Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade av otillräckligt blodflöde. 

Isak Michaëlsson, doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare inom neurokirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I dag används undersökning med magnetkamera efter operationen för att se om hjärnkirurgi lett till hjärnskador för en patient. Magnetkameraundersökningen kan identifiera blödningar och även vilka hjärnområden som skadats av otillräckligt blodflöde, så kallad ischemi.

– Magnetkameraundersökningar kan inte alltid ge tillräckligt detaljerad information om graden av cellskada. De nya biomarkörerna skulle på sikt kunna fylla den här kunskapsluckan och erbjuda mer exakta och objektiva bedömningar av skador i samband med kirurgi av hjärntumörer, säger Isak Michaëlsson, som är doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare inom neurokirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Otillräckligt blodflöde och neurologiskt bortfall 

De markörer som nu studerats hos patienter som opererats för hjärntumör är välstuderade inom neurologiska sjukdomar, särskilt alzheimer och andra demenssjukdomar, liksom för skallskador. De markörer som undersökts heter Neurofilament Light (NfL), glial fibrillary acidic protein (GFAP) samt tau. NfL är en markör för skada på nervcellsutskotten, GFAP en markör för skada på hjärnans stödjeceller och tau än en markör för nervcellsskada.

Den aktuella studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurosurgery. Studien omfattar 34 vuxna patienter med gliom, som är en av de vanligaste typerna av hjärntumör. Koncentrationen av hjärnskademarkörerna mättes dagen före operation, och sedan en, tre, fem och tio dagar efter ingreppet.

Studien visar att ökningen av markörer i blodet korrelerar både till hur mycket skador orsakade av otillräckligt blodflöde som uppstod under operationen och även till hur mycket neurologiska bortfall patienterna drabbades av.

Bästa möjliga behandling 

Att mäta biomarkörer i blodprov kan bli ett nytt sätt att utvärdera den skada som neurokirurgi orsakar, vilket gör det möjligt att jämföra operationsmetoder. Isak Michaëlsson igen:

– Man kan också tänka sig att höga nivåer av dessa markörer skulle kunna vara tecken på skador som kan orsaka hjärntrötthet eller andra kognitiva problem för patienterna på lite längre sikt. I så fall skulle markörerna kunna användas för att tidigt identifiera patienter så att de får rätt sorts rehabilitering.

Liknande poster

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, professor och överläkare i neurologi, är ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Blodtest förutsäger funktionsförmåga vid ischemisk stroke

Ett ultrakänsligt blodtest som speglar hjärnskadan vid akut ischemisk stroke – och förutsäger funktionsförmåga. Det är en upptäckt som väntas få betydelse framöver. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs fynden.

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

Ny bok av Ingmar Skoog väcker stort intresse

”70 är det nya 50” har nästan etablerats som ett nytt ordspråk i Sverige. Nu har upphovsmannen Ingmar Skoog skrivit en bok i ämnet, med just denna titel.

H70-studiens historia i ny skrift

H70-studiens historia i ny skrift

AgeCap firar H70-studiens framgångar med en skrift om studiens historia där både forskare, personal och medverkande intervjuas.

Kaj Blennow, pionjär inom Alzheimers sjukdom, får danskt prestigepris

Kaj Blennow, pionjär inom Alzheimers sjukdom, får danskt prestigepris

Rigshospitalets internationella KFJ-pris går i år till svenska professor Kaj Blennow, som anses vara världsledande inom utveckling av biomarkörer för diagnostik av Alzheimers sjukdom. (Läs hela nyheten på danska.)

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid utan koppling till aktiv hjärnskada

Postcovid ser inte ut att vara kopplat till infektion av hjärnan eller aktiv hjärnskada. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Jakten på avvikande biomarkörer hos deltagarna gav inga träffar, varken i blodprov eller ryggvätskeprov.

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna…

Stråla tumörer men skydda hjärnan

Stråla tumörer men skydda hjärnan

Varje år drabbas cirka 100 barn i Sverige av en hjärntumör. Detta är den vanligaste solida tumörformen hos barn, men också den dödligaste, och förknippad med stor sjuklighet. Detta motiverar en ofta tuff behandling, som i de flesta fall innebär…

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi

Personer med låg utbildning och inkomst har statistiskt sett större svårigheter vid epilepsi. De ligger oftare på sjukhus till följd av epilepsin, och har sämre tillgång till specialiserad vård av en neurolog. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson är ny ordförande för European Brain Council

Suzanne Dickson, professor vid Göteborgs universitet, har valts till ny ordförande för den ideella organsiationen European Brain Council (EBC). Det långsiktiga målet för organisationen är att förbättra livet för de uppskattningsvis 179 miljoner européer som lever med hjärnsjukdomar.