Demens sätter inte stopp för nytt lärande
Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias Ingebrand som gjort studien.
Personer med demens kan lära nytt, menar Elias Ingebrand i sin avhandling. Foto: Jonas Roslund.
Elias Ingebrand lät tio personer med demens, varav åtta hade plats på särskilda boenden, pröva att använda surfplattor för första gången i sitt liv. Till stöd hade de någon ur personalen eller en anhörig, men enda instruktionen var att använda surfplattan som de själva ville. Det visade sig snart att apparaten väckte testpersonernas upptäckarlust.
–Det blev jag ganska förvånad över. Jag hade kanske förväntat mig att den bara skulle ligga där och att man skulle prata om något annat, men här såg vi en fokuserad uppmärksamhet, säger han.
Försöket varade 4–6 veckor. Trots att personernas minnesförmåga var starkt påverkad kunde de gradvis lära sig att utnyttja surfplattan på egen hand. Förklaringen, tror Elias Ingebrand, är att kroppen minns rörelserna som krävs, även om man inte längre har förmåga att prata och berätta om det. Men det är även viktigt att väcka personens intresse.
En kvinna som tidigare sysslat med orientering började spontant använda surfplattan för att kolla tävlingsresultat. En man som brukat bli rastlös och aggressiv lärde sig att hitta till Öppet arkiv på SVT Play. Efter ett tag noterade personalen hur han kunde sitta länge, lugn och fokuserad. Det var en sida av honom de aldrig tidigare sett.
Elias Ingebrand, Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund.
Men Elias Ingebrand fann också till sin förvåning att personer med demens kunde lösa surfplattans mysterier även utan stöd av personal eller anhöriga. Detta genom att samarbeta och lära av varandra. Även här klarade de av att vara fokuserade på uppgiften. Så vitt han känner till har ingen studerat samarbete mellan personer med demens förut.
Det finns däremot en del tidigare studier som också konstaterat att personer med demens har förmåga att lära sig nya saker. Det har då handlat om att komma ihåg nonsensord eller minnas namnen på okända ansikten. Men Elias Ingebrand säger att han nu visat att lärande kan ske även utan särskilda instruktioner och att hans resultat dessutom går att använda direkt inom demensvården.
–Avhandlingen påverkar synen på personer med demens. Man ska inte behandla dem som barn utan som personer som fortfarande har vilja och drivkraft. I förlängningen handlar det om möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål.
Det är förstås en utmaning för personalen på äldreboendena. De har sällan tid att sitta ner en längre tid med bara en person. Att då utnyttja möjligheten att låta personer med demens göra saker i samarbete skulle kunna vara en lösning. Och även om den här studien handlar om surfplattor, så är resultaten överförbara till andra former av lärande, tror Elias Ingebrand.
–Det jag vill gå vidare med i min forskning är hur man kan ta vara på kunskap och expertis hos personer med demens och därifrån skapa meningsfulla aktiviteter. Någon kan kanske skapa en aktivitet och lära andra på boendet. Det kan vara en seminariecirkel eller att sticka. Rätten till livslångt lärande borde inkludera alla, det är just chansen att få lära sig som är viktig.
