Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Genterapi vid Parkinsons sjukdom

Genterapi utgör ett samlingsbegrepp för ett flertal olika behandlingsmetoder där den gemensamma nämnaren är att introducera genetiskt material med en terapeutisk effekt i patienten. Det överförda genetiska materialet i sin tur kodar för proteiner eller RNA med olika effekter i kroppen. Det kan vara enzymer, proteiner med effekt på cellöverlevnad och regeneration (tillväxtfaktorer), transkriptionsfaktorer m.m. Vid monogenetiska sjukdomar kan det terapeutiska materialet till exempel vara en korrekt kopia av en defekt gen. Vid andra typer av sjukdomar där den genetiska bakgrunden är oklar, kan det genetiska materialet hjälpa till att motverka sjukdomsprocesser eller verka symtomlindrande. Utvecklingen har pågått under tre decennier men det är först nu som de första positiva kliniska resultaten med genterapi börjar skönjas. Till exempel har man kunnat återskapa en låg men kliniskt signifikant nivå av faktor IX vid hemofili, så att patienterna kunnat minska eller i vissa fall helt avsluta sin behandling med faktorkoncentrat. 1 Man har också förbättrat synen hos patienter med Lebers kongenitala amauros genom tillförsel av en icke-defekt kopia av RPE65-genen.2 Genom att med genterapi modifiera T-celler så att de uttrycker en alternativ antigen-receptor har man lyckats uppnå långtidsremission hos patienter med behandlingsrefraktär akut lymfatisk leukemi.3 Också vid olika neurologiska sjukdomstillstånd sker utveckling av genterapibehandlingar. Vid Parkinsons sjukdom är forskningsområdet på stark frammarsch och till dags dato har över 200 patienter med Parkinsons sjukdom erhållit genterapibehandling inom ramen för olika kliniska studier. Vid dessa har man tillfört gener kodande för tillväxtfaktorer4,5, olika enzymer som deltar i bildandet av dopamin (den signalsubstans som är mest sänkt vid Parkinsons sjukdom)6-8 eller den inhibitoriska signalsubstansen GABA9,10.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Drottningen utdelade pris för genterapi

Drottningen utdelade pris för genterapi

Vid en högtidlig ceremoni i Stockholm, delade hennes majestät drottningen ut Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings jubileumspris till professor Samir EL Andaloussi.

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Den ovanliga genetiska sjukdomen MLD drabbar främst yngre barn och har tills nyligen inneburit stort lidande och kraftigt förkortad livslängd. Nu finns en livräddande behandling – och som första sjukhus i Norden behandlar Skånes universitetssjukhus barn med den svåra sjukdomen.

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre och tydligare data hjälper oss att förstå hur omfattande lokala nätverk i hjärnan påverkas hos patienter.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom. Studien möjliggör screening av bärare av Desulfovibrio-stammar och avlägsnande av bakterier från tarmen.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid…

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

I boken Hallucinationer: den okända sidan av Parkinsons sjukdom delar personer som lever med sjukdomen och deras anhöriga med sig av sina personliga erfarenheter av hallucinationer. Boken berör också sjukdomens historia, dess orsaker och behandlingar.

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen…

Salivprov möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers och Parkinsons sjukdom

Salivprov möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers och Parkinsons sjukdom

Med hjälp av molekyler från hjärnan som kan mätas i saliv finns möjlighet att upptäcka förändringar som kan leda till Alzheimers eller Parkinsons sjukdom – långt innan personen får symtom. Forskare vid Luleå tekniska universitet föreslår i en ny vetenskaplig…

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

Den 10–11 november 2022 hölls SWEMODIS’ 6:e årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. De två intensiva dagarna samlade mer än 160 läkare och sjuksköterskor verksamma inom området. Här följer en kort sammanfattning av föredragen.

Produodopa ingår i läkemedelsförmånen vid Parkinsons sjukdom

Produodopa ingår i läkemedelsförmånen vid Parkinsons sjukdom

AbbVie meddelar att Produodopa (foslevodopa/foskarbidopa) ingår i den svenska läkemedelsförmånen från 27 januari enligt ett beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).