Hjärnfonden delar ut 120 miljoner till svensk hjärnforskning – nytt rekord!

— Det är fantastiskt att vi tack vare våra generösa givare i år kan dela ut 120 miljoner kronor till livsviktig hjärnforskning. Forskning om hjärnan är en förutsättning för att vi ska få bättre behandlingar, träffsäkrare diagnostik och ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential.

Det säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin. Stiftelsens ordförande Peter Thelin fortsätter med att lyfta upp hur viktiga de här pengarna är för att rädda liv.

— Varje krona behövs för att nå Hjärnfondens mål – ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar, säger han. 

I år får 14 forskare treårsbidrag, 40 får ta emot tvåårsbidrag och 41 får bidrag i ett års tid. Årets utdelning går till forskningsprojekt inom bland annat Alzheimers sjukdom, ALS, Parkinson, depression, multipel skleros och beroendesjukdomar. Det är sjukdomar som drabbar hundratusentals svenskar. Forskning som ökar vår kunskap om hur hjärnan fungerar får också bidrag. Forskningsbidragen är på minst 600 000 kronor per år. 

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får stiftelsens forskningsbidrag. Av årets 432 ansökningar beviljades 95. 

— Varje år tvingas vi tyvärr säga nej till många högt kvalificerade forskningsprojekt. Pengarna räcker helt enkelt inte till. Denna gång har vi dessutom fått rekordmånga ansökningar om forskningsbidrag, så vi måste prioritera ovanligt hårt. Vilka upptäckter riskerar vi därmed att missa? Med bättre resurser hade vi inte behövt undra, säger Peter Thelin. 

Så här fördelades de 95 projekten på Sveriges lärosäten: 

• Karolinska Institutet:  44 st
• Lunds universitet:  15 st
• Uppsala universitet:  14 st
• Göteborgs universitet:  6 st
• Linköpings universitet:  6 st
• Umeå universitet:  5 st
• Stockholms universitet: 3 st
• Kungliga Tekniska Högskolan: 2 st