Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bättre strokerehab med smarta glasögon

Smarta glasögon

Med hjälp av smarta glasögon blir rehabiliteringen efter en stroke roligare och mer effektiv. Den som har på sig glasögonen ser både rummet och digitala animeringar som aktiverar hjärnan. Kalix sjukhus är ett av få sjukhus i landet som använder den nya tekniken.

– När träningen känns roligare och orkar patienterna träna längre tid. Vi får till en högre intensitet på träningen och det är exakt vad vi vill, säger Britt-Marie Esperi Kandelin, fysioterapeut.

Innan glasögonen kom in i bilden gjordes rehabilitering med övningar på papper och att terapeuten till exempel kunde kasta en boll som patienten skulle fånga.

– Men det blir ganska tråkigt att kasta en boll i tio minuter! Med glasögonen tänker du inte på att du tränar och det är bra, säger Mona-Lis Sundling, arbetsterapeut.

Smarta glasögon MR mixed reality

Så här ser din hand ut när du tittar på den genom de smarta glasögonen.

När du använder klassiska VR-glasögon försvinner det fysiska rummet omkring dig och man ser en helt ny värld. Med mixed reality-teknik, som de smarta glasögonen använder, ser patienten fortfarande rummet, men digitala element läggs till.

– Eftersom patienten fortfarande kan se omgivningen så får hen inte känslan av att man när som helst skulle kunna snubbla över något, det känns tryggare, säger Britt-Marie Esperi Kandelin.

Innan patienterna hade hunnit testa glasögonen funderade teamet på om de äldre skulle tycka att det var krångligt med ett digitalt verktyg. Så blev det inte.

– Nej, det har inte varit några problem. Möjligtvis att det kan vara lite svårt att peka på plattan ibland, men då har vi en pekpenna som brukar fungera bra, säger Mona-Lis Sundling.

Tekniken utvecklas i Umeå och finns bara på ett fåtal sjukhus i Sverige. Glasögonen styrs från en platta och kittet kan enkelt tas med hem till patienterna.

– Tidigare kallade vi patienterna till oss, men nu åker vi hem till dem istället och det är mycket bättre. Det är ett modernt och det bästa patientnära sättet att jobba på, säger Ivo Savinc, överläkare.

Det kallas sjukhusanknyten hemrehabilitering och utgår från nationella riktlinjer. I dem konstateras att tidig hemgång minskar risken för depressioner och att hemmiljön gör att patienten når större framsteg i sin rehabilitering.

– I första hand är det en stor vinst för patienterna, men det är också en vinst för vården eftersom det är kostnadseffektivt att arbeta på det här sättet. Vi minskar faktiskt risken för återinläggningar genom att besöka patienterna hemma, säger Ivo Savinc.

Det är något som Mona-Lis och Britt-Marie också har erfarenhet av. Förutom att träna kan de mäta blodtryck på plats och konsultera läkare via telefon om det behövs.

– Vi har fått höra av anhöriga att de har varit nära att åka in till sjukhus med patienten, men att våra besök faktiskt har gjort att de känner sig trygga med att vara kvar hemma.

Strokerehab

Teamet på strokerehab består bland annat av Eva Olofsson, Ivo Savinc, Britt-Marie Esperi Kandelin och Mona-Lis Sundling.

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Sunderby sjukhus har löst bristen på rehabläkare genom att låta fysioterapeuter behandla post-stroke spasticitet med botulinumtoxin. – Jag är glad att jag vågade utmana mig själv. Att kunna behandla patienterna med botulinumtoxin har utvecklat mig som fysioterapeut, säger Maria Kähler…

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Varje år drabbas 25.000 svenskar av stroke, men långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre och vad nya Vårdförlopp 2 innebär.

Krampanfall vanligare vid venös stroke

Krampanfall vanligare vid venös stroke

Epileptiska anfall är mycket vanligt vid sinustrombos, det vill säga blodpropp i hjärnans venösa system. Avhandlingen från Göteborgs universitet visar också att en del av dessa patienter bör få epilepsidiagnos och erbjudas krampförebyggande läkemedel.