Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Besvär efter elolycka kan pågå i flera år

Smärta och nedsatt känsel är vanliga besvär för den som är med i en elolycka och får ström genom kroppen. För en del kan symtomen vara kvar flera år efter olyckan. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro. ”Det här är olyckor som framför allt drabbar elektriker i arbete, men även andra yrkesgrupper drabbas”, säger forskaren Lisa Rådman.

Resultaten visade att det fanns brister, framförallt i rapporteringskulturen efter det att olyckan inträffat. Foto: Getty Images.

Forskningen visar också att symtomen går att mäta med olika kliniska mätmetoder, både i specifika nerver i det perifera nervsystemet och i handfunktionen.

Lisa Rådman, fysioterapeut inom verksamhetsområde fysioterapi på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Alexander von Sydow.

– Bland de 500 elektrikerna som deltog i en enkätundersökning angav cirka 10 procent att de hade fått nedsatt känsel och muskelkraft samt smärta långt efter att olyckan inträffade. Jag tittade även på säkerhetskulturen och arbetsmiljön på arbetsplatser där olyckan hade inträffat, säger Lisa Rådman, fysioterapeut inom verksamhetsområde fysioterapi på Universitetssjukhuset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Många anmäler inte olyckan

Resultaten visade att det fanns brister, framförallt i rapporteringskulturen efter det att olyckan inträffat. De rutiner och arbetsmiljölagar som finns efterföljdes inte i önskvärd utsträckning. De få som sökte sjukvård upplevde att sjukvården saknade kunskaper om hälsoeffekter efter en strömgenomgång, både inom akutsjukvården och i den efterföljande vården av kvarstående besvär.

– I gruppen med de 23 elektriker där jag undersökte det perifera nervsystemet med olika motoriska och sensoriska undersökningar hade drygt hälften en tydligt nedsatt känsel för att uppfatta värme och kyla, säger hon.

Nästa alla hade en nedsatt förmåga att identifiera former och strukturer med känseln. Den finmotoriska förmågan var nedsatt hos ungefär hälften av deltagarna.

– Det är fortfarande inte klarlagt varför så många får skador så långt efteråt och det är något som jag skulle vilja forska mer om. Det är viktigt att den här patientgruppen får sina skador diagnostiserade för det är först då som sjukvården har möjlighet att behandla, berättar Lisa Rådman.

 

Liknande poster

4,9 miljoner till forskning om virtuell cykling för äldre personer

4,9 miljoner till forskning om virtuell cykling för äldre personer

Många av våra äldre som bor på vård- och omsorgsboenden i Sverige är fysiskt inaktiva. Vi vill undersöka om virtuell cykling kan öka deras livskvalitet, säger forskaren Mialinn Arvidsson Lindvall vid Region Örebro län. Forskargruppen har fått 4,9 miljoner i…

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist,…

Otydlig roll för rehab-koordinatorer

Otydlig roll för rehab-koordinatorer

Sjukvårdens rehabiliteringskoordinatorer har en så otydlig roll att de ofta får uppfinna arbetsuppgifterna själva. Inte ens vårdcentralens chef vet alltid vad de ska användas till, visar forskning vid Malmö universitet.

Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares

Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares

Med hjälp av en tvådimensionell videoundersökning blir det enklare att undersöka gångförmågan hos barn med cerebral pares. Undersökningen är lättillgänglig och kan användas till exempel i uppföljning samt klassificering av gångmönster hos barn med CP

Hur mår neurologen?

Hur mår neurologen?

De senaste åren har arbetsrelaterad ohälsa hos läkare uppmärksammats allt mer. Sjukskrivningar av psykiatrisk orsak ökar. En studie från Stockholms universitet (Bejerot 2011) fann att en rad arbetsmiljöfaktorer associerade med utmattningssyndrom försämrats för läkarkåren sedan 1990-talet. Allt färre läkare upplever…