Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Chaperonernas roll i Parkinsons sjukdom

Chaperonernas roll i Parkinsons sjukdom

Hos patienter med Parkinsons sjukdom finns ett samband mellan förekomsten av så kallade Lewykroppar och neurode generation. Lewykroppar uppstår inuti nerv celler och består bland annat av aggregerat pro tein, såsom proteinet alfa-synu klein. Alfa-synuklein är ett så kallat ostrukturerat protein (från engelskans intrinsically disordered protein) som karaktäriseras av att proteinet inte har en fixerad tredimensionell struktur, utan växlar mellan flertalet olika konformationer. Hur alfa-synu klein kontrolleras inuti cellen och hindras från att aggregera är oklart, men tidigare forskning har visat att benägenheten med vilken alfasynuklein aggregerar är beroende utav olika faktorer, bland annat interaktioner med chaperoner.

Chaperoner är det gemensamma namnet för proteiner med funktionen att bidra till att proteiner veckas på ett korrekt sätt. Chaperoner har olika klienter och utför olika uppgifter, vilka kan vara mycket specifika beroende på vilken slags chaperon det är, men överlag kan chaperonerna beskrivas som viktiga proteiner som verkar genom att stabilisera klientproteiner, vilket förhindrar felveckning och bildandet av toxiska proteinaggregat inuti cellerna. Vissa chaperoner kan till och med lösa upp proteinaggregat och guida felaktigt veckade proteiner till de system i cellen som ansvarar för nedbrytning av proteiner. Eftersom chaperoner har dessa viktiga egenskaper och då tidigare forskning har visat att chaperoner har ett gemensamt sätt att känna igen klientproteiner, valde vi ut flera mänskliga och bakteriella chaperoner som alla fungerar på olika sätt, och testade hur dessa chaperoner inverkar på och interagerar med alfa-synuklein.

CHAPERONER BINDER TILL ALFA-SYNUKLEIN I CELLEN
Tekniken vi primärt använde oss av för att undersöka hur alfa-synuklein och chaperoner interagerar med varandra kallas NMR-spektroskopi, även kallat kärnmagnetisk resonansspektroskopi. Tekniken är baserad på kärnspinnresonans och är grunden i den teknik som används i magnetisk resonanstomografi. Kort sammanfattat kan vår metod beskrivas
som att vi har studerat interaktionen mellan alfa-synuklein och chaperoner genom att jämföra ett spektrum från ett prov med enbart alfa-synuklein med ett spektrum där vi adderat exempelvis ett chaperon till alfa-synuklein i NMRröret. Resultatet kallas här för enkelhets skull för en intensitetsprofil. Genom ett förarbete där vi kartlägger vilken NMR-signal i spektrumet som härrör från vilken aminosyra i alfa-synuklein, kan vi identifiera exakt vilka aminosyror som är involverade i interaktionen mellan alfa-synuklein och ett chaperon.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre och tydligare data hjälper oss att förstå hur omfattande lokala nätverk i hjärnan påverkas hos patienter.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom. Studien möjliggör screening av bärare av Desulfovibrio-stammar och avlägsnande av bakterier från tarmen.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid…

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

I boken Hallucinationer: den okända sidan av Parkinsons sjukdom delar personer som lever med sjukdomen och deras anhöriga med sig av sina personliga erfarenheter av hallucinationer. Boken berör också sjukdomens historia, dess orsaker och behandlingar.

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen…

Salivprov möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers och Parkinsons sjukdom

Salivprov möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers och Parkinsons sjukdom

Med hjälp av molekyler från hjärnan som kan mätas i saliv finns möjlighet att upptäcka förändringar som kan leda till Alzheimers eller Parkinsons sjukdom – långt innan personen får symtom. Forskare vid Luleå tekniska universitet föreslår i en ny vetenskaplig…

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

Den 10–11 november 2022 hölls SWEMODIS’ 6:e årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. De två intensiva dagarna samlade mer än 160 läkare och sjuksköterskor verksamma inom området. Här följer en kort sammanfattning av föredragen.

Produodopa ingår i läkemedelsförmånen vid Parkinsons sjukdom

Produodopa ingår i läkemedelsförmånen vid Parkinsons sjukdom

AbbVie meddelar att Produodopa (foslevodopa/foskarbidopa) ingår i den svenska läkemedelsförmånen från 27 januari enligt ett beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Elva Friðjónsdóttir får Phabianpriset 2022

Elva Friðjónsdóttir får Phabianpriset 2022

Den bästa avhandlingen inom farmaceutisk och biomedicinsk analys står Elva Friðjónsdóttir för, enligt Apotekarsocietetens sektion för läkemedelsanalys. Därför belönas hon med Phabianpriset, eller the Phabian Award. Det innebär ett stipendium på 25 000 kronor, sponsrat av Astrazeneca, och en punkt…

Rejält bakslag för bortrensning av järn vid parkinson

Att minska järnöverskott i hjärnan kunde inte bromsa förloppet vid tidig Parkinsons sjukdom – i stället blev patienterna sämre. Det visar en randomiserad studie.

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.