Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Innovationsupphandling kan radikalt förbättra akutvården för stroke

Innovationsupphandling kan radikalt förbättra akutvården för stroke

Varje år drabbas 25 000 personer i Sverige av stroke. Förutom stort mänskligt lidande kostar det samhället minst 16 miljarder kronor varje år. Nu undersöks förutsättningarna för att genom innovationsupphandling radikalt förbättra akutvården för stroke.

I januari ändrade Socialstyrelsen sina riktlinjer för strokevård för att fler patienter ska få behandling med så kallad trombektomi. Förändringen väntas förbättra vården för många patienter men möter inte det fullständiga behovet. Idag behandlas ca 875 av strokepatienterna i Sverige, ca 3,5 procent, med trombektomi.

Sedan oktober förra året pågår en förstudie som undersöker förutsättningarna för att genom innovationsupphandling radikalt förbättra strokevården. Målet är att öka livskvaliteten för strokepatienter och samtidigt minska samhällskostnaderna. Den tänkta upphandlingen kan komma att omfatta kommuner och regioner i södra Sverige.

Näringsliv och offentligt tillsammans

För att lösa de utmaningar som finns i strokevården kan offentlig upphandling användas som ett verktyg för att hitta nya och bättre vårdlösningar. Det ger också möjlighet att ta ett helhetsgrepp på strokevården för att skapa mer jämlik vård.

– Att innovationsupphandla enligt principen innovationspartnerskap ger möjlighet att förändra den nuvarande strokevården i grunden, det genom att aktörer från det privata näringslivet tillsammans med de upphandlande parterna utvecklar de nya lösningarna. Fördelen är att nya lösningar kan utvecklas efter just de behov kommunerna och regionerna har, det är särskilt viktigt eftersom det inte finns lösningar på området som täcker de fullständiga behoven, säger Jesper Petersson, MD, PHD, och verksamhetschef på neurologen SUS i Region Skåne.

Möjliggör systeminnovation

Innovationspartnerskap som upphandlingsförfarande innebär att leverantörer och beställare gemensamt ska komma fram till vad som ska göras för att möta det fastställda behovet. Därefter utvecklas och implementeras lösningen tillsammans.

– Innovationspartnerskap som upphandlingsform har varit möjlig i Sverige sedan 2017 men är fortfarande relativt oprövad. Processen tar flera år men kan i gengäld leda till lösningar radikalt mycket bättre än de som finns tillgängliga på marknaden genom andra upphandlingsformer. Det kan också leda till systeminnovation, nya lösningar som helt förändrar förutsättningarna för exempelvis strokepatienter och strokevården, säger Emmy Bertholdsson, Innovation Skånes projektledare för förstudien.

Den pågående förstudien avslutas i mars 2020 då en rapport med rekommendationer för det fortsatta arbetet lämnas till kommuner och regioner i södra Sverige. Förstudien leds av Innovation Skåne och Region Skåne tillsammans med Blue Science Park, Region Blekinge och Karlskrona Kommun och med stöd från Upphandlingsmyndigheten och finansiering från Vinnova.

För mer information, vänligen kontakta:

Erik Sundberg
Kommunikatör, Innovation Skåne
[email protected], 070-982 14 86

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Uppstart för trombektomier vid Sundsvalls sjukhus

Uppstart för trombektomier vid Sundsvalls sjukhus

Nu kommer patienter som fått blodpropp i hjärnan vid stroke att kunna få avancerad akutbehandling vid sjukhuset i Sundsvall. Att snabbt komma under vård och få korrekt akutbehandling är avgörande för möjligheten att tillfriskna.

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Sunderby sjukhus har löst bristen på rehabläkare genom att låta fysioterapeuter behandla post-stroke spasticitet med botulinumtoxin. – Jag är glad att jag vågade utmana mig själv. Att kunna behandla patienterna med botulinumtoxin har utvecklat mig som fysioterapeut, säger Maria Kähler…

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Varje år drabbas 25.000 svenskar av stroke, men långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre och vad nya Vårdförlopp 2 innebär.