Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet
En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.
Federico Iovino, senior forskare och docent, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
För första gången har forskare kartlagt hur stor hälsomässig börda bakteriell hjärnhinneinflammation orsakar långsiktigt. Bakterieinfektionen kan i dag botas med antibiotika, men den leder ofta till permanenta neurologiska funktionsnedsättningar. Och eftersom det ofta är barn som drabbas så blir konsekvenserna stora.
– När det är barn som drabbas så drabbas ju hela familjen. Om ett treårigt barn får en försämrad kognition, en motorisk funktionsnedsättning, en försämrad eller förlorad syn, eller hörsel så har det stor påverkan. Det här handlar om livslånga funktionsnedsättningar som blir en stor börda både för individen och för samhället eftersom de drabbade behöver stöd från sjukvården resten av livet, säger Federico Iovino, senior forskare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och en av författarna till den aktuella studien.
Genom att analysera data från det svenska kvalitetsregistret över bakteriell hjärnhinneinflammation mellan 1987 och 2021 har forskarna kunnat jämföra drygt 3 500 personer som drabbats av bakteriell meningit som barn med drygt 32 000 matchade kontroller från den allmänna befolkningen. I snitt är uppföljningstiden över 23 år.
Resultatet visar att de som diagnostiserats med bakteriell meningit genomgående har högre förekomst av neurologiska funktionsnedsättningar som kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motorisk nedsättning, beteendestörning eller strukturella skador i huvudet.
Risken var störst för strukturella skador i huvudet – 26 gånger så hög risk, hörselrubbning – närmare åtta gånger så hög risk och motorisk nedsättning – närmare fem gånger så hög risk.
Ungefär en av tre som drabbats av bakteriell meningit hade minst en neurologisk funktionsnedsättning jämfört med en av tio bland kontrollerna.
– Detta visar att även om den bakteriella infektionen är botad så är det många som lider av neurologiska funktionsnedsättningar efteråt, säger Federico Iovino.
Med de långsiktiga effekterna av bakteriell hjärnhinneinflammation kartlagda kommer Federico Iovino och hans forskarkollegor nu gå vidare i sin forskning.
– Vi försöker utveckla behandlingar som kan skydda nervcellerna i hjärnan under det tidsfönster på några dagar som det tar för antibiotika att få full effekt. Vi har nu mycket lovande data från mänskliga nervceller och ska precis gå in i en preklinisk fas med djurmodeller. Så småningom hoppas vi kunna presentera detta i kliniken, säger Federico Iovino.
Forskningen finansierades av Merck & Co (i Sverige MSD).
