Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Enspryng (satralizumab) godkänd vid Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD)

EU-kommissionen har godkänt Enspryng (satralizumab), en subkutan behandling av vuxna och ungdomar från 12 år med Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD). NMOSD är en sällsynt autoimmun sjukdom som ger skador i centrala nervsystemet, främst på synnerven och i ryggmärgen. Sjukdomen kan leda till bestående funktionsnedsättning och är i de flesta fall en livslång sjukdom som kommer i skov. Behandlingen med satralizumab minskar risken för skov och permanenta funktionsnedsättningar.

– Godkännandet av satralizumab är mycket välkommet och innebär att vi får ett nytt behandlingsalternativ vid NMOSD, en patientgrupp, där ett skov kan få stora konsekvenser och orsaka permanenta neurologiska skador, säger Jan Lycke , Professor, docent, överläkare i Neurologi, MS Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Godkännandet baseras på resultat från två fas III-studier, där satralizumab visade minskad risk för skov samt dess svårighetsgrad hos personer med anti-aquaporin-4 IgG (AQP4-IgG) seropositiv NMOSD. Cirka 70-80% av personer med NMOSD är seropositiva för AQP4-IgG och dessa tenderar att få ett svårare sjukdomsförlopp jämfört med de som inte uttrycker AQP4-IgG-antikroppar (AQP4-IgG seronegativ NMOSD).

Om Enspryng (satralizumab)

Satralizumab är godkänt som monoterapi eller i kombination med immunsuppressiv behandling för behandling av NMOSD hos vuxna och ungdomar från 12 års ålder som är AQP4-IgG seropositiva. Satralizumab binder till och blockerar interleukin-6 (IL-6)-receptorn. IL-6 är en cytokin som är involverad i inflammationen som orsakar skov och svåra återfall vid NMOSD, genom att blockera IL-6 receptorn så förhindras den fortsatta IL-6 signaleringen. Behandlingen ges via en subkutan injektion var 4:de vecka, på sjukhus eller i hemmet efter adekvat injektionsträning.

Om Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD)

Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd är en sällsynt autoimmun sjukdom som ger skador i centrala nervsystemet, och är i de flesta fall en livslång sjukdom som kommer i skov. Svåra skov kan leda till permanenta neurologiska skador som t.ex. nedsatt syn, känsel bortfall och muskelsvaghet eller förlamning i armar eller ben, och eftersom NMOSD är en progressiv sjukdom så kan sjukdomen förvärras efter varje skov. Sjukdomen drabbar oftast kvinnor och de första symtomen kommer vanligtvis i 30-40 årsåldern. I Sverige har drygt 100 personer diagnostiserats med NMOSD. Den exakta orsaken till hur sjukdomen uppkommer vet man inte, men ett signalprotein som produceras av immunceller, Interleukin 6 (IL-6) anses vara en av huvudorsakerna till NMOSD och det triggar igång en inflammationskaskad som leder till skador och funktionsnedsättning.

120 miljoner till forskning om fysisk aktivitet och hjärnhälsa

Med Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, som ansvarigt lärosäte kommer ett stort antal företag samverka i ett åttaårigt forskningsprojekt kring fysisk aktivitet och hjärnhälsa. GIH tar därmed ytterligare ett viktigt steg framåt i arbetet med att bredda och fördjupa forskningen kring hälsosamma hjärnfunktioners samband med fysisk aktivitet. Det är ett unikt projekt där välmeriterade forskare arbetar tillsammans med  kunskapskompletterande företag.

KK-stiftelsen, GIH och tolv företag satsar tillsammans drygt 120 miljoner på forskning om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner ur ett hållbart perspektiv. Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.

– Vi vill förstå mer om hur fysiska aktivitetsmönster påverkar våra hjärnor och hur hållbara rörelsekulturer kan stödjas i samhället, i arbetslivet och privatlivet för att på ett effektivt och attraktivt sätt bidra till ett hälsofrämjande för alla. Därför inkluderar vår forskning aktivt även människor med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar så att nya innovationer av tjänster och produkter kan anpassas också efter deras behov, säger Maria Ekblom, som är docent och projektledare för E-PABS vid GIH.

GIH:s forskningsmiljö är idag en nationellt efterfrågad partner. Nu siktar lärosätet på att bygga en internationellt ledande forskningsmiljö där epidemiologiska, interventionella och experimentella studier kommer att genomföras tillsammans med näringslivet.

– Det är roligt att GIH som landets enda specialisthögskola på idrottens område leder ett så stort och viktigt forskningsprojekt kring fysisk aktivitet och hälsa. Det här ger oss en chans att nå en internationell excellens inom ett strategiskt viktigt område och samtidigt bidra med stor samhällsnytta, säger Per Nilsson, rektor vid GIH.

