Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fler döda i stroke under pandemin

Ny rapport från Hjärt-Lungfonden: Fler döda i stroke under pandemin

År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.

– Forskning visar att man vid svår covidinfektion får en skada på blodkärlen och ökad benägenhet att bilda blodproppar, vilket kan bidra till ökad risk för stroke. Men mer forskning behövs för att fastställa vad trendbrottet och de skillnader som har uppstått under pandemin beror på, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Under 2000-talet har både insjuknandet och dödligheten i stroke stadigt gått ner. Antalet drabbade i Sverige har minskat med 41 procent sedan 2006, medan antalet som dött till följd av stroke har minskat med 43 procent samma period. Den positiva trenden beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder, som nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Även utvecklingen av nya metoder inom rehabilitering och insatser för att motverka återinsjuknande går framåt, vilket har stor betydelse för att förhindra att drabbade som överlevt får en ny stroke.

Trots detta insjuknade nästan 25 400 personer i Sverige i stroke under 2020. Nästan 6 100 personer avled med stroke som dödsorsak samma år, en ökning med cirka 4 procent från 2019 då antalet personer som dog av stroke var drygt 5 800. Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion.

– Att ta hand om sin hälsa är det bästa man kan göra för att undvika stroke. Fler behöver också lära sig känna igen tecknen på stroke så att drabbade får sjukhusvård så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går, desto mer ökar risken för bestående hjärnskador och i värsta fall död, säger Kristina Sparreljung.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut 333 miljoner kronor till forskningen.

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år.

  • Aducanumab-avwa (ADUHELM®) fortsatte att minska två viktiga sjukdomspatologier för Alzheimers sjukdom, amyloid beta-plack och p-tau181, hos patienter som behandlats i upp till två och ett halvt år
  • Data från båda fas 3-studierna visar också att den kliniska nedgången minskade hos patienter som hade plasma-p-tau181-reduktion vid 78 veckor
  • Dessa data ger ytterligare vetenskapligt stöd för amyloid som en surrogatbiomarkör och vikten av att fortsätta behandlingen
  • Aducanumab-avwa granskas för närvarande av EMA och är ännu inte godkänt i Sverige

Läs hela pressmeddelandet

”Jag ser en klar skillnad på patienterna som tränar”

– Jag pratar med alla mina patienter om träning, säger Anders Funkquist, överläkare i neurologi. Han träffar ett 50-tal patienter med MS, men det är inte enbart de som får uppmaningen att träna. Det får alla Anders Funkquists patienter.
Han berättar hur han resonerar, var han hämtar sin kunskap och om de tydliga vinster han ser hos de MS-patienter som tränar.

 

Studerar plack för att bidra till bättre läkemedel mot alzheimer

Nyligen godkändes det första läkemedlet mot alzheimer i USA, men trots att behandlingen minskar de karakteristiska placken i hjärnan blir patienternas kognitiva funktioner bara marginellt bättre. Forskare vid Göteborgs universitet ska nu bidra till att förstå varför det är så, vilket i förlängningen kan leda till läkemedel med bättre effekt.

Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Det är fortfarande inte känt vad som orsakar sjukdomen, men en väletablerad hypotes är att proteinet beta-amyloid börjar ansamlas och bilda plack i hjärnan, vilket sätter igång en kaskad av händelser som leder till att nervceller i hjärnan dör.

Följer plackbildning över tid

Jörg Hanrieder är en av få forskare i världen som undersöker alzheimerplack med en avancerad teknik där placken färgas in med isotoper och sedan studeras med avbildande masspektrometri och hyperspektral mikroskopi.


Jörg Hanrieder Foto: Elin Lindström

– Vi kan över tid följa vilka plack som bildas när under sjukdomsutvecklingen, i mekanistiska studier hos möss och nu också i kliniska studier. Tekniken innebär att isotopen APP sväljs eller injiceras, och den smugglas sedan in i produktionen av beta-amyloid. Vi kan se vilka plack som bildas först och vilka plack som är fortsatt aktiva, säger Jörg Hanrieder.

Smoothie med isotoper

För den kliniska forskningen samarbetar Jörg Hanrieder med Kate Schwetye och Randall Bateman vid Washington University vid  i St. Louis, Missouri. Den amerikanska forskargruppen leder sedan flera år en studie med patienter på ett demensboende, där de flesta av de booende har just alzheimer. Patienterna får varannan vecka dricka en proteinsmoothie där proteinerna märkts in med stabila isotoper. När de äldre senare avlider finns isotopen inlagrad i placken som en slags datumstämpel.

