Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

Covid-19-pandemin har drabbat miljontals människor världen över. De som drabbas av viruset får väldigt olika grad av påverkan på kroppen både under sjukdomsförloppet och efteråt. Därför är det viktigt med patientanpassade behandlingsmetoder. Forskaren Yvonne Freund-Levi har fått drygt en miljon kronor från Afa Försäkring för att studera behovet av rehabilitering efter covid-19.

– I vår forskning kommer vi att undersöka hur fysiska, psykiska och kognitiva funktioner samt biomarkörer har påverkats hos patienter som haft covid-19, säger Yvonne Freund-Levi, överläkare inom psykiatrin vid Universitetssjukhuset Örebro samt lektor och docent i klinisk neurovetenskap vid Örebro Universitet.

I studien ingår att undersöka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och arbetsförmåga. Tanken är att en studie av fysiska, psykiska och kognitiva funktioner hos patienter som genomgått en infektion med covid-19 kan bidra till att utveckla mer personliga behandlingsmetoder, minska sjukfrånvaro och ge snabbare återhämtning.

Yvonne Freund-Levi. Foto: Jesper Mattsson.

– Vi kommer att under minst två år följa de patienter inom Region Örebro län som har haft en covid-19 infektion. Vi planerar att studera deras symtom, samt uttryck av biomarkörer för att sedan kunna sammankoppla detta med data från Försäkringskassan kring återgång i arbete, säger Yvonne Freund-Levi.

Samarbetsprojekt som ska ge personcentrerade behandlingsmetoder

Projektet är ett samarbete mellan psykiatriska öppenvården, neuro- och rehabmedicinska kliniken och geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro samt Göteborgs universitet.

– Studien väntas ge en bild av vilka rehabiliteringsbehov covid-19-patienter har och genom personcentrerade behandlingsmetoder påskynda rehabilitering och återgång i arbete, avslutar hon.

Text: Elin Abelson

Liknande poster

Rullstolsrugby – riskfyllt eller stärkande?

Rullstolsrugby – riskfyllt eller stärkande?

Svaga armar och ben behöver inte vara ett hinder för en actionfylld tillvaro. Rullstolsrugby är en snabb och strategisk paralympisk idrott som ser rolig men farlig ut. Vad säger den vetenskapliga litteraturen om risk-/nyttoförhållandet?

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering…

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Professor András Büki från Örebro universitet har utsetts till årets europeiska föreläsare av organisationen EANS. Priset är ett av de finaste inom neurokirurgin i Europa.

Ny enhet ska ge tidigare rehabinsatser för fler patienter

Ny enhet ska ge tidigare rehabinsatser för fler patienter

Resultaten blir bättre när rehabiliteringsinsatser för personer som fått en allvarlig ryggmärgsskada kommer i gång så tidigt som möjligt. Därför öppnar i vår en ny högspecialiserad rehabiliteringsenhet på Skånes universitetssjukhus i Lund. Här kan fler patienter få en mer individanpassad…

Ett blodprov – för att fler ska få rätt vård och undvika långvariga besvär vid skallskada

Över 90 procent av alla skallskador klassas som milda. Ändå har över hälften av patienterna problem sex månader efter skadan. Örebroforskare har lagt grunden till ett enkelt blodprov som identifierar de patienter som behöver mer vård.

Kan magbakterie stärka immunförsvaret hos människor med Parkinson?

Örebroforskare ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling. Projektet har fått över 400 000 kronor från The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism.

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Tankar kring post covid-syndromet

Tankar kring post covid-syndromet

Covid-19-pandemin pågår fortfarande över hela världen och kunskapsläget om denna nya virussjukdom ökar exponentiellt. Här bidrar Richard Levi, adjungerad professor och överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, med sina personliga reflexioner från en svensk sjukvårdsregion efter den tredje pandemivågen.

Här finns hjälp att tillbaka i livet komma

Här finns hjälp att tillbaka i livet komma

När FrykCenter i värmländska Torsby öppnade för 43 år sedan var tidigare statsminister Tage Erlander en av grundarna. Den ickevinstdrivande stiftelsen bedriver medicinsk rehabilitering där helhetssyn och teamarbete är några av fundamenten.

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie. – Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid…

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie. Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid Örebro…

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.