Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Oväntad roll hos vaskulära celler vid ALS- neurodegeneration

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en allvarlig degenerativ neuromuskulär sjukdom med okända orsaker. Neuronerna som styr musklerna går gradvis förlorade, vilket leder till förlamning och så småningom till döden, ofta på grund av andningssvikt, inom två till fem år från diagnosen. Även om de definierande diagnostiska egenskaperna hos ALS fokuserar på degenerering av övre och nedre motorneuroner, förblir ursprunget till sporadiska sjukdomssymtom mycket debatterat inom neurovetenskapen. Forskare vid Karolinska Institutet har nyligen upptäckt att perivaskulära fibroblaster blir aktiva före uppkomsten av neuroinflammation och neuronal celldöd vid ALS. Läs mer i denna artikel av Dr Sebastian Lewandowski, Karolinska Institutet.

ALS-patienter har en mycket varierande förväntad livslängd, vilket komplicerar tolkning och design av kliniska prövningar. Denna kliniska variation beror sannolikt på en underliggande komplexitet av celltypsfunktioner inom det centrala nervsystemet, vilket kan modifiera nettoöverlevnaden. I motsats till de ofta analyserade mekanismerna inom neuronerna, studerar vi celler i hjärnans blodkärl. Då hjärnans blodkärl levererar syre och näringsämnen och tillåter immuncellinfiltration, kan de sannolikt påverka tidpunkten för sjukdomsdebut och överlevnad hos ALS-patienter. Min forskargrupp har nyligen upptäckt att perivaskulära fibroblaster blir aktiva före uppkomsten av neuroinflammation och neuronal celldöd vid ALS.1

Vi visade att dessa fibroblaster stör cerebrala blodkärlsstrukturer och att ökningen av specifikt fibroblastprotein SPP1 i blodplasma hos ALS-patienter kan ge en bättre förutsägelse av kort överlevnad än ökningen av etablerade neurofilament-härledda biomarkörer.

HJÄRNANS BEROENDE AV BLODKÄRL
Hjärnans funktion är beroende av konstant och exakt blodflödesdynamik, eftersom den har det högsta behovet av energi men saknar förmågan att lagra denna. Aktiva neuroner och astrocyter kommunicerar med blodkärl och modulerar flödet i en process som kallas neurovaskulär koppling. En avbruten kommunikation mellan nervceller och kärl kan därför få dramatiska konsekvenser vid neurodegenerativa sjukdomar.2,3 Oberoende grupper har visat att hjärnor hos ALS-patienter visar tecken på minskat blodflöde,4 minskat glukosupptag,5 samt ökade perivaskulära utrymmen6 och infiltration7 som korrelerar med sjukdomens svårighetsgrad.

Dessa kliniska symtom tyder på att vaskulär skada uppstår i hjärnan hos ALS-patienter, men dess cellulära mekanismer förblir mestadels oförklarade. I en frisk hjärna hålls vaskulära celler samman i en tät funktionell enhet och interagerar direkt med astrocyter och neuroner. Våra resultat tyder på att blodkärlen i tidiga stadier av ALS blir störda av förstorade perivaskulära utrymmen och att deras kontakt med andra hjärnceller går förlorad. Detta ökade avstånd mellan kärl och astrocyter kan leda till minskat blodflöde, glukosupptag och kan intensifiera svårighetsgraden av ALS.

Läs hela artikeln

Luktsinnet som ett varningssystem hos människor

Evolutionärt sett är luktsinnet vårt äldsta sinne och dess nervbanor når direkt till storhjärnbarken till skillnad från övriga sinnen. Det är också ett sinne som försämras vid flera olika sjukdomar, till exempel vid Parkinsons sjukdom eller depression.

Vid en första anblick kan lukten anses vara det minst användbara sinnet för överlevnaden hos människor i ett modernt storstadsliv. Men samtidigt spelar lukten en viktig roll i våra vardagliga sysslor. Varje centimeter av vår omgivning är färgad av dofter. Från glädjen över att smutta på ett glas vin till den varnande röklukten från kakorna i ugnen och den otäcka lukten av sur mjölk; alla når dig genom din näsa och tolkas av din hjärna. Huruvida människor, liksom andra djur, förlitar sig på luktsinnet när de dras till godsaker eller undviker faror är intressant inom området neurovetenskap.

