Evobrutinib har lyckats visa en minskning av en nyckelbiomarkör för nervcellsskada och inflammation hos MS-patienter

Nya data från en placebokontrollerad, randomiserad fas II-studie presenterades på 2021 års upplaga av American Academy of Neurology (AAN). Resultaten visar att Brutons tyrosinkinas (BTK)-hämmaren evobrutinib signifikant minskar nivåerna av neurofilament (NfL) i blod, som är en viktig biomarkör för neuronskada och inflammation hos patienter med MS. Förhöjda nivåer av NfL i blod har visats vara associerade med skador på nervceller och inflammation, samt potentiellt kunna förutsäga framtida hjärnatrofi och sjukdomsprogression.

– Merck tillhör de första som utvärderar en BTK-hämmare som behandling vid kronisk autoimmun sjukdom och vi fortsätter att glädjas åt de resultat vi hittills har sett hos patienter med skovvis MS. Evobrutinib är ett exempel på den innovation som kommer från våra egna laboratorier. Vi har en lång historia av att leverera innovativa lösningar med målet att utveckla MS-vården och vi ser fram emot att fortsätta undersöka potentialen i evobrutinib i framtida kliniska prövningar, säger Petra Skare, Medicinsk Direktör på Merck AB.

En post-hoc-analys av data från en placebokontrollerad fas II studie av evobrutinibpatienter med skovvis MS (RMS) utvärderade 166 patienter. De största relativa minskningarna av NfL-nivåerna observerades med evobrutinib 75 mg två gånger dagligen (BID) jämfört med placebo. Doseringen motsvarande 75 mg två gånger dagligen utvärderas nu i ett fas III-program som är på väg att slutföra rekryteringen i år. De första resultaten från fas II-studien publicerades tidigare i New England Journal of Medicine 2019 och visade på signifikant minskning av kontrastladdande (T1 Gd+) lesioner samt minskad årlig skovfrekvens. Eftersom förhöjt NfL är förknippat med klinisk försämring och hjärnatrofi i MS, stöder de nya resultaten tillsammans med de tidigare publicerade data, hypotesen att hämning av BTK med evobrutinib kan påverka både inflammatoriska och progressiva aspekter av MS inom centrala nervsystemet (CNS).

Ytterligare stöd för effekterna av evobrutinib inom CNS-patologi vid MS kom från en annan undersökning av nivåer av aktiverat BTK (pBTK) hos B-lymfocyter isolerade från patienter med RMS. Aktiverat BTK var starkt uttryckt i vissa typer av B-celler, inklusive de patogena minnes B-celler, som karaktäriseras av proteinerna T-bet och CXCR3. Evobrutinib minskade dessa cellers förmåga att passera genom det humana CNS-endotelet, vilket tyder på att evobrutinib kan påverka aktiviteten hos patogena B-celler och modulera det progressiva förloppet inom MS.

– De nya och de tidigare publicerade resultaten antyder att evobrutinib har en direkt verkan på de patogena mekanismerna inom MS såväl i periferin som i det centrala nervsystemet vilket kan förklara den tidigare publicerade höga effekten på de kliniska och radiologiska parametrarna inom MS, säger Dr Dimitri Guala, medicinsk rådgivare på Merck AB. Detta visar på den starka potentialen för evobrutinib som kan leda till ett paradigmskifte i behandlingen av människor som lever med MS.

Den 27 maj kommer resultaten från en explorativ analys av evobrutinibkon-centrationen i ryggmärgsvätska (CSF) jämfört med blodplasma att presenteras på triMS.online. I den utvärderas plasma- och CSF-prover insamlade i den tidigare nämnda fas II-studiens öppna förlängning där alla inkluderade fick evobrutinib 75 mg BID. Evobrutinib detekterades i CSF hos alla patienter som inkluderades i analysen (n = 9) med koncentrationer i nivå med plasmakoncentrationer. Detta antyder att evobrutinib, förutom att hämma BTK i perifera celler, också kan hämma BTK-uttryckande B-celler och myeloida celler i CNS, vilket i sin tur kan påverka sjukdomsprogressionen inom MS.