Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Snabbare och bättre behandling mot Parkinsons sjukdom med verktyget Manage PD

Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter.

Varje år får cirka 2 000 svenskar diagnosen Parkinsons sjukdom – en neurologisk sjukdom som innebär att nervceller som tillverkar dopamin långsamt försvinner vilket leder till dopaminbrist i hjärnan. En person som har Parkinsons sjukdom får problem med motoriken men kan också kan drabbas av en lång rad av ickemotoriska symtom som inkontinens, förstoppning, smärta, depression, apati, ångest, demens och sömnsvårigheter av olika slag.

– De senaste femton åren har vi fokuserat mer på de ickemotoriska symptomen som är väldigt viktiga att uppmärksamma och behandla om man vill ge god livskvalitet. Speciellt gäller det problem som depression, ångest, sömnproblem och dagtrötthet, säger Per Odin, professor vid Lunds universitets strategiska forskningsområde Multipark och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Tabletter byts ut mot avancerad terapi

Idag finns inget botemedel mot Parkinsons sjukdom, bara läkemedel som kan lindra besvären. I de första stadierna av sjukdomen behandlas patienterna ofta med tabletter som innehåller levodopa – en aminosyra som kroppen förvandlar till dopamin. I takt med sjukdomsutvecklingen ger tabletterna allt sämre effekt. Växlingen mellan bra tillstånd och stelhet, mellan orörlighet och överrörlighet blir allt svårare att hantera. Nästa steg är då att gå över till mer avancerade terapier som pumpbehandling med läkemedlet L-dopa eller apomorfin alternativt djupelektrodstimulering.

Vid djupelektrodstimulering opereras en elektrod in i hjärnan. Elektroden drivs av en pacemaker som stimulerar hjärnan elektroniskt och dämpar stelhet och skakningar.

Med avancerad terapi blir det flesta patienter betydligt bättre och får högre livskvalitet. Men det är inte alla som behöver som får tillgång till den:

– I dag får ca 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier som är en siffra vi uppskattar borde ligga på 2 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin.

Läs hela nyheten

Andrea Carmine Belin vill bota ärftliga hjärnsjukdomar

Halvfigur av Andrea Carmine Belin utomhus

Andrea Carmine Belin. Foto: Stefan Zimmerman

Hon forskar om ärftliga hjärnsjukdomar och bland annat kring Hortons huvudvärk, en oerhört smärtsam sjukdom som kommer i attacker. Det är okänt vad som orsakar sjukdomen, och det finns än så länge inga botemedel.

‒ Hjärnan styr det mesta vi gör i livet. Ändå vet vi så oerhört lite om hur den egentligen fungerar, säger Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Hon har nyligen medverkat i en kort film från Hjärnfonden, där vi får följa henne under en hel dag. Hon berättar om sin forskning och sina drivkrafter.

‒ Om vi förstår hur hjärnan fungerar, ger det oss ökade möjligheter att förstå vad som händer när den inte fungerar, fortsätter hon.

Personer som lider av Hortons huvudvärk vittnar om att det är få saker som är så smärtsamma. Den kallas ibland för självmordshuvudvärk.

‒ Det som driver mig är att en dag kunna komma på lösningen. Tänk att kunna säga till de personer som är drabbade att de inte behöver lida längre.

I labbet visar Andrea Carmine Belin hur hennes forskargrupp odlar hudceller från Hortonpatienter och kontroller. För att hudcellerna ska må så bra som möjligt, växa och öka i antal så forskarna kan analysera olika typer av gener, så lagras dessa i en inkubator som håller 37 grader.

Forskarna kan till exempel mäta cellernas dygnsrytm för att sedan jämföra hur den här dygnsrytmen ser ut i celler hos Hortonpatienter och kontroller.

‒ Dygnsrytm verkar vara centralt i Hortons huvudvärk. Två tredjedelar av alla Hortonpatienter rapporterar att deras attacker kommer vi speciella tidpunkter så därför är vi väldigt intresserade av just dygnsrytmen, förklarar Andrea.

För att kunna analysera det DNA forskargruppen har från Hortonpatienter och kontroller behöver de amplifiera upp de delar de är intresserade av. Andrea berättar att de tittar på en gen som heter CLOCK, som är involverad i dygnsrytmsregleringen, och som de tror har en effekt på Hortons huvudvärk.

‒ Vi letar efter skillnader i vår arvsmassa, mellan Hortonpatienter och kontroller för att lära oss mer om sjukdomen och varför den uppstår.

Ny avhandling om urinvägskomplikationer hos patienter med traumatisk ryggmärgsskada

Hallå där, Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 16 december försvarar du din avhandling ”The Stockholm Spinal Cord Uro Study”. Vad handlar den om?

Porträtt av Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid NVS, som disputerar den 16 december 2021.

Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS, som disputerar den 16 december 2021. Foto: Annika Clemes

Ryggmärgsskada är ett allvarligt tillstånd som påverkar funktionen i många av kroppens organ.  Sekundära komplikationer i urinblåsan och njurarna är några av de vanligaste problemen, som kan leda till omfattande sjuklighet och påverka livskvaliteten negativt. På längre sikt finns en risk för nedsatt njurfunktion.

Min avhandling fokuserar på urinvägskomplikationer i den regionala patientpopulationen med traumatisk ryggmärgsskada i Stockholms län. Den är baserad på deltagande i årskontroller vid Spinalismottagningen, som är en specialiserad mottagning för ryggmärgsskadade. Objektiva data samlades in från kliniska undersökningar och patientjournaler. Patientrapporterade data erhölls från en enkät om urinvägskomplikationer under föregående år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Å ena sidan rapporterade mer än 50% att de inte hade haft några urinvägskomplikationer under föregående år. Å andra sidan upptäckte vi att en fjärdedel hade tecken på njurkomplikationer, som vanligen utvecklas i det tysta under flera år. Urinvägsinfektion var den vanligaste komplikationen och de rapporterade symtomen var i flera fall allvarliga.

Tidigare kända riskfaktorer för urinvägskomplikationer, såsom högre neurologisk skadenivå och mer komplett skada, verifierades i den regionala patientpopulationen. Vi fann också fler riskprofiler som var relaterade till kateteranvändning för blåstömning, urodynamiska reflexmönster under blåsfyllnad och tiden med kronisk ryggmärgsskada.

Vi utvärderade urologisk kirurgi som hade ägt rum under 50 års tid. Under denna tid förbättrades resultaten och andelen komplikationer minskade. Kirurgiska metoder utvecklades och den årliga uppföljningen, som startade 1995, medförde att behov av kirurgi kunde upptäckas tidigare. Vi identifierade riskfaktorer för njurfunktionen som bör uppmärksammas inför urologiska ingrepp.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

Avhandlingen visar på vikten av uppföljningsprogram för personer med ryggmärgsskada för att bibehålla bra urinvägsfunktion och undvika allvarliga symtom, svår kirurgi och njurskador. Den regelbundna uppföljningen kan utvecklas ytterligare med hjälp av våra resultat. Den nya kunskapen ger incitament att skapa bättre blåstömningsmetoder för att förebygga urinvägsinfektioner och behov av urologisk kirurgi.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?

Ja, jag ser fram emot att fortsätta med forskning och utveckling för att minimera de vanligaste urinvägskomplikationerna hos personer med ryggmärgsskada och med andra neurologiska sjukdomar.

Strokevården på Akademiska prisas i nationell jämförelse

Det nationella kvalitetsregistret Riksstroke utser varje år årets strokeenhet i Sverige. För 2020 fick Akademiska sjukhuset, som enda universitetssjukhus, ett särskilt omnämnande för ”God strokevård”. Utvärderingen baseras på 14 variabler för stroke och fem variabler för, TIA, bland annat trombolysbehandling och hur nöjda patienterna är med sin vård.

– Jag är väldigt glad över omnämnandet. Det är resultatet av två års kvalitetsarbete. Målet nu är att vi ska bli årets strokeenhet nästa gång, säger Erik Lundström, medicinskt ledningsansvarig läkare inom verksamhetsområde neuro på Akademiska sjukhuset och fortsätter:

– Den allra viktigaste utmaningen är att fler stroke- och TIA-patienter från början ska vårdas på strokenheten. Men omhändertagandet har trots allt förbättrats, från 64 procent av strokepatienterna 2018 till 84 procent 2020.

Ett annat område med förbättringspotential är andelen patienter som får reperfusion, vilket innebär att blodflödet återställs till en vävnad. Idag förefaller det, enligt Erik Lundström vara så att man avstår i onödigt många fall, att fler borde erbjudas sådan behandling. Ett annat exempel är rehabilitering efter stroke. När det gäller TIA, en övergående form av stroke, behöver Akademiska bli bättre på att ge blodtryckssänkande behandling och patienterna bör i högre grad vårdas på strokeenheten, inom intensivvården eller på neurokirurgisk avdelning.

Utmärkelsen ”Årets Strokeenhet 2020” fick strokeenheterna vid Kalix sjukhus och Sundsvalls sjukhus. Utöver Akademiska sjukhuset fick Alingsås lasarett, Kullbergska sjukhuset, Västmanlands sjukhus Köping och Oskarshamns sjukhus ett särskilt omnämnande för ”God strokevård”.

MS FORUM 2022

Välkommen till MS FORUM 2022
10 – 11 mars , GRAND HOTELL
Stockholm

Ser MS vården likadan ut i hela landet? Kan vi lära oss av varandra? Några punkter, tillsammans med ny forskning och kunskap, som du får ta del av vid årets MSFORUM!

Här hittar du program och anmälan