Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Forskning om geners roll vid tidig stroke prisas

Sparbanken Skånes ägare Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta donerade 2016 cirka 16 miljoner kronor till strokeforskning vid Lunds universitet över en sexårsperiod. Medel som bland annat går till ett forskningspris på 100 000 kronor.
Årets mottagare av Sparbanken Skånes Forskningspris är Andreea Ilinca, för sin kliniskt betydelsefulla forskning om ärftliga faktorers roll för utveckling av stroke hos unga vuxna.

De senaste tio åren har antalet personer som drabbas av stroke i Sverige minskat till cirka 25 000 personer per år. Men i gruppen som är 55 år eller yngre är antalet fall någorlunda konstant. Andreea Ilincas forskning inriktar sig på den här gruppen och hon kartlägger ledtrådar till varför de drabbas.

Det är tidigare känt att högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes och livsstilsfaktorer ger en högre risk att insjukna i stroke, men hos 40 procent av de yngre som drabbas saknas förklaring till sjukdomen.

Andrea Ilinca Foto: Tove Smeds

Droger och hormonella faktorer

– Många känner inte till att vissa olagliga droger är en riskfaktor för stroke och kan vara en anledning till att unga personer drabbas. Även hormonella behandlingar kan ligga bakom. Men i min forskning undersöker jag de patienter där stroken inte kan förklaras av kända riskfaktorer, säger Andreea Ilinca, forskare i klinisk neurologi vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus.

Man skulle kunna kalla Andreea Ilinca för en genetisk detektiv som söker svar på om generna kan förklara sjukdom när annan förklaring saknas. I forskningen utgår hon från Lund Stroke Register, ett patientregister som gör det möjligt att undersöka förekomst av stroke i samhället, vilka riskfaktorer som påverkar och hur prognosen efter stroke ser ut.

– Genom att studera arvsmassan hos de som drabbas och deras släktingar, kartlägger vi om det finns genetiska orsaker som kan förklara stroken, berättar Andreea Ilinca.

Genetisk risk

Hon har bland annat studerat en släkt i södra Sverige med flera personer som insjuknat med småkärlssjukdom i hjärnan, en sjukdom som kännetecknas av hjärninfarkt. Resultaten har gett ledtrådar som tyder på att en ovanlig genetisk variant i MAP3K6 genen har samband med sjukdom i hjärnans kärl och tidig stroke. Just nu undersöker hon en grupp patienter från Malmö med stroke, där det inte går att förklara uppkomst av sjukdom med andra kända riskfaktorer. Förhoppningen är att upptäcka om de också har denna, eller andra genetiska varianter, som kan förklara sjukdomen.

Att på det här sättet identifiera genetiska varianter som medför en högre risk att drabbas av stroke, hoppas Andreea Ilinca kan rädda liv i framtiden.

– Någon gång i framtiden kan vi upptäcka personer som har en stor genetisk risk för stroke innan de drabbas.  Jag hoppas att det leder till att vi kommer att kunna behandla dessa personer förebyggande, innan de utvecklar sjukdomen. Det börjar med att vi kartlägger risken och får mer kunskap om varför yngre drabbas av stroke.

– Jag är tacksam och stolt över priset! Det motiverar mig i min fortsatta forskning om vad det är som gör att en del drabbas av stroke i ung ålder, säger Andreea Ilinca.

Priset delas ut den 28 oktober under Strokeveckans kvällsevenemang. Strokeveckan arrangeras av Medicinska fakulteten, Sparbanken Skåne och Region Skåne. Mer information om Strokeveckan finns på https://www.medicin.lu.se/strokeveckan

Kontakt:
Andreea Ilinca, forskare vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus, 0760607062, 040-338315, [email protected]
Maria Wallinius, Sparbankstiftelsen Färs & Frosta, 072-206 65 27

Forskningsanslag och masterpriser
En annan del av donationen från Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta delas ut i form av forskningsanslag samt masterpriser. Forskningsanslagen för framstående strokeforskningen vid Lunds universitet om totalt 2 miljoner kronor delas mellan: Teresa Ullberg, Christina Brogårdh, Arne Lindgren, Anja Meissner, Bo Norrving, Maya Kylén och Xinjun Li.
Masterpriser om 25 000 kronor vardera för särskilt framstående examensarbete tilldelas: Dennis Tabakovic ”för sin välgjorda registerbaserade studie om risk för stroke hos patienter med den ovanliga sjukdomen antineutrofil cytoplasmisk-antikropps (ANCA)-associerad vaskulit.
Maria Taylor, ”för sin välskrivana uppsats som beskriver en pilotsstudie för att mäta sömnmönster hos barn med autism och epilepsi samt redvisar ett välgjort informatinsmaterial till föräldrarna och barnen som deltog i studien.”

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.