– Det är glädjande att GIH fortsätter att flytta fram sina positioner och skapa värde tillsammans med näringslivet. Jag ser det här som ett gott bevis på GIH:s möjlighet till en stark profilering inom sitt ämne idrottsvetenskap, inflikar Björn Eriksson, styrelseordförande för GIH och Riksidrottsförbundet.

Finansiering som bygger på samverkan med näringsliv

KK-stiftelsen beviljar drygt 47 miljoner kronor till projektet vid GIH, inom ramen för programmet Forskningsprofiler. Tillsammans med lärosätets eget bidrag och stöd från de tolv företagen landar den totala summan på drygt 120 miljoner under en period på åtta år med start i november 2021.

De medverkande företagen är AbbVie, Avonova Hälsa, BioArctic, Health Profile Institute, Ikea, Itrim, Monark Exercise, Permobil, Saab, Sats, Skandia och Storytel. De ideella organisationerna Generation Pep, RG Aktiv Rehabilitering och Spinalis stödjer också projektet med sin specialiserade kompetens.

– Forskningsprofilen E-PABS är ett unikt projekt med tydlig agenda och en samhällsnyttig potential, där välmeriterade forskare och kompletterande företag samarbetar. Den är ett bra exempel på hur KK-stiftelsen stödjer uppbyggnaden av starka forsknings- och utbildningsmiljöer med hög samhällsrelevans, säger KK-stiftelsens vd Eva Schelin.

Korta fakta

KK-stiftelsen har bedömt och beviljat Gymnastik- och idrottshögskolans forskningsansökan utifrån kriterierna vetenskaplig kvalitet, nytta för näringslivet, resultat och effekter samt genomförbarhet.

GIH bedriver utbildning och forskning inom kunskapsområdena Fysisk aktivitet, hållbarhet och hälsa, Organiserad idrott och prestationsutveckling, samt Skolämnet idrott och hälsa.

Samverkansforskningen inom hjärnhälsa har bedrivits på GIH sedan 2016, och har framförallt studerat kontorsarbetares och skolungdomars psykiska hälsa och kognitiva funktioner i relation till fysisk aktivitet, stillasittande och kondition. Läs mer på www.gih.se/hjarnhalsa

Forskningsprofilen E-PABS är ett projekt där välmeriterade forskare och kompletterande företag samarbetar kring tre teman och nio initiala delprojekt. E-PABS tre teman är:

– Beteendeförändring
– Fysisk aktivitetsepidemiologi
– Träningens neurofysiologi

Kontakt

För mer information kontakta:
Maria Ekblom, forskningsledare GIH, e-post: [email protected], tel: 070-003 95 86
Per Nilsson, rektor GIH, e-post: [email protected], tel: 08-120 537 06

Bättre stöd till ALS-patienters barn fokus för studie

ALS är en sjukdom som även påverkar närstående, inte minst barnen. Kunskap saknas om hur barn mår och reagerar när en förälder får diagnosen. Akademiska sjukhuset medverkar i en multicenterstudie som syftar till att utveckla en modell som kan användas nationellt för att ge barnen bättre stöd. Detta uppmärksammas i samband med internationella ALS-dagen 21 juni.

– Det finns väldigt lite studerat hur barn i denna situation har det och hur vi inom sjukvården kan hjälpa dem. I studien ska vi kartlägga barnens mående och reaktioner när en förälder får ALS. Den sjuke föräldern kan exempelvis inte på samma sätt som tidigare vara delaktig i barnens aktiviteter. Vi vet också av erfarenhet att många barn, även små barn, tar ett ansvar när den sjuke föräldern blir alltmer hjälpberoende, säger Ingela Nygren, överläkare på neurologkliniken på Akademiska sjukhuset forskare vid Uppsala universitet.

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning.
Varje år insjuknar cirka 220 personer i Sverige i ALS, flertalet är mellan 50 och 70 år men kan även drabba personer i yngre åldrar.

Det finns flera olika typer av ALS, med varierande orsak. Symtomen och de ALS-relaterade besvären skiljer sig därför från patient till patient. Förlamningen kan börja i arm eller ben, vilket är det vanligaste, men även talet och möjligheten att svälja kan påverkas.

Det aktuella forskningsprojektet heter ”Att upprätthålla barns hälsa när en förälder drabbas av ALS. Utveckling av en modell för att befrämja barncentrerat stöd.” Det är en så kallad multicenterstudie där universitetssjukhusen i Göteborg, Uppsala och Umeå deltar. Huvudansvarig för studien är Anneli Ozanne, docent vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet. Projektet startade under 2020 och datainsamling pågår.

