Hur vill våra patienter att vården ska bedrivas?
Vetenskap och beprövad erfarenhet är viktigt för läkare, medan politiker och administratörer vill minska kostnaderna. Men är det någon som lyssnar på vad patienterna vill? I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar.
Den sjukvård vi ser i dag har två huvudfundament, dels en gradvis, organiskt utvecklad sjukvård som baserats på det de medicinskt utbildade (främst läkare och till del även exempelvis sjuksköterskor) tolkar som vetenskap och beprövad erfarenhet, dels nyare tiders organisationstänkande som baseras på politikernas och administratörernas försök att få sjukvård av hög kvalitet, billig och tillgänglig. I den bästa av världar är medicinarnas och politikernas/administratörernas bilder av hur sjukvård skall bedrivas överensstämmande, men så tycks det allt mer sällan vara. I detta sammanhang är det även uppenbart att patienternas synpunkter kommer långt i bakgrunden. Erfarenhetsmässigt finns det dock några synpunkter som patienterna som grupp alltid för fram som viktiga, och de diskuteras här gentemot vad läkarna oftast ser som viktigt.
ATT BOTA OCH ATT INTE SKADA
Det vore rimligt att tänka sig att patienterna i sin kontakt med sjukvården vill bli botade för de besvär de söker för eller i vart fall få symtomlindring. Det är lika rimligt att de ser det som viktigt att inte bli skadade: Inga medicinbiverkningar och inga operationskomplikationer. Detta helt enligt Hippokrates tankegods. Emellertid uttalas detta sällan av patienter. Det beror på att dessa tankar är så självklara. Om inte sjukvården uppfyller dessa principer har den inget berättigande. Därför ser vi så sällan dessa tankar bedömda i patientenkäter och kvalitetsdiskussioner. Det diskuteras oftare hur tidsbeställning går till och om väntrummens utformning och så vidare, än om de medicinska resultaten. Se det som en naturlig – och positiv – grundinställning till vår svenska sjukvård.
