Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tidigare och långvarig effekt med MAVENCLAD® bekräftas i två olika studier av personer med multipel skleros (MS)

Hos personer som behandlas med MS-läkemedlet MAVENCLAD® ses en ökad livskvalitet (QoL) efter ett års behandling, istället för två år. Det handlar både om mental och fysisk hälsa. En långtidsuppföljning av effekten visar att ingen ytterligare behandling behövts hos majoriteten av de behandlade efter 11 år (i genomsnitt) efter avslutad behandling.

En ny interimanalys från en open-label fas IV-studie CLARIFY-MS, visar förbättringar i livskvalitet (QoL) hos 426 patienter med skovvis MS efter ett år. Efter att hälften av den godkända två-årsbehandlingen administrerats sågs förbättringar både vad gäller fysisk och psykisk hälsa mätt på livskvalitetskalan MSQOL-54. Avsaknaden av nya säkerhetsfynd bekräftar och stärker säkerhetsprofilen från utvecklingsprogrammet.

Data från fas-4 studien CLASSIC-MS presenterades också under ECTRIMS. CLASSIC-MS undersökte långtidseffekten hos 435 personer med skovvis MS där 90,6% behandlats med kladribintabletter under de dubbelblindade och randomiserade fas-3 studierna CLARITY- och CLARITY Extension. Medianuppföljningen i studien var 10.9 år och resultatet visar bl.a. att majoriteten (55.8%) av de som erhöll kladribintabletter inte behövt någon mer behandling.

  • Det är ett stort framsteg att vi idag i tilläggsstudier kan få effekten av Mavenclad bekräftad, säger Anders Wesslau, VD Merck AB. Verkningsmekanismen i sig talade för det här resultatet, och nu kan vi i två olika studier visa både på ökad livskvalitet och långvarig effekt.

 

 

Produktinformation, AUBAGIO® (teriflunomid)

Tid: 12:15 – 12:45
Terapiinriktad utbildning

Produktinformation, AUBAGIO® (teriflunomid)
Datum: 26/11 och 10/12

 

Under hösten erbjuder vi dig som läkare eller sjuksköterska virtuella lunchmöten där vi informerar om AUBAGIO och där du kommer att ha möjlighet att ställa frågor.

Mer info och anmälan

AUBAGIO® (teriflunomid) 7 mg filmdragerad tablett. Aubagio 14 mg filmdragerad tablett. Rx, F, L04AA31. Indikation: AUBAGIO är indicerat för behandling av vuxna och barn från 10 år och äldre med skovvis förlöpande multipel skleros (MS) Dosering: Den rekommenderade dosen av AUBAGIO för vuxna är 14 mg en gång dagligen. För barn (10 år och äldre) är den rekommenderade dosen beroende av kroppsvikt: Barn med kroppsvikt >40 kg: 14 mg en gång dagligen. Barn med kroppsvikt <40 kg: 7 mg en gång dagligen. Kontraindikation: Patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Gravida kvinnor eller kvinnor i fertil ålder som inte använder ett tillförlitligt preventivmedel. Ammande kvinnor. Patienter med allvarlig aktiv infektion tills denna åtgärdats. För ytterligare säkerhetsinformation samt information om pris och förpackning, se www.fass.se. Kontaktuppgifter: AUBAGIO tillhandahålls av Sanofi AB, tel +46 8 634 50 00. Vid frågor om våra läkemedel kontakta [email protected]m. Datum för senaste översynen av SPC: 07/2021

Kombinerat gång- och kognitionstest kan bidra till tidig upptäckt av demens

Förmågan att samtidigt utföra två uppgifter är ofta påverkad tidigt hos personer som håller på att utveckla demens. En studie vid Akademiska sjukhuset och Falu lasarett visar att ett kombinerat så kallat dual-task-test, där patienten går och samtidigt presterar kognitivt, kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom.


Hanna Bozkurt Åhman, doktorand inom geriatrik vid Uppsala universitet. Foto: privat

– Behovet av ett smidigt test för tidig upptäckt är stort, inte minst i takt med att den äldre befolkningen ökar och alltfler insjuknar i demenssjukdomar. Dagens metoder för minnesutredning är kostsamma, tidskrävande och/eller invasiva. Ett kombinerat gång- och kognitionstest, ett så kallat dual-task-test, som är enkelt att genomföra, skulle kunna leda till att demenssjukdomar upptäcks tidigt och möjliggöra tidiga insatser, säger Hanna Bozkurt Åhman, doktorand inom geriatrik vid Uppsala universitet.