– I studien kommer vi att intervjua barn i åldern 8-25 år som helt eller delvis bor med sin sjuke förälder. Vi kommer även intervjua föräldern med ALS och den friska föräldern.
Dessutom kommer barnen att få fylla i ett frågeformulär, anpassade efter ålder. Detta sker dels i anslutning till intervjun, dels efter sex respektive 12 månader, berättar Ingela Nygren.

Målet med studien är att, utifrån ny kunskap, utveckla en modell för att ge dessa barn bättre stöd som kan användas nationellt.

Från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar, förutom Ingela Nygren, Birgitta Jakobsson Larsson, medicine doktor och lektor, sjuksköterska i ALS/MNS-teamet

Ny beredningsform av Tysabri ingår i högkostnadsskyddet

Tysabri (natalizumab) i den nya beredningsformen injektionsvätska för subkutan administrering som används vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros ingår i högkostnadsskyddet från och med den 18 juni 2021.

Multipel skleros (MS) orsakar inflammation i hjärnan som skadar nervcellerna. Denna inflammation uppstår då vita blodkroppar kommer in i hjärnan och ryggmärgen. Symtomen på MS kan variera från patient till patient och kan bero på var den aktuella inflammationen sitter. Tysabri hindrar de vitablodkropparna att komma in i hjärnan. Därigenom minskas de nervskador som MS orsakar.

Tysabri injektionsvätska i förfylld spruta är en ny beredningsform som administreras till patienterna under huden till skillnad från den redan subventionerade beredningsformen av Tysabri som ges som intravenös infusion.
TLV bedömer att Tysabri i den redan subventionerade beredningsformen är relevant jämförelsealternativ till Tysabri injektionsvätska samt att den nya beredningsformen har jämförbar effekt och säkerhet som den redan subventionerade beredningsformen.

Läkemedelskostnaden är densamma vid behandling med båda beredningsformerna. Mot denna bakgrund beslutar vi att kostnaden för den nya beredningsformen av Tysabri är rimlig. TLV beslutar därför att Tysabri i den nya beredningsformen injektionsvätska för subkutan administrering ska vara subventionerad och ingå i högkostnadsskyddet.

Beslutet gäller från och med den 18 juni 2021.

Stor givarvilja när rekordsumman 106 miljoner delas ut till svensk hjärnforskning

Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.

– Det är fantastiskt att vi efter ett turbulent år gör en rekordutdelning till livsviktig hjärnforskning som minskar lidandet och ger många möjligheten till ett bättre liv. Gåvorna är ett tecken på människors vilja att stödja forskningen, och kännedomen om att det friska livet sitter i hjärnan samtidigt som var tredje svensk drabbas av sjukdomar i hjärnan, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.

Nytt för 2021 är treårsbidragen som delas ut till 14 forskare vid landets universitet och högskolor. 35 forskare får ta emot tvåårsbidrag och 42 får bidrag i ett år. Årets utdelning går till forskningsprojekt inom bland annat epilepsi, Alzheimers, Parkinsons, psykisk ohälsa, MS och beroendesjukdomar.

– Forskning om hjärnan är en förutsättning för att vi ska kunna få fram nya effektiva behandlingar, skickligare diagnostik och en skapa bättre hälsa för alla drabbade. Hjärnfondens utdelning till hjärnforskning är ett viktigt tillskott i ett samhälle där hjärnans sjukdomar innebär enorma kostnader varje år och lidandet för de drabbade och anhöriga är omätbart, säger Anna Hemlin.

Skolbarns engagemang gav stöd till forskning om barnhjärnan

Barnhjärnfonden, som är en del av Hjärnfonden, tog tidigare i år emot 5,9 miljoner när 108 486 skolbarn sprang Skolloppet. Det var andra året i rad som Team Rynkeby – God Morgon anordnade motions- och välgörenhetsloppet till förmån Barnhjärnfonden. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Skolbarnens genererade medel finansierar nu livsviktig forskning om barn- och ungdomshjärnan.

Såhär har medlen fördelats mellan lärosätena:

Karolinska Institutet: 42,22 %
Lunds universitet: 16,67 %
Uppsala universitet: 15,56 %
Göteborgs universitet: 12,22 %
Linköpings universitet: 4,44 %
Kungliga Tekniska Högskolan: 3.33 %
Stockholms universitet: 2,22 %
Umeå universitet: 2,22 %
Örebro universitet: 1,11 %