Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Äldre som bor på särskilda boenden har ofta ökad risk för undernäring, muskelsvaghet och skörhet, vilket är faktorer som påverkar både hälsa och livskvalitet. Den så kallade OPEN-studien har tidigare visat att programmet förbättrar fysisk funktion och har positiva effekter på muskelmassa och nutritionsstatus. Den nya studien, publicerad i tidskriften Alzheimer’s and Dementia, visar att omsorgsbehovet minskar.

– Det behövs fler studier där omsorgstid är ett primärt utfall och där organisatoriska faktorer, som personaltäthet och arbetsrutiner, följs noggrant, säger Anders Wimo, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Totalt deltog 102 personer från åtta äldreboenden i Stockholmsområdet. Under tolv veckor fick interventionsgruppen göra sitt‑till‑stå‑övningar flera gånger om dagen och dricka en till två näringsdrycker med extra protein. Forskarna följde bland annat hur mycket stöd deltagarna behövde med moment som hygien, påklädning och förflyttning. När forskarna analyserade alla boenden tillsammans syntes inga tydliga skillnader. Men när resultaten delades upp efter avdelningstyp framträdde ett annat mönster. På demensenheterna hade deltagare som följt programmet förbättrat sin förmåga så pass mycket att de behövde mindre omsorgstid jämfört med kontrollgruppen.

Anders Wimo

Anders Wimo, Karolinska Institutet.

– En möjlig förklaring är att personer på demensenheterna hade bättre fysiska förutsättningar att förbättra sin funktionsförmåga och därför klarade fler moment själva efter interventionen, säger Anders Wimo.

Forskarna lyfter också att intervjuer från tidigare delstudier pekar på att förbättrad funktion kan påverka hur mycket stöd en person behöver i olika situationer. Samtidigt betonar de att resultaten bör tolkas med viss försiktighet, eftersom analyserna är sekundära.

Studien genomfördes i en tvärprofessionell forskargrupp knuten till Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem. Den finansierades av stiftelsen Gamla Tjänarinnor och Danone Nutricia Research, som tillhandahöll näringsdryckerna men inte deltog i datainsamlingen eller de slutliga analyserna. Forskarna rapporterar inga konkurrerande intressen utöver att en av författarna är upphovsrättsinnehavare till mätinstrumentet som användes.

”Impact of an exercise and nutrition program on caregiver time with residents in institutional care—A secondary analysis”, Anders Wimo, Tommy Cederholm, Gerd Faxén Irving, Erika Franzén, Helena Grönstedt, Åke Seiger, Sofia Vikström, Anne-Marie BoströmAlzheimer’s & Dementia, online 14 februari 2026, doi: 10.1002/alz.71198.

Liknande poster

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

EU har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar har varit så gott som osynliga inom Sri Lankas sjukvård. Men nyligen hölls den allra första konferensen inom området. Initiativet har tagits av Högskolan Kristianstad, som driver projektet nEUROcare.

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.