Det tidiga immunförsvaret nyckel i kampen mot TBE-virus
Varje år infekteras miljontals människor av flavivirus. Några kända sjukdomar orsakade av flavivirus är: denguefeber (DV), West Nile-feber (WNV), japansk encefalit (JEV), gula febern (YF) och fästingburen encefalit (TBEV). Dessa virusinfektioner är vektorburna och sprids via bett från infekterade myggor eller fästingar. Det vanligast förekommande flaviviruset i Europa och Asien är TBEV. TBE diagnostiserades första gången i Sverige 1954 och antal fall har varit relativt få ända fram till 2000-talet då en kraftig ökning observerades (figur 1)1. 2011 och 2012 var rekordår med 284 respektive 288 fall rapporterade2. Majoriteten
av patienterna smittades i eller i närheten av Stockholmsområdet, men en ökad utbredning har dokumenterats de senaste 30 åren (figur 2)1. Sjukdomssymtomen är kraftigt varierande och sträcker sig från helt asymtomatiska till allvarlig encefalit och meningit3. Själva sjukdomsförloppet vid TBE karaktäriseras ofta av ett tvåfasinsjuknande: ett initialt tillstånd med muskelvärk och övergående feber vilket efterföljs av några symtomfria dygn, för att sedan eskalera med hög feber och CNS-påverkan. Hos överlevande patienter noteras ofta kvarvarande neurologiska symtom (27–58 procent), exempelvis minnessvårigheter, koncentrationsproblem och förlamningar3. Trots ett fungerande vaccin mot TBE smittas varje år ungefär 10 000 personer i världen3. Vaccinet ger ett bra skydd men är dessvärre relativt kortverkande och det finns fall rapporterade där personer trots vaccination insjuknat.