I en pilotstudie kunde samarbetet mellan forskarna i Göteborg och St. Louis visa att plackbildningen fortsatte även i sent skede av sjukdomen, vilket kan tyda på att placken inte är så inaktiva som forskare tidigare trott. I det nya projektet ska de nu fortsätta följa plackbildningen hos alzheimerpatienterna.

Bidrar till läkemedelsutveckling

Forskningen kastar nytt ljus på hur det går till när placken bildas i hjärnan, hur aktiva placken är och även hur omgivande celler och deras signalering bidrar till utvecklingen av alzheimer. Resultaten kan också öka förståelsen för varför världens hittills enda alzheimerläkemedel bara har en blygsam effekt på kognitiva förmågor hos patienterna, trots att placken minskar. Läkemedlet är baserat på antikroppar, och godkändes så sent som i somras av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

– Jag tror att antikroppar är en idé som kan fungera, eftersom vi ser att placken minskar av behandlingen. Men med tanke på att minnet inte blir så mycket bättre kan man fråga sig om behandlingen tar bort rätt plack eller amyloidaggregat, och om detta sker i rätt tid. För att kunna bestämma det måste vi veta mer om vilka plack som spelar nyckelroller i utvecklingen av sjukdomen i dess olika stadier, säger Jörg Hanrieder.

Det amerikanska alzheimerläkemedlet är baserat på antikroppen aducanumab. Liknande antikroppsbaserade läkemedelskandidater tas nu fram av flera företag runt om i världen, bland annat i Stockholm där ett företag arbetar med en lovande kandidat som är i slutfasen av klinisk prövning.


Doktoranden Junyue Ge och Jörg Hanrieder diskuterar preparation av ett prov inför avbildning. Foto: Elin Lindström


Om Jörg Hanrieder

Jörg Hanrieder är kemist i grunden, ursprungligen från Leipzig i Tyskland och disputerad i Uppsala. Sedan 2015 forskar han vid Göteborgs universitet om den plackbildning som är karakteristisk för Alzheimers sjukdom. Här leder han idag en grupp med fyra doktorander, varav två är verksamma vid London University College, dit Jörg Hanrieder också är affilierad.

Efter OS-guldet – Sara Hector återvänder till hemmabacken Kungsberget för att stötta ALS-forskningen

Lördagen den 2 april anordnas Sara Hector ALS Challenge i Kungsberget för andra gången. Välgörenhetstävlingen går av stapeln klockan 13.30 och under dagen kommer även Sara Hector att hyllas för OS-guldet i storslalom.


Foto: Ski Team Sweden Alpine

– Det är ett fantastiskt initiativ från Sara och ett bevis på att hon är en minst lika fin människa som skidåkare. Hon är en förebild för många runt om i landet och för oss är det en självklarhet att stötta henne i det här projektet som betyder mycket för henne, säger Johnny Jernqvist, platschef i Kungsberget.

Sara Hector ALS Challenge gick av stapeln för första gången år 2019, i syfte att samla in pengar till ALS-forskningen, och i år är det andra gången som välgörenhetstävlingen arrangeras efter att den blivit inställd på grund av covid-19. Initiativet till tävlingen kommer från slalomstjärnan själv, efter att hennes mamma drabbats av förlamningssjukdomen 2016.

– Det är klart att det är ett ämne som jag brinner extra mycket för och det känns fantastiskt att vi tillsammans kan göra skillnad. Målet är såklart att samla in så mycket pengar som möjligt, men det ska också vara en rolig dag fylld av skidåkning och glädje, säger Sara Hector.

På förmiddagen tävlar ungdomar från Saras klubb Kungsbergets AK och klockan 13.30 i Skidskolebacken är alla välkomna att delta, där anmälningsavgiften på 100 kronor per åk går oavkortat till ALS-forskning. Gästerna kan också välja att donera en valfri summa under hela dagen.

– Vi har ett fint prisbord, med allt från säsongskort och skidresor till goggles från Bliz och hjälmar. Alla som deltar är med i en utlottning, men vi delar även ut pris för bland annat snabbast tid, berättar Johnny Jernqvist.

I samband med ALS Challenge passar Kungsberget på att hylla Sara Hector för hennes stora framgång under OS i Peking, där hon tog guld i storslalom.

– Det är ju inte varje dag som vår egen åkare tar en OS-medalj och ett guld dessutom. Att vi skulle hylla henne på något sätt var en självklarhet och då såg vi det här som ett ypperligt tillfälle. Vi kan inte säga exakt vad vi har på gång, men vi hoppas att både Sara och våra gäster ska uppskatta det.