Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse
Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera den drömmen.
Oskar Hanssons forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse. – Det är en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam, säger Oskar Hansson. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.
När Oskar Hanssons forskargrupp för några år sedan gick ut med att man hittat biomarkörer i blodet med vars hjälp det går att diagnostisera Alzheimer väckte det stor uppmärksamhet. I dag har det visat sig att det med hjälp av ett enkelt blodprov är möjligt att upptäcka sjukdomen redan innan patienten har några symtom. Men mycket arbete återstår innan metoden kan börja användas i stor skala inom primärvården. Här kommer Oskar Hanssons utnämning till Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin och anslaget på tio miljoner kronor över fem år att komma till stor nytta.
– Det är otroligt viktigt med den här stabila, långsiktiga finansieringen för att kunna planera vår forskning. Det ger en helt annan möjlighet att verkligen driva forskningsprojekten och även våga göra lite mer djärv forskning. Dessutom är det en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam i Lund, säger han.
Nya läkemedel har utvecklats
Demenssjukdomar, däribland Alzheimer, är ett gigantiskt problem världen över med en allt större åldrande befolkning. Enligt prognoserna kommer de som drabbas av demens, där Alzheimer är den vanligaste orsaken, att tredubblas fram till 2050. Samtidigt finns det en positiv utveckling med nya läkemedel på gång som kan bromsa sjukdomsförloppet.
– Om man tittar på förlorade år med god livskvalitet så är det demenssjukdomar som är den snabbast ökande orsaken till det. Och om man ser krasst på ekonomi så kostar de här sjukdomarna jättemycket för samhället i stort eftersom de äldre som drabbas till sist inte klarar sig själva, säger Oskar Hansson.
När han började arbeta inom fältet för 20 år sedan baserade sig metoderna för att tala om vilka som led av sjukdomen helt och hållet på symtom.
– När man sedan jämförde med hur det såg ut i hjärnan efter döden så såg man att den typen av diagnoser hade ganska dålig överensstämmelse. Då kände jag att det här vill jag gärna vara med och förbättra, säger han.
Till en början satsade Oskar Hansson och hans forskargrupp på att ta fram en diagnosmetod baserad på prov från ryggvätskan. Provet hade en mycket hög träffsäkerhet men ett problem är att det behöver tas vid specialistkliniker på sjukhus.
Känsligare metoder
För fem år sedan kom nya tekniker som är betydligt känsligare. Det gör det möjligt att söka i blodet efter fosforylerat tau och amyloid-beta, markörer som visar att en person bär på Alzheimers sjukdom.
Första steget nu är att börja använda metoden inom specialistvården. Parallellt med detta gör Oskar Hanssons forskargrupp även en världsunik studie för att se hur det fungerar att ta blodproven inom primärvården vid 27 olika vårdcentraler i Skåne.
– Hittills ser resultaten fantastiska ut och det är över 90 procents träffsäkerhet. Vi är övertygade om att detta skulle kunna innebära en revolution för att diagnostisera Alzheimer inom primärvården.
