Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ingen koppling mellan amyloid i mat och Alzheimers

Proteiner i form av amyloidlika nanofibrer är föremål för mycket forskning eftersom dessa framgångsrikt skulle kunna användas till nya, gröna material och ingredienser i livsmedel. Nu har forskare vid KTH kunnat visa att den befarade kopplingen mellan amyloid i mat och Alzheimers sjukdom inte utgör något hot för denna utveckling.

Forskare vid bland annat KTH har i en studie undersökt ett flertal amyloidstrukturer bildade av vanligt förekommande proteiner i ägg och bönor. Foto: Erol Ahmed och Lukasz Rawa / Unsplash.

Idag pågår omfattande forskning kring hur proteiner med amyloidliknande strukturer skulle kunna användas i nya, hållbara material. Dessa typer av proteinstrukturer har enligt forskare imponerande egenskaper och har visat sig vara mycket användbara inom områden som vattenrening, bioelektriska komponenter och biobaserade alternativ till plastmaterial. De kan också användas för att ge tilltalande konsistens hos livsmedel.

Tros ligga bakom Alzheimer och Parkinson

Christofer Lendel, universitetslektor på avdelningen tillämpad fysikalisk kemi vid KTH. Foto: Peter Ardell.

Det har dock funnits problem. Proteiner som antar fel struktur och bildar amyloid tros ligga bakom flera allvarliga sjukdomar, till exempel Alzheimer och Parkinson. Det är fortfarande i stort okänt hur och varför dessa processer börjar i kroppen. En eventuell risk är att vi på olika sätt har fått i oss ”amyloidfrön” från vår omgivning.

– Upptäckten att många vanligt förekommande proteiner i mat kan bilda amyloidstrukturer under processer som påminner om matlagning har lyft frågan om det kan finnas några risker med dessa strukturer. Kan de trigga omvandling av kroppens egna proteiner till amyloid, likt de förlopp som ligger bakom överförda prionsjukdomar som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom?

Viktigt resultat

Orden är Christofer Lendels, universitetslektor på avdelningen tillämpad fysikalisk kemi vid KTH. Han har tillsammans med forskarkollegor vid KTH, Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet i en studie undersökt ett flertal amyloidstrukturer bildade av vanligt förekommande proteiner i exempelvis ägg, mjölk, bönor och potatis. Dessa har sedan testats för att se om de kan påskynda omvandling av det protein som tros ligga bakom Alzheimers sjukdom (amyloid beta).

– Resultaten visar att ingen av matamyloiderna påskyndade omvandling av amyloid beta. Resultatet är viktigt eftersom det tydligt visar att det inte finns någon generell förmåga hos amyloidstrukturer att initiera amyloidbildning av sjukdomskopplade proteiner.

Enligt Christofer Lendel och de andra forskarna är forskningsresultatet ett steg i rätt riktning. Detta eftersom det öppnar för tillämpningar av nya proteinstrukturer i mat eller förpackningar för livsmedel som kräver att det inte finns några hälsorisker förknippade med materialen.

 

Liknande poster

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

En av tio personer över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Både män och kvinnor. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området.

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

150 gånger mer effektivt läkemedel för svårt sjuka barn

150 gånger mer effektivt läkemedel för svårt sjuka barn

Ett barn av cirka 5 000 per år föds med en sällsynt genmutation som påverkar funktionen av cellens lysosom. Detta kan leda till invaliditet eller för tidig död. Forskare vid KTH har utvecklat ett sätt att tillverka 150 gånger mera…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Kaj Blennow, pionjär inom Alzheimers sjukdom, får danskt prestigepris

Kaj Blennow, pionjär inom Alzheimers sjukdom, får danskt prestigepris

Rigshospitalets internationella KFJ-pris går i år till svenska professor Kaj Blennow, som anses vara världsledande inom utveckling av biomarkörer för diagnostik av Alzheimers sjukdom. (Läs hela nyheten på danska.)

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att…

Nya data för Leqembi (lecanemab) presenterade vid alzheimerkongressen CTAD

Nya data för Leqembi från fas 3-studien Clarity AD och data avseende subkutan administrering presenterade vid Alzheimerkongressen CTAD.