Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Att förutspå stroke med ett blodprov

Biomarkörer i blod används dagligen i rutinsjukvård för att värdera organfunktioner och behandlingseffekter. De är även betydelsefulla för prognostisering och för att bedöma risken för ett visst utfall. Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Bristen på etablerade biomarkörer för hjärnan
För många av kroppens organ, till exempel lever, hjärta och njurar, finns idag etablerade biomarkörer som enkelt kan mätas i perifert blod och som ger information om organets mående och funktion. Men för hjärnan saknas det en sådan etablerad biomarkör.

NFL som biomarkör för strokerisk
Nyligen kunde vi visa att högre koncentrationer av det neurospecifika proteinet neurofilament light (NFL) i blod är associerat med en ökad risk för stroke hos personer med förmaksflimmer. Förmaksflimmer är en välkänd riskfaktor för stroke, och därför rekommenderas blodförtunnande behandling till många med förmaksflimmer. Blodförtunnande behandling minskar risken för ischemisk stroke men innebär också en ökad risk för blödning, vilket gör att det är viktigt att identifiera vilka individer som har störst nytta av behandlingen.

CHA2DS2-VASc och uppdaterade riktlinjer
En riskskala som används i detta syfte har länge varit CHA2DS2-VASc, som bygger på kliniska variabler (Congestive heart failure, Hypertension, Age ≥75, Diabetes, Stroke/TIA, Vascular disease, Age 65–74, Sex category). Nyligen omformulerades denna skala i europeiska kardiologföreningens uppdaterade riktlinjer från 2024 till CHA2DS2-VA, där könsvariabeln tagits bort.

Studie av NFL i förhållande till stroke
I vår studie analyserades plasma från fler än 3 000 personer med förmaksflimmer som randomiserats till acetylsalicylsyrabehandling inom ramen för två stora multinationella randomiserade studier (ACTIVE A och AVERROES) mellan åren 2003–2009. Samtliga individer ansågs då vara olämpliga för behandling med vitamin K-antagonist.

Den genomsnittliga uppföljningstiden var 1,5 år, och plasmakoncentrationen av NFL vid randomisering analyserades med högkänslig Simoa-teknik (Quanterix). Tiden till stroke (både total stroke/systemisk embolism och ischemisk stroke), andra kardiovaskulära händelser och död registrerades.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Sunderby sjukhus har löst bristen på rehabläkare genom att låta fysioterapeuter behandla post-stroke spasticitet med botulinumtoxin. – Jag är glad att jag vågade utmana mig själv. Att kunna behandla patienterna med botulinumtoxin har utvecklat mig som fysioterapeut, säger Maria Kähler…

Bättre epilepsidiagnostik – med immunsvaret som ledtråd

Bättre epilepsidiagnostik – med immunsvaret som ledtråd

Att diagnostisera epilepsi är resurskrävande och det finns risk att sjukdomen förväxlas med andra tillstånd med liknande symptom. Det gör det angeläget att hitta bättre diagnosmetoder redan när en patient kommer in på akuten efter ett misstänkt anfall. En forskargrupp…

Blodmarkör skvallrar om Alzheimers tio år innan symtom

Blodmarkör skvallrar om Alzheimers tio år innan symtom

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan…

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Varje år drabbas 25.000 svenskar av stroke, men långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre och vad nya Vårdförlopp 2 innebär.