Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Blodprov upptäcker alzheimers hos personer med Downs syndrom

Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är viktiga av flera skäl, inte minst möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.

Studien är nyligen publicerad i JAMA Neurology.

Denna relativt stora kliniska multicenterstudie är hittills den enda studien i världen på Downs syndrom i vilken man jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från PET-kameraundersökning för att undersöka om personerna har de signifikanta ansamlingar av proteinerna amyloid respektive tau i hjärnan som definierar Alzheimers sjukdom. Studien omfattar 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande alzheimersjukdom.

 

Oskar Hansson

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kogntiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus.

För ett par år sedan, 2020, presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor sitt stora genombrott inom alzheimer-diagnostiken: att en biomarkör i blodet, fosforylerat tau217 (P-tau217), kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och framförallt urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Nu pågår kliniska studier på 25 vårdcentraler i Skåne, där man utför kognitionstester och tar blodprov för att mäta mängden av tau (P-tau217).

– ­Det är samma blodbiomarkör vi använt oss av i denna studien. Många känner inte till att Alzheimers sjukdom förekommer betydligt oftare och i tidigare ålder hos personer med Downs syndrom. Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer hos en person med Downs syndrom, eftersom det finns det en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson.

Orsaken till att personer med Downs Syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom i relativt hög utsträckning är att de har en extra kromosom, tre exemplar av kromosom 21 istället för två. Och den gen som kodar för APP (amyloid prekursorproteinet), det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildar man mer av APP och har därmed en klart ökad risk att få amyloida aggregat som i sin tur leder till aggregat av tau.

Den amerikanska multicenterstudien erhöll både blodprov och resultat från PET-kameraundersökningar för personer med Downs syndrom, och det gav forskarna en unik möjlighet att undersöka om P-tau217 kunde fungera som diagnostisk markör också för personer med Downs syndrom.

– ­­Våra resultat visar att P-tau217 fungerar lika bra som blodmarkör för Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom som för andra och att övriga blodmarkörer inte behövs, det räcker med Ptau217. Nästa steg är att nu i göra utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.

Publikation
Detection of Brain Tau Pathology in Down Syndrome Using Plasma Biomarkers
JAMA Neurology, 5 juli 2022, DOI: 10.1001/jamaneurol.2022.1740

Kort fakta om studien: Klinisk forskning, multicenterstudie / kvantitativ forskarinitierad studie, statistiska samband / experimentell undersökning in vivo / observationsstuide: prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie. 300 personer med Downs syndrom och 37 syskon utan downs syndrom.

Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, [email protected], 0722-26 77 45

 

—————–

Liknande poster

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…