Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Vissa patienter som vårdas på sjukhus för coronavirusinfektion, covid-19, har kliniska och neurokemiska tecken på hjärnskada, visar en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde en biomarkör för hjärnskada uppmätas.

Vissa som smittas av coronaviruset SARS-CoV-2 får bara en lättare förkylning, medan andra blir allvarligt sjuka och behöver vård på sjukhus. Där har det blivit tydligt att patienter med särskilt svår covid-19 ibland får påtagliga symptom på att hjärnan inte fungerar som den ska. Komplikationen är inte vanlig, men förekommer.

I ett projekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har 47 patienter med mild, måttlig och svår covid-19 fått lämna blodprover under vårdförloppet. Dessa prover har analyserats med högkänsliga mätmetoder för biomarkörer för hjärnskada. Resultaten har jämförts med en frisk kontrollgrupp bestående av 33 ålders- och könsmatchade personer.

Ökad koncentration av skademarkörer

När forskningen nu presenteras i tidskriften Neurology visar det sig att en av biomarkörerna ökade redan vid måttlig covid-19, alltså hos patienter som var inlagda på sjukhus men som inte behövde respiratorvård. Markören betecknas GFAp, gliafibrillärt surt protein, och finns normalt i hjärnans astrocyter, stjärnceller, men läcker ut vid skada eller överaktivering.

Den andra biomarkören som undersöktes var NfL, neurofilament light, som normalt ska finnas inuti nervcellsutskotten och stabilisera dem, men som läcker ut i blodet om de skadas. NfL-koncentrationen ökade hos de flesta patienter som behövde vårdas i respirator och det var tydligt att ökningens storlek korrelerade med sjukdomens svårighetsgrad.

– Ökningen av framför allt NfL över tid är högre än vad vi har sett i tidigare studier i samband med intensivvård, vilket talar för att covid-19 faktiskt kan ge en direkt hjärnskada. Om det är viruset eller immunsvaret som står för detta är i dagsläget oklart och mer forskning behövs, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, vars forskarlag vid Sahlgrenska akademin genomförde mätningarna.

Övervakning vid nya behandlingar

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin och överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, leder den kliniska forskningen på covid-19 inom akademin.

Han menar att blodtesterna för biomarkörer med koppling till hjärnskada skulle kunna användas för att övervaka patienter med måttlig till svår covid-19 för att minska riskerna för hjärnskada.

– Det vore väldigt intressant att se om NfL-ökningen kan bromsas med nya behandlingar, exempelvis den nu föreslagna behandlingen med dexametason, säger Magnus Gisslén.

Titel: Neurochemical evidence of astrocytic and neuronal injury commonly found in COVID-19; https://n.neurology.org/content/early/2020/06/16/WNL.0000000000010111.abstract

Kontakter:

Henrik Zetterberg,  [email protected]

Magnus Gisslén,  [email protected]

Bild: Henrik Zetterberg och Magnus Gisslén (foto: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
[email protected]

Liknande poster

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering…

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Mot bättre diagnostik för fler demenssjukdomar

Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Nu vill forskarna vid Göteborgs universitet ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Välkommen på en hearing med landets ledande läkare och forskare. Kognitiva sjukdomar med bl a Alzheimer får ett helt eget seminarium på högsta politiska nivå den 2 maj, med landets ledande läkare, forskare och politiker i Riksdagens Förstakammarsal.

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå.

Tankar kring post covid-syndromet

Tankar kring post covid-syndromet

Covid-19-pandemin pågår fortfarande över hela världen och kunskapsläget om denna nya virussjukdom ökar exponentiellt. Här bidrar Richard Levi, adjungerad professor och överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, med sina personliga reflexioner från en svensk sjukvårdsregion efter den tredje pandemivågen.

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad…

Covid-19 och epilepsi

Covid-19 och epilepsi

Tidigt under covid-19-pandemin rapporterades neurologiska symtom vid allvarlig infektion, däribland i ovanliga fall epileptiska anfall. I den här artikeln av Johan Zelano, överläkare och docent, beskrivs rapporter om epileptiska anfall vid covid-19, hur pandemin påverkat epilepsisjukvård världen över och vad…