Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Kroniskt trötthetssyndrom, eller myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS, kännetecknas av sådant som svår och långvarig trötthet, utmattning vid ansträngning samt smärta och sömnstörningar.

Ingen vet säkert vad som orsakar tillståndet, men i de flesta fall har ME/CFS uppstått efter en virus- eller bakterieinfektion. Och även om den ursprungliga infektionen läker ut försämras personens hälsotillstånd.

Tillståndet kallas ibland även post-viral trötthet. Eftersom orsaken är okänd finns inga diagnostiska tester.

– Det här är en förbisedd patientgrupp, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet.

Slumrande virus kan vara nyckel

En teori som har undersökts i flera studier går ut på att en ny infektion kan väcka virus som slumrar i kroppens celler efter en tidigare infektion. Det är känt sedan länge att exempelvis olika herpesvirus kan leva kvar i kroppen i ett sådant vilande tillstånd. Vilande virus kan återaktiveras många år senare – och då på nytt orsaka sjukdom.

Frågan om huruvida återaktiverade virus är inblandade i ME/CFS har varit svår att besvara – fram till nu. Den utbredda spridningen av coronaviruset under pandemin har nämligen gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS, jämfört med hos friska kontrollpersoner.

Forskarna bakom den nya studien startade tidigt i pandemin en studie där 95 personer med MF/CFS-diagnos och 110 friska kontrollpersoner deltog. Alla lämnade blodprov och salivprov vid fyra tillfällen under ett år och forskarna analyserade antikroppar mot sars-cov-2.

Forskargruppen använde också en teknik som lät dem undersöka antikroppar i saliv för vanliga herpesinfektioner. Ett av virusen var Epstein-Barr-virus, eller EBV, som nästan alla smittas av. De flesta får en lindrig infektion när de är barn och i tonåren kan EBV ge körtelfeber. Efteråt finns viruset kvar i kroppen i slumrande tillstånd. Vid nedsatt immunsystem kan EBV föröka sig och orsaka trötthet, autoimmunitet och lymfom om situationen pågår länge.

Återaktivering av tre ”sovande” virus

Under pandemins första våg smittades ungefär hälften av studiedeltagarna av det nya coronaviruset och fick mild covid-19. Mer än var tredje deltagare fick så milda symtom att de inte märkte något.

Efter covidinfektionen hittade forskarna specifika antikroppar i saliven som tydde på en stark återaktivering av tre slumrande virus, varav EBV var ett.

Och – återaktiveringen syntes hos både patienter och kontrollpersoner, men den var starkare hos patienterna med ME/CFS. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd.

– Nu kan vi se i vår studie att det finns objektiva mått som visar att det finns fysiologiska skillnader i kroppens reaktion på virus mellan ME-patienter och friska personer, säger forskaren Anders Rosén.

Läs hela artikeln här

Liknande poster

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering…

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet.

Hjärnan reagerar olika på beröring beroende på sammanhang

Hjärnan reagerar olika på beröring beroende på sammanhang

Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.

Pris för framstående forskning till India Morrison vid Linköpings universitet

Pris för framstående forskning till India Morrison vid Linköpings universitet

India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, har utsetts till årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Elektroder odlas i hjärnan – kan på sikt bota nervsjukdomar

Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska…

Förändringar i vården för smärta, utmattning och ME/CFS

Patienter med långvarig smärta, utmattningssyndrom och den neurologiska sjukdomen ME/CFS kommer från 2025 att i större utsträckning tas om hand av primärvården med stöd av specialiserade enheter.

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar i framtiden.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården.

Cellerna i hjärnan som framkallar feber

Cellerna i hjärnan som framkallar feber

I försök på möss har forskare vid Linköpings universitet identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PNAS löser en långdragen fråga om vilka organ…

Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

Långt innan några sjukdomssymtom blir märkbara sker en stor mängd förändringar i hjärnan. Det visar två studier på möss med olika typer av prionsjukdomar, där hjärnan gradvis bryts ner. Fynden tyder på att förändringar kan studeras mycket tidigt i sjukdomsprocessen,…

De bygger artificiella nervceller

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Tankar kring post covid-syndromet

Tankar kring post covid-syndromet

Covid-19-pandemin pågår fortfarande över hela världen och kunskapsläget om denna nya virussjukdom ökar exponentiellt. Här bidrar Richard Levi, adjungerad professor och överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, med sina personliga reflexioner från en svensk sjukvårdsregion efter den tredje pandemivågen.

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad…

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.

Covid-19 och epilepsi

Covid-19 och epilepsi

Tidigt under covid-19-pandemin rapporterades neurologiska symtom vid allvarlig infektion, däribland i ovanliga fall epileptiska anfall. I den här artikeln av Johan Zelano, överläkare och docent, beskrivs rapporter om epileptiska anfall vid covid-19, hur pandemin påverkat epilepsisjukvård världen över och vad…