Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Biomarkör påvisar psykisk ohälsa vid Alzheimers

Depression, sömnsvårigheter och apati drabbar ofta personer som har en demenssjukdom. Med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätska vill forskarna vid Örebro universitet och Karolinska Institutet förutspå utvecklingen av de neuropsykiatriska symtomen hos personer med Alzheimers sjukdom och andra minnessjukdomar – för att kunna behandla de tidigt i sjukdomsförloppet.

Yvonne Freund

Yvonne Freund är en av forskarna bakom den nya studien.

– Kan vi prognosticera utvecklingen av psykiatriska symptom hos patienter med demenssjukdomar kan de få en bättre behandling på ett tidigt stadium, säger Yvonne Freund, forskare i neurovetenskap vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien.

I studien som nyligen publicerades i Alzheimer`s Research & Therapy har forskarna främst studerat tre nya biomarkörer i ryggmärgsvätska hos personer med demenssjukdomar. Resultaten visar att låga nivåer av biomarkören neurogranin kan kopplas till en hög grad av neuropsykiatriska symtom som depression och sömnstörningar. Det gäller hos personer yngre än 70 år och med Alzheimers i ett tidigt stadium.

– Neuropsykiatriska symptom uppträder ofta i samband med demenssjukdomar och bör behandlas i högre grad då de kan innebära allvarliga konsekvenser med en försämrad prognos och lidande för både patienter och anhöriga, säger hon.

Biomarkörer och psykisk ohälsa

Förutom neurogranin undersökte forskarna sambandet mellan ytterligare fem andra biomarkörer och graden av neuropsykiatriska symtom hos patienter med demenssjukdomar. Men ingen koppling upptäcktes mellan dessa hos patienter med Alzheimer.

– Idag har vi få biomarkörer som kan användas vid olika demenstillstånd. Vi behöver hitta flera för att i framtiden kunna få nya behandlingar och även skapa nya läkemedel med lägre grader av biverkningar, säger Yvonne Freund.

På sikt hoppas forskarna att vi ska bli bättre på att behandla neuropsykiatriska symptom hos personer med demens.

– Vi behöver behandla neuropsykiatriska symptom parallellt med minnesproblem. Det kommer att hjälpa patienterna och deras anhöriga och innebära också samhällsekonomiska vinster, säger Yvonne Freund.

Länk till den vetenskapliga artikeln: ”Are neuropsychiatric symptoms in dementia linked to CSF biomarkers of synaptic and axonal degeneration?”

Kontakt:  [email protected] , 073 6 84 11 30


Örebro universitet har 15 000 studenter, 86 utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå och närmare 1 000 fristående kurser. Universitetet bedriver stark forskning inom psykologi, robotik, miljö, och medicin. Nu görs strategiska satsningar på lärarutbildningen, samverkan inom teknik, forskning om hälsosamt åldrande och inom området mat och hälsa.

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Innovativ testmodell ökar träffsäkerheten vid screening för alzheimer

Ett nytt blodprov kallat p-tau217 har visat sig lovande som biomarkör för Alzheimers sjukdom, och när det används i en innovativ tvåstegsmodell uppnås mycket hög träffsäkerhet för att antingen identifiera eller utesluta hjärnamyloidos, den viktigaste och tidigaste sjukliga förändring som kan…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer

Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer

Tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom kräver säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att en sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein.

Forskare föreslår en ny biomarkör för tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom

Forskare föreslår en ny biomarkör för tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som…

Bättre epilepsidiagnostik – med immunsvaret som ledtråd

Bättre epilepsidiagnostik – med immunsvaret som ledtråd

Att diagnostisera epilepsi är resurskrävande och det finns risk att sjukdomen förväxlas med andra tillstånd med liknande symptom. Det gör det angeläget att hitta bättre diagnosmetoder redan när en patient kommer in på akuten efter ett misstänkt anfall. En forskargrupp…

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Professor András Büki från Örebro universitet har utsetts till årets europeiska föreläsare av organisationen EANS. Priset är ett av de finaste inom neurokirurgin i Europa.

Ett blodprov – för att fler ska få rätt vård och undvika långvariga besvär vid skallskada

Över 90 procent av alla skallskador klassas som milda. Ändå har över hälften av patienterna problem sex månader efter skadan. Örebroforskare har lagt grunden till ett enkelt blodprov som identifierar de patienter som behöver mer vård.

Kan magbakterie stärka immunförsvaret hos människor med Parkinson?

Örebroforskare ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling. Projektet har fått över 400 000 kronor från The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism.

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel.