Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården
Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.
Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Foto: Akademiska sjukhuset.
– Studiens främsta syfte är att med ny teknik förkorta tiden till behandling och förbättra kliniska resultat. Här i Uppsala ska vi utveckla nya tester lämpade för användning i ambulanser men även för exempelvis hemsjukvård som specifikt kan upptäcka vad patienten lider av och möjliggöra kommunikation av realtidsdata med olika informationssystem inom sjukvården för att snabbare kunna triagera (prioritera) patienter till rätt vård, säger Anders Larsson, överläkare och professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Triage inom sjukvården handlar om att göra rätt bedömning av den medicinska allvarlighetsgraden i en patients tillstånd utifrån sjukdomshistoria, symtom och parametrar såsom bland annat blodtryck, puls och andningsfrekvens.
Jämte stroke är kardiorespiratoriska sjukdomar (sjukdomar som påverkar hjärt- och andningsfunktionen) bland de fyra främsta dödsorsakerna inom EU. Ofta krävs vårdinsatser redan i ambulansen för att rädda patientens liv.
Det pågående EU-finansierade forskningsprojektet POC4TRIAGE har som mål att utveckla robust och noggrann teknik som möjliggör kommunikation via mobilnätet, så kallade POC-enheter. Konkret handlar det om att kunna testa viktiga parametrar och överföra data till plattformar som är kapabla att snabbt diagnostisera och effektivt överföra data till olika sjukvårdssystem.
– Vi ska utveckla och kliniskt validera fem olika tester, som ger svar inom tio minuter. Enheterna ska vara enkla att använda, kompakta, kostnads- och energieffektiva samt kunna användas i ambulans- och akutmiljöer, förklarar Anders Larsson och fortsätter:
– De flesta av oss är vana vid att se EKG-kurvor. EKG-apparater kombinerat med olika typ av larmfunktioner används ofta för övervakning av patienter. Liknande tekniker kan använda för att övervaka hjärnaktiviteten eller muskelrörelser. Typiskt för strokepatienter är att de ofta har påverkan på hjärnaktiviteter och muskelfunktion.
Projektet handlar om prehospital diagnostik, med stort fokus på ambulansverksamheten. Därför har ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset en central roll i Uppsala. Verksamheten kommer att delta i den vetenskapliga utvärderingen av flera POC-enheter under den tid projektet pågår.
David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset.
Enligt David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, har tekniken potential att förkorta tiden till insatt behandling.
– Till exempel skulle säkrare identifiering av stroke prehospitalt kunna innebära att man ännu tidigare skulle kunna aktivera all involverad personal som idag hanterar patienter med misstänkt stroke vilket i sin tur skulle kunna leda till ännu kortare tid till adekvat behandling. På sikt skulle metodiken även kunna användas för att skicka en del av patienterna direkt till enheter inom exempelvis infektion, kardiologen och neurologen i stället för att skicka alla till den centrala akutmottagningen, framhåller han.
Eftersom marknaden för POC-enheter, beräkning och AI växer snabbt, bedömer projektansvariga att de nya enheterna, med realtidsdataanalys och säkra beräkningar, även kommer att ge positiva ekonomiska effekter.
Ambulanssjukvård innebär bland annat handläggning och behandling av akuta medicinska tillstånd och triagering och patientstyrning till adekvat vårdnivå. Prehospital forskning som fokuserar på att optimera och förbättra de första momenten av vården kan vara avgörande för patientens överlevnad och långsiktiga resultat.
– Med rätt styrning kan vi hjälpa till att optimera sjukvårdens resurser förutom att korrekt prioritering och behandling kan innebära skillnaden mellan liv och död. Vi har redan pågående AI-forskning som fokuserar på den initiala bedömningen på Sjukvårdens larmcentral. Detta nya projekt är viktigt då det har potential att förbättra och anpassa ambulanssjukvården för att möta de krav och utmaningar som uppstår innan patienten når sjukhuset. Vad vi gör prehospitalt har en direkt inverkan på överlevnad och möjligheter till rehabilitering, säger David Smekal.
FAKTA: Forskningsprojektet POC4TRIAGE
- Projektet ingår Horizon health 2023 och pågår från hösten 2024 till hösten 2028.
- Projektpartnerna är från Finland, Sverige (Uppsala), Holland, Spanien, Österrike och Israel.
- De nya enheterna som ska utvärderas inkluderar tester för realtidsövervakning av data om hjärt- och andningsfunktionen, en ny metod för snabb strokediagnostik baserad icke-invasiv EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) och en blodcellsavbildare med klinisk nytta för olika tillstånd.
- POC-enheterna ska integreras i en ny sjukhusansluten plattform (DHCP) som visualiserar data, använder AI från flera enheter för triagering och integreras sömlöst med sjukhusets system och kliniska arbetsflöden. Både enheterna och plattformen kommer att valideras kliniskt.
- I projektet medverkar några av Europas ledande POC-enhetsutvecklare, medicinska yrkesverksamma och kliniker, patientrepresentanter, etikexperter, datavetare och hälsoekonomer.
