Ett blodprov – för att fler ska få rätt vård och undvika långvariga besvär vid skallskada
Över 90 procent av alla skallskador klassas som milda. Ändå har över hälften av patienterna problem sex månader efter skadan. Örebroforskare har lagt grunden till ett enkelt blodprov som identifierar de patienter som behöver mer vård.
András Büki, professor i medicin. Foto: Jesper Mattsson
– Testet visar vilka patienter som kan gå hem, behöver stanna för observation eller bör röntgas. Markören vi har hittat har visat sig vara mer korrekt än dagens test, säger András Büki, professor i medicin vid Örebro universitet.
En grupp internationella forskare har följt 27 000 patienter med traumatisk skallskada på 60 sjukhus i 20 länder i Europa. De vanligaste orsakerna är ett fall eller en trafikolycka.
– Det är en oerhört stor datainsamling som vi gjort för att kartlägga vården för patienter med skallskador och hitta vägar att förbättra den, säger András Büki.
Örebroforskarna har med hjälp av metabolomik identifierat biomarkörer som visar hur allvarlig en traumatisk hjärnskada är. Metabolomik är en kemisk analys som ger information om tusentals små molekyler.
Matej Orešič, professor i medicin. Foto: Jesper Mattsson
– Vi fann att små molekyler, metaboliter, i blodprover, som patienter lämnat redan när de kom till sjukhuset, kunde fastställa svårighetsgraden av traumatisk hjärnskada och förutsäga patientens resultat, säger Matej Orešič, professor i medicin vid Örebro universitet.
– Att kunna kategorisera skador redan i den akuta fasen är både kostnadseffektivt och bra för patienten. Med vårt test kan patienten få en säkrare diagnos och prognos, säger András Büki.
Idag har många med lättare hjärnskador problem med trötthet, minne och balans under lång tid efter olyckan. Det gäller inte minst idrottare eller militärer som ofta får upprepade hjärnskakningar. Dessutom är hälften av patienterna med en mild hjärnskada inte tillbaka på jobbet efter sex månader.
– Vi kan inte röntga alla – men alla kan få ett blodprov – och då kan vi snabbt få ett tillförlitligt svar och se till att alla patienter får rätt vård, säger András Büki.
Den stora datainsamlingen är klar men forskningen fortsätter. Forskarna har många frågor kvar att besvara – inte minst varför drabbas kvinnor ofta drabbas hårdare än män.
– Vi har mycket kvar att göra i Örebro. Dels att identifiera riskgrupper för att alla ska få rätt vård, dels mina kollegors arbete med metabolomik på cellnivå i hjärnan. Det är nog det mest spännande.
Samtidigt finns det möjlighet för intresserade företag att använda sig av forskningen för att ta fram nya läkemedel och test.
– Det är redan i gång. Målet är ju att forskningen ska användas och komma patienter till nytta, säger András Büki.
Studierna har så här långt fokuserat på akuta prov, tagna när patienter kommer till sjukhuset. Framtida undersökningar kommer också följa hur metaboliterna förändras under patientens återhämtning. Just nu planerar forskarna för en studie med patienter på Universitetssjukhuset i Örebro.
Läs artikeln om det internationella samarbetet i The Lancet Neurology
Tre Örebroforskare medverkar till artikeln – András Büki, Matej Orešič och Ilias Thomas.
