitet.

Det är forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor vid Lunds universitet och i Montreal, Kanada, som presenterar metoden i en studie i tidskriften Nature Aging. Med den ökade träffsäkerhet som metoden ger minskar behovet av mer avancerad diagnostik, med ryggvätskeprov, likvortest, eller PET-kameraundersökning, vilket ger snabbare och enklare handläggning och stora kostnadsminskningar för sjukvården.

De senaste åren har en ny blodtest utvecklats, en variant av fosforylerat tau, kallat p-tau217, som  visat sig vara en mycket lovande biomarkör för screening av patienter som söker sjukvården för minnessvårigheter och andra tidiga kognitiva symptom, som skulle kunna vara tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.

Trots de lovande resultaten finns dock en osäkerhet med att använda ett test för att klassificera patienter med tidiga kognitiva symptom i två grupper, alzheimer eller inte alzheimer. Detta på grund av en relativt hög andel falskt positiva resultat (individer som får ett positivt testresultat men som inte har alzheimer) och falskt negativa (individer med negativt testresultat som ändå visar sig ha alzheimer baserat på andra undersökningar).

Arbetsflöde i två steg

Utöver psykologiska konsekvenser av en felaktig diagnos finns också andra aspekter med ett test som appliceras på stora patientgrupper för att ställa diagnos och initiera behandling. Det gäller både kostnader, och inte minst potentiella medicinska risker vid behandling för en sjukdom som patienten inte har. Forskarna vid Göteborgs universitet och deras kolleger hade därför målet att utveckla en ny och mer säker strategi för klinisk implementering av blodbiomarkörer.

Tvåstegsmodellen bygger på att först använda en diagnostisk modell, baserad på p-tau217, för att rangordna patienter med mild kognitiv svikt (MCI) avseende risk (hög, låg eller intermediär, alltså mittemellan) för hjärnamyloidos, och därmed risk för alzheimer. I steg två görs konfirmerande diagnostik med likvortester eller PET-kameraundersökning, med bara i gruppen med intermediär risk.

Modellen utvärderades i en patientgrupp om 348 individer med mild kognitiv svikt från den svenska studien BioFINDER vid Lunds universitet, och resultaten validerades i den oberoende studien TRIAD från Mc Gills Universitet i Montreal, Kanada, där man också använde en oberoende analysmetod för p-tau217.

Kliniskt användbar strategi

Resultaten visar på en mycket hög säkerhet i identifieringen av både lågriskpatienter, där alzheimer kan uteslutas, och högriskpatienter, som därmed kan få en diagnos och ges möjlighet att starta en behandling som lindrar symtom. I en framtid skulle de också kunna remitteras till en specialistklinik för eventuell sjukdomsmodifierande behandling.

Gruppen med intermediär risk kommer med den nya metoden endast att omfatta cirka en tredjedel av patienterna, vilket leder till ett kraftigt minskat behov av mer avancerad diagnostik, vilket skulle korta handläggningstiderna och ge stora kostnadsminskningar i sjukvården.

Data från studien: Modellen testades med olika strikta gränser, och vid den mest stringenta lägre gränsen med 97.5% sensitivitet (för att undvika att missa patienter som har hjärnamyloidos och alzheimer) sågs endast 6.6% falskt negativa, och vid den mest stringenta övre gränsen med 97.5% specificitet (för att undvika att klassificera patienter som inte har hjärnamyloidos som högriskpatienter) sågs endast 2.3% falskt positiva. Vid dessa gränser hamnade 41% av patienterna i gruppen med intermediär risk, jämfört med 29% då gränserna satts vid 95% sensitivitet och specificitet. Då patienterna i denna grupp med intermediär risk undergick likvortester med Aβ42/40 kvot (som ger en mycket säker indikation på alzheimer) sågs en mycket god överensstämmelse (86%) med klassificering via amyloid PET. Den höga träffsäkerheten för p-tau217 kunde också verifieras i den oberoende McGill-kohorten.

Läs artikeln här.

Liknande poster

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, professor och överläkare i neurologi, är ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

H70-studiens historia i ny skrift

H70-studiens historia i ny skrift

AgeCap firar H70-studiens framgångar med en skrift om studiens historia där både forskare, personal och medverkande intervjuas.