Denna beteendemässiga respons benämns som benägenhet att undvika eller närma sig stimuli inom psykologin. Föremål i omgivningen sprider nästan alltid luftburna molekyler ut i luften. Dessa molekyler kan nå våra näsborrar där de binder till receptorerna i näsan och genererar en elektrisk signal. Dessa signaler färdas till hjärnan där de tolkas som lukter. Den centrala frontlinjen som initierar bearbetningen av den utsända signalen från näsan är den så kallade luktbulben eller bulbus olfactorius [Figur 1]. Ändå hade luktbulbens funktion hos människor förblivit mystisk fram till den senaste utvecklingen av icke-invasiva metoder för att registrera signaler från denna.1

Utveckling av icke-invasiva mätmetoder av luktbulbens funktion har gett oss möjligheten att titta närmare på hur hjärnan tolkar lukter. Specifikt tilllåter det oss att bedöma om luktbearbetningen vid ingångspunkten till hjärnan varierar med hänsyn till dofternas behaglighet som hos andra djur eller om människor är exceptionella. När en ingående sensorisk signal tas emot av neuronerna i hjärnan, uppstår spänningspulser (spikar eller aktionspotentialer). Dessa pulser kan mätas icke-invasivt på skalpen som oscillationer i det elektriska fältet. Beroende på oscillationshastigheten har man introducerat olika kanoniska hjärnvågor såsom gamma, beta och my. Att mäta luktbulbens oscillerande respons på olika lukter, med olika värden för behaglighet, kan avslöja om valensbehandlingen är prioriterad i de perifera hjärnstrukturerna eller behöver bearbetning
högre upp.

Läs hela artikeln

Brains orchestrate EAN 2022, Wien 25–28 juni

EAN 2022, European Academy of Neurologys åttonde kongress i Wien, erbjöd oss möjligheten att utöka våra professionella kontakter och upptäcka de senaste och bästa metoderna inom neurologi, allt tillsammans på plats i Wien eller via våra datorer. Totalt 8.000 deltog i kongressen; de flesta (5.300) var på plats i Österrike. Tiden var inte den bästa för svenska deltagare att komma till Wien eftersom kongressen kolliderade med midsommarhelgen, men flera passade säkert på att delta digitalt. Kongressens huvudtema var: Getting evidence into practise. Här är en sammanfattning av Dorota Religa, överläkare, Karolinska Universitets – sjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

EAN:s president Claudio Bassetti, som till vardags är professor i Bern med speciellt fokus på sömnstörningar, ledde öppningsceremonin på uppdrag av EAN:s styrelse. Tidigare EAN-presidenten professor Franz Fazekas kom upp på scenen. Fazekas kunde inte prata på grund av sequele efter sin stroke, men hans kollegor höll hans tal. Det var mycket emotionellt att se Franz Fazekas delvis återhämtad efter stroken och villig att personligen ta emot hedersmedlemskapet.

Introduktionsfilmen inleddes med ett kort uttalande om att livet ibland är annorlunda än planerat och vi känner oss osäkra, oroliga och ensamma. Direkt efter kom de optimistiska orden att vi är starkare när vi är tillsammans, när vi känner en mänsklig närvaro, når ut, driver våra idéer framåt, hittar lösningar eller bara njuter. Vi har saknat personliga kontakter under de senaste åren, men kan nu passa på att utöka vårt professionella nätverk. EAN började planeras på ett brett sätt och kongressen kommer i framtiden att fokusera på hållbarhet, ledarskapsprogram, rik forskningsagenda, förexaminerat curriculum och implementeringsgap.

Huvudtema ”Towards Precision Neurology” belyser fokus på hur vi implementerar ny kunskap i den dagliga kliniska verkligheten. Följande frågor besvarades under kongressen: Är riktlinjer ett användbart verktyg för att förbättra resultaten? Hur får vi riktlinjer tillämpade och implementerade? Experter betonade behovet av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för behandling av neurologiska sjukdomar.

EAN 2022 är nu officiellt över men det finns fortfarande möjlighet att se alla presentationer ON DEMAND via EAN:s personliga sida samt några presentationer på en öppen EAN-sida. EAN:s hybridkongress har, som tidigare, haft ambitionen att täcka alla neurologiska sjukdomar i ett modernt vetenskapligt program, inklusive ”de stora 7”: epilepsi, stroke, huvudvärk, demens, multipel skleros, rörelsesjukdomar och neuromuskulära sjukdomar.