Tidigare forskning har visat att dual-task-testning har potential att användas för att avslöja en försämring i förmågan att samtidigt utföra två uppgifter, vilket kan vara orsakat av en demenssjukdom. Men ännu saknas konsensus kring hur ett sådant test ska utformas optimalt för detta ändamål.

Den aktuella studien Uppsala-Dalarna Dementia and Gait (UDDGait) har pågått sedan 2015. Hittills har 298 patienter och 188 kontrollpersoner inkluderats. Största delen av datainsamlingen sker på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett. I projektet medverkar även Uppsala universitet, Region Dalarna och Umeå universitet.

– Syftet har varit att undersöka om ett dual-task-test som består av gångtestet Timed Up-and-Go kombinerat med en kognitiv uppgift kan användas som stöd vid utredning och prediktion av demenssjukdom, berättar Hanna Bozkurt Åhman.

Testerna har utförts i samband med minnesutredning på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Falu lasarett. Sedan dess har en uppföljande testning och journalgenomgångar genomförts. Nu pågår ytterligare en uppföljande testning samt kompletterande datainsamling för testning av tillförlitligheten.

– Resultaten visar att Timed Up-and-Go dual-task-test kan användas för att särskilja mellan demens, lindrig kognitiv störning, subjektiv kognitiv störning och personer utan kognitiv sjukdom. Dessutom kan dual-task-testet användas för att förutsäga utveckling av demens hos personer inom 2,5 år efter genomgången minnesutredning, i synnerhet hos yngre. Testet kan bidra med användbar information vid minnesutredning, men det behövs fler studier för att testet ska kunna användas kliniskt, avrundar Hanna Bozkurt Åhman.

Neurolog på Akademiska får pris i miljonklassen

Joachim Burman, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, får Bjarne Ahlströms minnesfonds pris 2021 för sin forskning om multipel skleros (MS) och stamcellstransplantationer. Priset, som är på 1 miljon kronor, delas ut årligen från Karolinska institutet.

– Det känns hedrande att få ett pris som detta, ett erkännande av att det man gör är viktigt. Prispengarna kan användas mer fritt än forskningsmedel. Sannolikt kommer pengarna att användas inom ett projekt som är i tidigt stadium och där man ännu inte kan ansöka om reguljära forskningsmedel. Det har potential att generera spännande data och förhoppningen är vi därmed ska kunna öppna upp ett nytt fruktbart forskningsspår, säger Joachim Burman.

Ändamålet för Bjarne Ahlströms minnesfond är att främja vetenskaplig forskning inom medicin samt lämna understöd för beredande av undervisning och utbildning inom dessa ämnen.

Joachim Burman är överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset och adjungerad universitetslektor vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Han forskar inom klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala nervsystemets funktion.

– Just nu samlar min grupp in data om utfallet för alla som behandlats med autolog blodstamcellstransplantation för multipel skleros (MS) i Sverige. För åtta år sedan kunde vi visa att behandlingsmetoden var säker och effektiv, vilket ledde till att autolog blodstamcellstransplantation blev etablerad som en behandling för allvarligare former av MS. Majoriteten av patienterna hade då behandlats på Akademiska sjukhuset. Nu vill vi se om resultaten står sig när man använt metoden som en rutinbehandling i hela Sverige, berättar han.

Forskarna har också sparat prover från dessa patienter i biobanker och påbörjat ett stort arbete med att analysera olika biomarkörer för att lära sig mer om hur autolog blodstamcellstransplantation påverkar hjärnhälsan.

– Vi har kunnat visa att den hjärnskada som inflammationerna vid MS ger upphov till i stort sett upphör efter behandling med autolog blodstamcellstransplantation. Nu breddar vi undersökningen till att titta på flera hundra molekyler i ryggmärgsvätskan från transplanterade patienter i ett samarbete med Akademiska laboratoriet, säger Joachim Burman och fortsätter:

– Ett viktigt mål är att försöka förstå vilka cellbiologiska mekanismer som ligger bakom behandlingseffekten. En hypotes är att det handlar om eliminationen av autoreaktiva T- och B-celler och återupprättandet av en immunologisk tolerans, men det är dock långt från bevisat. Vi har ett krävande och mödosamt arbete framför oss, men vi är optimistiska och tror att vi kommer att nå vårt mål till slut.

Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik

Matilde Forni, doktorand vid Neuronano Research Center, visar de ultratunna mikroelektroder i ett av många tillverkningssteg, som används i den nya metoden för hjärnstimulering som Schouenborg et al. nu publicerar i Science Advances. Foto: Agata Garpenlin

Traditionell och stark smärtlindring med läkemedel ger ofta stora biverkningar och kan påverka förmågan att fungera i vardagen för den drabbade. Nu har forskare vid Lunds universitet vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.

I Lund har ett forskarteam, lett av Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi, utvecklat en metod mot smärta via individanpassad stimulering med ultratunna och vävnadsvänliga mikroelektroder.


Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi, leder forskningen vid Neuronano Research Center (NRC) som är ett tvärvetenskapligt forsknings- och innovationscenter vid Lunds universitet som leds av professor Jens Schouenborg. Foto: Agata Garpenlin

– Elektroderna är mjuka som sjögräs och ytterst skonsamma mot hjärnan. De används för att specifikt aktivera hjärnans smärtkontrollcentra utan att samtidigt aktivera de nervcellskretsar som ger biverkningar. Metoden går till så att vi implanterar ett kluster av de ultratunna elektroderna och väljer sedan ut en undergrupp av elektroderna som ger ren smärtlindring, men inga biverkningar.  Detta förfarande möjliggör en ytterst precis och individanpassad stimuleringsbehandling som visade sig fungera i varje individ, förklarar Jens Schouenborg som leder Neuronano Research Center vid Lunds universitet.

Närmaste total blockad av smärta

Smärtan blockeras genom att hjärnans smärtkontrollcentra aktiveras, och de i sin tur blockerar endast signalöverföringen i smärtbanorna till hjärnbarken.

– Vi har åstadkommit en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas, vilket är ett stort genombrott inom smärtforskningen. Våra resultat visar att det faktiskt är möjligt att få fram både kraftfull och biverkningsfri smärtlindring, något som varit en stor utmaning tidigare, förklarar Matilde Forni, doktorand och försteförfattare till den nya smärtstudien.

I projektet, som pågått under flera år och som rapporterats om undervägs, har forskarna utvecklat en vävnadsvänlig gelatinbaserad teknik och kirurgiska tekniker som gjort det möjligt att implantera de flexibla mikroelektroderna med mycket stor precision. Enligt forskarna bör den nya tekniken fungera på all sorts smärta som förmedlas av ryggmärgen, det vill säga de flesta typer av smärta.

Jämfört med morfin

– I vår studie jämförde vi också vår metod med morfin, som visade sig ge betydligt sämre smärtlindring. Dessutom ger ju morfin kraftig sedering och andra kognitiva effekter. I studien kunde vi visa att även smärta efter sensitisering (hyperalgesi) som är vanligt vid kronisk smärta blockeras, säger Jens Schouenborg.

Kan resultaten överföras till människor?

– Det är absolut avsikten. Den mänskliga hjärnan har liknande kontrollsystem som råttan och våra elektrodkonstruktioner kan skalas upp till mänsklig storlek, säger Matilde Forni.

Forskarna hoppas att inom fem till åtta år ska metoden komma att leda fram till tillfredsställande stimuleringsbehandling av människor med särskilt svår smärta, till exempel cancersmärta eller svåra smärtor i samband med ryggmärgsskador för vilka inga tillfredsställande smärtbehandlingar finns idag. Forskarna menar också att metoden kommer att kunna användas bredare, för att behandla annat än smärta.

– Metoden kan skräddarsys till i princip alla delar av hjärnan, så vi tror att den kan komma till användning också vid behandling av degenerativa hjärnsjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, men också vid depression, epilepsi och sannolikt också stroke. Elektrodtekniken har också tillämpningar inom diagnostik och inte minst forskning på hur den gåtfulla hjärnan fungerar, säger Jens Schouenborg.

Publikation

Den vetenskapliga artikeln “3D microelectrode cluster and stimulation paradigm yield powerful analgesia without 4 noticeable adverse effects” publicerades i Science Advances online  8 October 2021.