Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare
Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association.
I Sverige insjuknar årligen mer än 20 000 personer i olika former av demens, där Alzheimers sjukdom utgör cirka två tredjedelar av fallen. Men hur snabbt hjärnan åldras påverkas av olika risk- och friskfaktorer.
– Även om det nu kommer nya läkemedel mot alzheimer hjälper inte det alla med demens. Vi ville därför studera vad som kan öka hjärnans motståndskraft mot åldrande, säger Anna Marseglia, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, som är studiens förstaförfattare
Anna Marseglia, researcher at the Department of Neurobiology, Care Sciences and Society.
AI bedömde hjärnålder
I studien ingick 739 kognitivt friska 70-åringar, varav 350 män, som var rekryterade inom Göteborgskohorten H70. Allas hjärnor avbildades med magnetkamera och utifrån bilderna skattades hjärnans ålder med hjälp av en AI-baserad algoritm som forskargruppen har utvecklat.
– Algoritmen är både exakt och robust, men samtidigt enkel att använda. Detta är för tillfället ett forskningsverktyg som behöver utvärderas ytterligare men målet är att den framåt ska kunna användas även kliniskt, exempelvis i samband med demensutredningar, säger Eric Westman, professor i neurogeriatrik vid samma institution, som har lett studien.
Eric Westman, professor at the Department of Neurobiology, Care Sciences and Society.
Hjärnbilderna kompletteras med blodprov för att mäta blodfett och blodsocker, samt inflammation. Deltagarna har även gjort minnestest och det fanns också data om livsstilsfaktorer, som fysisk aktivitet, sociala kontakter och alkoholkonsumtion.
Hjärnor med äldre utseende
Både männens och kvinnornas hjärnor skattades enligt AI-verktyget på gruppnivå till drygt 71 år. Forskarna tittade då på hjärnans ”åldersgap”, som beräknas genom att subtrahera hjärnans uppskattade, biologiska ålder från kronologisk ålder.
För både kvinnor och män sågs att diabetes, stroke, högt blodtryck, inflammation och skador på de små blodkärlen var kopplade till hjärnor med ett äldre utseende. En hälsosam livsstil däremot, med exempelvis sådant som vardaglig fysisk aktivitet, kunde kopplas till hjärnor som såg yngre ut.
– Något man kan ta med sig från studien är att faktorer som påverkar kärlen negativt också kan kopplas till att hjärnan ser äldre ut. Det visar på vikten av att skydda sina blodkärl och i förlängningen hjärnan, exempelvis genom att hålla blodsockret stabilt, säger Anna Marseglia.
Studier av könsskillnader nästa steg
Kvinnors och mäns hjärnor verkar skilja sig i hur de bygger motståndskraft, något som man nu vill undersöka. En del är då att titta på biologiska faktorer, som hormoner, men även sociokulturella.
– Nästa år ska vi börja studera hur sömn och stress påverkar hjärnans motståndskraft, men även effekten av socialt umgänge i medelåldern och hos äldre, säger Anna Marseglia.
Studien finansierades huvudsakligen av Forte, Vetenskapsrådet, Centrum för Innovativ Medicin, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Demensfonden, David and Astrid Hageléns stiftelse, StratNeuro, Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet, Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, och Samarbetet om forskningsdefinitioner för kognitiv reserv och resiliens. Inga forskare vid Karolinska Institutet rapporterar intressekonflikter, men medförfattare Silke Kern har samverkat med företagen Roche, Geras Solutions, Optoceutics, Eli Lilly, Biogen och Bioarctic.
Publikation: ”Biological brain age and resilience in cognitively unimpaired 70-year-old individuals”, Anna Marseglia, Caroline Dartora, Jessica Samuelsson, Konstantinos Poulakis, Rosaleena Mohanty, Sara Shams, Olof Lindberg, Lina Rydén, Therese Rydberg Sterner, Johan Skoog, Anna Zettergren, Silke Kern, Ingmar Skoog och Eric Westman. Alzheimer’s & Dementia, online 20 december 2024. doi: 10.1002/alz.14435.
