Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom från nervsystemet hos vissa patienter med covid-19. Det framgår av en studie på sex svenska patientfall, publicerad i tidskriften Neurology.

Att vissa patienter med covid-19 förutom typiska lungsymtom, även visat tecken på att hjärnan påverkas av infektionen har konstaterats i tidigare studier, och blivit allt tydligare i takt med att erfarenheten av sjukdomen ökat.

Rapporterade symtom i sjukdomens akuta fas har varit exempelvis förvirring, personlighetsförändring och minnesproblem, som alla utgör tecken på hjärnsvikt. Tillståndet är vanligare vid mer allvarlig sjukdom och i de flesta fall övergående.

Hittills har det varit oklart om viruset bakom covid-19, SARS-CoV-2, har förmågan att direkt infektera hjärnan och centrala nervsystemet. Den aktuella studien från Göteborgs universitet talar för att det snarare är immunsvaret som kan ligga bakom påverkan på nervsystemet.

Kraftig aktivering av immunceller

I studien undersöktes ryggvätska, så kallad cerebrospinalvätska, hos sex patienter inlagda på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg med måttlig eller svår covid-19, och tecken på hjärnsvikt. I proverna analyserades biomarkörer som speglar hur hjärnan reagerar vid infektioner.

Kraftigt förhöjda nivåer av inflammationsmarkörerna neopterin och beta-2-mikroglobulin kunde påvisas hos alla patienter, vilket tyder på kraftig aktivering av hjärnans immunceller. I två fall sågs även en ökning av proteinet neurofilament light (NfL), som är en känslig markör för nervcellskada.

Däremot sågs inte någon påverkan på markörer för skada på blod-hjärnbarriären, lokal antikroppsproduktion eller ökad halt av vita blodkroppar som annars är vanligt förekommande vid virusinfektioner i centrala nervsystemet.

När det gäller påvisning av själva viruset SARS-CoV-2 var analysresultaten osäkra, men det mesta tyder på att virus inte fanns i ryggvätskan, i alla fall inte i någon betydelsefull grad.

Inget påvisbart virus

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare inom infektion på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, leder akademins kliniska forskning på covid-19.


Magnus Gisslén, foto Ingrid Gisslén

– Sammantaget ser vi en ovanlig bild med uttalad inflammation och ibland nervcellskada, men utan tillströmning av immunförsvarsceller från blodbanan, påvisbart virus eller skada på blod-hjärn-barriären, som vi är vana vid att kunna hitta vid virusorsakade infektioner i hjärnan, säger han.

Forskarna betonar att mekanismerna bakom symtomen verkar skilja sig från andra virusinfektioner. Studiens förstaförfattare är Arvid Edén, medicine doktor inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhusets infektionsklinik.


Arvid Edén, foto Aylin Yilmaz, Sahlgrenska universitetssjukhuset

– Det är mycket angeläget att vi lär oss mer om hur covid-19 påverkar nervsystemet, inte minst för att avgöra vilka typer av behandling som kan vara lämpliga för att motverka eller mildra effekterna på hjärnan vid infektion med SARS-CoV-2 både akut och på längre sikt, konstaterar han.

Titel: CSF biomarkers in patients with COVID-19 and neurological symptomsA case series, https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000010977

Liknande poster

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering…

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå.

Tankar kring post covid-syndromet

Tankar kring post covid-syndromet

Covid-19-pandemin pågår fortfarande över hela världen och kunskapsläget om denna nya virussjukdom ökar exponentiellt. Här bidrar Richard Levi, adjungerad professor och överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, med sina personliga reflexioner från en svensk sjukvårdsregion efter den tredje pandemivågen.

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad…

Covid-19 och epilepsi

Covid-19 och epilepsi

Tidigt under covid-19-pandemin rapporterades neurologiska symtom vid allvarlig infektion, däribland i ovanliga fall epileptiska anfall. I den här artikeln av Johan Zelano, överläkare och docent, beskrivs rapporter om epileptiska anfall vid covid-19, hur pandemin påverkat epilepsisjukvård världen över och vad…

Hjärnskada kan påvisas hos covid-19-patienter

Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

Covid-19-pandemin har drabbat miljontals människor världen över. De som drabbas av viruset får väldigt olika grad av påverkan på kroppen både under sjukdomsförloppet och efteråt. Därför är det viktigt med patientanpassade behandlingsmetoder.