Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i den vetenskapliga tidskiften eLife.

En stroke eller skada på ena sidan av hjärnan orsakar rörelsesvårigheter på motsatt sida av kroppen. Forskare har tidigare trott att det beror på att nerver från ena sidan av hjärnan styr aktiviteten på motsatt sida. Men nyligen genomförda studier har visat att vissa hormoner som ges till råttor utan hjärnskada kan skapa motoriska störningar som liknar dem som ses hos människor efter en hjärnskada.

– Det här fick oss att undra om hormoner från hypofysen delvis kan förklara de sidospecifika rörelseproblem som människor kan drabbas av efter hjärnskada”, förklarar Georgy Bakalkin, professor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studien.

För att undersöka saken vidare studerade han och teamet vilka effekter en hjärnskada på ena sidan av hjärnan hade hos råttor som saknade förbindelse mellan hjärna och nerver som styr bakbenen. De såg då att bakbenet på motsatt sida av skadan hade försämrade reflexer trots att nerverna alltså inte var kopplade till hjärnan.

Djur som saknade hypofys, en hormonproducerande körtel som är sammankopplad med hjärnan, upplevde däremot inte de här problemen. Två hypofyshormoner ß-endorfin och Arg-vasopressin verkade spela en roll. När teamet gav råttor utan hjärnskada dessa två hormoner utvecklade även de råttorna sammandragning av bakbenen på höger sida.

Forskarna testade därefter vad som hände om ett läkemedel som blockerade hormonernas effekt gavs till råttor med vänstersidiga hjärnskador. Det visade sig att djuren inte utvecklade problem med höger sida. Det här tyder på att hormonerna överför sidospecifika signaler efter en hjärnskada och behandling med läkemedel som blockerar effekterna av hormonerna därför kan vara fördelaktigt för patienter med liknande skador.

– Våra observationer tyder på att det endokrina systemet via hormoner i blodet selektivt kan rikta sig till vänster och höger sida av djurens kroppar. Det här är ett ovanligt fenomen som behöver bekräftas i ytterligare studier och andra djurmodeller. Innan det är gjort måste vi därför vara försiktiga med tolkningen av dessa fynd och deras biologiska konsekvenser. Men om framtida studier bekräftar fördelarna med behandlingar som blockerar dessa hormoner kan de erbjuda ett nytt tillvägagångssätt för att behandla rörelseproblem efter stroke eller skada. Nu kan vi fortsätta med analys av underliggande mekanismer och vilken roll detta fenomen har i kontrollen av vår kroppsplan och vid neurologiska störningar, säger Georgy Bakalkin.

Georgy Bakalkin och Jens Schouenborg (Lunds universitet, Sverige) är co-senior författare till studien. I teamet ingår också de första författarna Nikolay Lukoyanov (University of Porto, Portugal), Hiroyuki Watanabe (Uppsala universitet, Sverige), Liliana Carvalho (University of Porto) och Olga Nosova och Daniil Sarkisyan (båda Uppsala universitet), liksom Mengliang Zhang och Marlene Storm Andersen (Syddansk universitet), Elena A. Lukoyanova (universitetet i Porto), Vladimir Galatenko (Lomonosov Moskva statsuniversitet, Ryssland), Alex Tonevitsky (National Research University Higher School of Economics, Ryssland) och Igor Bazov och Tatiana Iakovleva (båda Uppsala universitet).

Referens: Lukoyanov, et al., Left-right side-specific endocrine signaling complements neural pathways to mediate acute asymmetric effects of brain injury, eLife 2021;10:e65247. DOI: 10.7554/eLife.65247

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Stamceller utforskas under rymdresa

Stamceller utforskas under rymdresa

Hur påverkas stamceller av tyngdlöshet? Det vill forskare vid Uppsala universitet ta reda på. Flera miljoner stamceller har därför följt med till den internationella rymdstationen ISS, där experiment ska utföras av astronauter.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Slarvigt att inte varna för fästingar

Slarvigt att inte varna för fästingar

Han har 10 000 fästingar i frysen och är en av media ofta anlitad expert. Professor Thomas Jaenson har vigt de senaste 40 åren åt att studera fästingar och sjukdomarna de kan föra över till oss. Han är övertygad om att…

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.