Covid-19 och epilepsi
Tidigt under covid-19-pandemin rapporterades neurologiska symtom vid allvarlig infektion, däribland i ovanliga fall epileptiska anfall. I den här artikeln av Johan Zelano, överläkare och docent, beskrivs rapporter om epileptiska anfall vid covid-19, hur pandemin påverkat epilepsisjukvård världen över och vad man vet om risker med epilepsi vid covid-19.
Majoriteten av alla med covid-19 infektion får milda symtom i form av feber, hosta och dyspné. Vid allvarlig sjukdom verkar risken för nervsystemspåverkan dock öka. I inledande fallserier från Kina och södra Europa anges att ungefär en fjärdedel av sjukhusvårdade personer med covid-19 uppvisat neurologiska symtom, varav yrsel, huvudvärk och medvetandepåverkan var vanligast.1 Epileptiska anfall förekom, men var relativt ovanliga – i storleksordningen en halv procent av sjukhusvårdade fall.
Samma bild framfördes vid ett symposium i april 2020 av Emilio Perucca – tidigare ordförande för epilepsiorganisationen ILAE (International League Against Epilepsy) – när han redogjorde för den italienska erfarenheten av pandemin. Epileptiska anfall under covid-19 hade förekommit, men var inte påtagligt vanligt. En studie från Iran rapporterade endast fem fall av anfall hos över 6.000 personer med covid-19.2 I fallserier med allvarligare sjukdom är kliniska anfall vanligare. Oftast rör det sig om någon procent, men rapporter om mer än tio procent förekommer. Det är viktigt att betona att okontrollerade fallserier brukar ge en överskattad bild av hur vanliga företeelser är – det är sjukhus med hög förekomst som väljer att publicera sina erfarenheter och urvalet beror ofta på den kliniska bilden. Elektrografisk epileptiform aktivitet verkar vanligare än kliniska anfall. EEGavvikelser vid svår covid-19 är relativt vanligt i litteraturen, men det är viktigt att tänka på att det rör sig om retrospektiva studier vars urval är patienter där man på kliniska grunder bestämt sig för att utföra undersökningen. En systematisk översikt fann EEG-avvikelser hos 88 procent; långsam aktivitet var det absolut vanligaste fyndet medan epileptiform aktivitet sågs hos något färre än 20 procent.3
PATOFYSIOLOGI
Det finns flera olika tänkbara patofysiologiska mekanismer som kan orsaka epileptiska anfall vid covid-19. Viruset SARS-CoV-2 rapporteras ha viss neurotrop potential, men i
skrivande stund verkar man inte tro att majoriteten av de neurologiska symtom som uppstår vid covid-19-infektion beror på regelrätt nervsystemsinfektion. Virus i cerebrospinalvätska, eller ens pleocytos, är inte nödvändigt för neurologiska symtom, utan encefalopati av metabola eller inflammatoriska orsaker och cerebrovaskulära skador verkar vara betydligt vanligare. Så kallad ”cytokinstorm” tros vara en möjlig mekanism, där inflammation med cytokiner som kan korsa blod-hjärnbarriären leder till inflammation i hjärnan.4
I vissa fall av covid-19 ses metabol encefalopati till följd av svår systemisk inflammation med metabol störning och multiorgansvikt. Cerebrovaskulära skador vid covid-19 är en allvarlig komplikation, som varierar i förekomst mellan 3–24 procent i olika studier.1 Ett hyperkoagulationstillstånd med förhöjd d-dimer och infarkter i multipla kärlterritorier har beskrivits hos personer som fått stroke vid covid-19, men också hjärnblödning och sinustrombos. I en fallserie där man specifikt studerat personer som fick cerebrovaskulära komplikationer av covid-19 beskrivs fokala epileptiska anfall hos en av sex identifierade fall.4 Sammantaget finns alltså en rad olika möjliga patofysiologiska mekanismer för hjärnskada vid covid-19 och därmed rimligen underlag för såväl akutsymtomatiska anfall som epilepsi.
