Artiklar
Här hittar du artiklar från tidskriften Neurologi i Sverige som utkommer fyra gånger om året. Önskar du prenumerera på papperstidningen mejla till [email protected].
För att prenumerera på tidningen som en blädderbar pdf: Prenumerera här.
Vid EAN 2018, European Academy of Neurologys fjärde kongress i Lissabon i juni diskuterades många aspekter som är relevanta för neurologer och andra specialister. Kongressens huvudtema var neurogenetik. Här är en sammanfattning av Dorota Religa, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet.
Läs mer...
Av STEN FREDRIKSON, ANJA SMITS, LOU BRUNDIN, TOBIAS CRONBERG, ANNE-MARIE LANDTBLOM, JAKOB STRÖM, PETER SUNDSTRÖM, MAGNUS VRETHEM, ARNE LINDGREN
23 maj 2018
Etiketter: ANJA SMITS, ANNE-MARIE LANDTBLOM, Arne Lindgren, JAKOB STRÖM, Lou Brundin, MAGNUS VRETHEM, Nationella lärandemål i neurologi, neurofili, neurofobi, PETER SUNDSTRÖM, STEN FREDRIKSON, Tobias Cronberg
Stora framsteg har gjorts inom neurologin. Det ställer ökade krav på grundläggande neurologisk kompetens hos alla kliniskt verksamma läkare både nyutexaminerade och mer erfarna inom alla kliniska specialiteter. För att förbereda kommande generationer av läkare på denna utveckling behöver undervisningen i neurologi stärkas redan under läkarnas grundutbildning. Ansvariga för grundutbildningen inom neurologi vid landets sju universitet har arbetat fram nationella lärandemål, som stöd för läkarstudenter.
Läs mer...
Under de senaste åren har stora framsteg gjorts avseende högkänsliga mätmetoder för proteinkvantifiering i kroppsvätskor. Två nyckelmarkörer för nervcellsskada kan nu mätas i vanliga blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk kemist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar här om nya resultat som indikerar att vanlig generell anestesi kan leda till nervcells påverkan eller till och med nervcellsskada.
Läs mer...
År 2015 publicerades den epokgörande studien MR CLEAN1 som visade att trombektomi vid stroke i den främre cirkulationen fungerade inom upp till 6 timmar. Därefter har ytterligare studier bekräftat resultatet. En metaanalys av fem studier har visat att trombektomi inom 6 timmar av patienter med ocklusion av de stora kärlen i den främre cirkulationen är en högeffektiv behandling. Trombektomi innebär att dubbelt så många patienter kan få ett oberoende liv jämfört med de som enbart får trombolys. Sammantaget har detta inneburit att trombektomi inom 6 timmar har fått den högsta prioriteringen i de svenska strokeriktlinjerna. Under senaste året har det tillkommit ytterligare två trombektomistudier – DAWN och DEFUSE 3 – med ett utökat tidsfönster. De har visat att det i utvalda fall skulle kunna
fungera att behandla upp till 24 timmar efter insjuknandet. Erik Lundström, överläkare vid Neurologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala, kommenterar i denna artikel dessa två artiklar och gör en personlig tolkning av vad det kan ha för betydelse för strokevården i Sverige.
Läs mer...
Sedan tre dopaminagonister har erhållit godkännande för behandling av restless legs syndrome/Willis-Ekbom disease (RLS/WED) har förskrivningen i landet skjutit fart, men nu uppmärksammas alltmer en bekymmersam biverkan, nämligen augmentation eller överdoserings- RLS/WED. Om detta skriver här Jan Ulfberg, Sten Sevborn och Lena Leissner.
Läs mer...