PEDAGOGISKA VERKTYG: EAN CAMPUS
Under kongressen har man stolt lanserat EAN Campus som är en ny, innovativ plattform för eLearning i neurologi. Man kommer gradvis introducera material för att kunna inkludera alla 29 EAN-ämnen enligt de europeiska utbildningskraven i neurologi. Utbildningen blir på tre nivåer: Grundläggande, Avancerad och Expert. Grundläggande innehåll är lämpligt för studenter och underläkare, avancerat är särskilt bra för erfarna ST-läkare samt neurologer i allmän praktik, och expertinnehåll är specifikt skräddarsytt för specialister inom specifika ämnen. Redan nu finns mycket material, cirka 100 avsnitt, att titta på.

Läs hela artikeln

Det ljusnar för migränvården – proffshjälp för de hårdast drabbade

Migränvården i Sverige är inte vad den borde vara trots att den neurologiska sjukdomen migrän är en folksjukdom som 1,5 miljoner lider av. En förbättring är dock i sikte. Västra Götalandsregionen ligger i framkant och har under två år arbetat fram en modell för en bättre och mer jämlik migränvård där fysiska och digitala besöks vävs samman i ett specialistcentrum.

– Två år är egentligen för lång tid, säger Linn Brandström, moderat regionalråd i Västra Götalandsregionen. Men till andra regioner vill jag säga: Ni behöver inte börja från början. Ni kan titta på och lära av vårt arbete och framför allt: Vänta inte! Vi behöver jobba med det här i alla regioner. Linn Brandström har själv migrän och har som så många andra med migrän slitit med att få arbetslivet och familjelivet att gå ihop. Haft ångest över att inte räcka till för barnen, men lyckligtvis haft en man som delat ansvaret.

– I dag är den vård man får beroende av postnumret, det vill säga var man bor. Migränvården är väldigt ojämlik. Men jag ser framtiden an med tillförsikt, säger Huvudvärksförbundets ordförande, Jenny Norén. Nu äntligen händer det; vi börjar få ett samarbete över gränserna, där vi kan få en personcentrerad vård som så länge varit målet. Jag känner en oerhörd stolthet över det. Huvudvärksförbundet arbetar idogt för att förbättra situationen och anordnade i slutet av april ett faktaspäckat frukostmöte i Stockholm med deltagare både på plats och digitalt.

EXTRA SVÅRT LIVSPUSSEL
Jenny Norén beskriver sitt liv som ett 10.000-bitars pussel och berättar att det i genomsnitt tar åtta år att få sin migrändiagnos. Det är heller inte ovanligt att man får fel diagnos; det hände Jenny Norén, som i många år kämpade på som ensamstående mamma. Okunskapen om migrän är stor och tyvärr inte bara bland folk i allmänhet utan också bland många läkare.

– Cirka 60 procent av läkarna inom primärvården vet inte skillnaden mellan episodisk och kronisk migrän. Vi möts av oförstående och okunskap, säger Jenny Norén.

Läs hela artikeln

Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer för strokesjukvården efter akutskedet

Varje år drabbas 25.000 svenskar av stroke, men långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre och vad nya Vårdförlopp 2 innebär.

Regeringen har tillsammans med Statens kommuner och regioner (SKR) beslutat att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för att skapa en mer jämlik strokevård över landet. Vårdförlopp 2 för stroke med fokus på rehabilitering och uppföljning har varit ute på remiss och förväntas införas i höst.

– Tillgång till rehabilitering efter akutskedet är väldigt ojämlik, vi vet att det är omotiverade skillnader över landet. Patienten vet inte alltid vem som har ansvar och vem de ska vända sig till, säger Christina Brogårdh, professor i fysioterapi och docent i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och en av dem som deltagit i riktlinjearbetet.

När Vårdförlopp 1 avslutas blir patienten remitterad till primärvården och Vårdförlopp 2 inleds.
– De flesta strokepatienter behöver följas upp resten av sitt liv för fortsatt sekundär profylax i form av olika åtgärder men även för att starta rehabiliteringsinsatser, säger Marina Tuutma, specialist i allmänmedicin och ordförande för Distriktsläkarföreningen.

Läs hela artikeln