Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Forskare föreslår en ny biomarkör för tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Ny astrocytisk α7nAChRs-biomarkör som en brygga som länkar samman reaktiv astroglios, kolinerga och amlyoidkaskadhypoteserna i Alzheimers sjukdomspatogenes. Illustration: Igor Fontana.

Aktuella nya forskningsdata antyder att hjärnas astrocyter kan utgöra ett lovande målorgan för att förstå tidiga förändringar och processer i sjukdomsförloppet. Astrocyter utgör gliaceller i hjärnan som kontrollerar olika processer som behövs för en optimal hjärnfunktion. Astrocyternas viktigaste uppgift är att genom en specifik försvarsprocess, reaktiv astroglios, svara på uppkomna skador och sjukdomstillstånd i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom är astrocyternas roll fortfarande oklar och men nya forskningsstudier visar att ökad reaktiv astroglios kan föregå andra etablerade patologiska processer vid Alzheimers sjukdom, såsom amyloid (Aß) inlagring och uppkomst av s.k. tau-tangles. Det finns ett behov av att utveckla nya astroglia biomarkörer som kan fördjupa vår förståelse av betydelsen av reaktiv astroglios under olika stadier av   Alzheimers sjukdoms. I detta sammanhang kan relationen mellan kolinerg neurotransmission och reaktiv astroglios vara nyckeln för att förstå gliacellers tidiga svar på hjärnpatologi och skador. Den “Kolinerga hypotesen vid Alzheimers sjukdom” skapades för nästan fyra decennier sedan och banade vägen för utvecklingen av sk. kolinesterashämmare – än så länge, den gyllene standardterapin vid Alzheimers sjukdom.

Igor Camargo Fontana, Amit Kumar och Agneta Nordberg, Translationell Molekylär Imaging Nordberg Lab, avdelningen för klinisk geriatrik, NVS. Foto: Stefan Zimmerman.

I denna artikel har de senaste två decenniernas forskning rörande förekomst av α7 nikotin acetylkolin receptorer (α7nAChRs) i astrocyter utvärderats för att belysa deras roll i samband med Alzheimerpatologi. Studien påvisar betydelsen av α7nAChRs viktiga roll i astrocyter   för initiering och potentieringen av den tidig Aß-patologin samt föreslår flera nya mekanistiska vägar för AD-patogenes. Sålunda föreslås att α7nAChRs i astrocyter kan utgöra en viktig brygga som länkar samman reaktiv astroglios, kolinerg neurotransmission och amyloid kaskad hypotesen vid Alzheimers sjukdom (se illustrationen ovan). Dessutom kan α7nAChRs i astrocyter utgöra en ny tidig biomarkör och därmed ett möjlig ett nytt spårämne för hjärnavbildning med PET kamera och därmed i klinisk miljön ha betydelse för diagnostiska och terapeutiska interventioner vid Alzheimers sjukdom.

Dessa studier öppnar upp nya möjligheter att identifiera biomarkörer för tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom samt nya målorgan för sjukdomsmodifierande behandling. Forskningen kan även leda till bredare kliniska implikationer som att innefatta andra neurodegenerativa sjukdomar där reaktiv astroglios föreligger. Forskarna har redan börjat testa den föreslagna astrocythypotesen genom att utveckla en ny α7nAChRs PET tracer , KIn-83, som visar lovande egenskaper vid bindningsstudier i postmortem human hjärnvävnad och de  första  in vivo PET-studierna planeras att  ske  snart hos friska forskningspersoner  och Alzheimer patienter.

Publikation

The role of astrocytic α7 nicotinic acetylcholine receptors in Alzheimer disease.

Liknande poster

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

En av tio personer över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Både män och kvinnor. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området.

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.