Resultat från såväl prekliniska som kliniska studier talar för att neuroinflammation kan vara en viktig patofysiologisk mekanism bakom Parkinsons sjukdom (PS)1. De få studier som mätt inflammatoriska ämnen i likvor hos patienter med Parkinson har inkluderat små material och ofta inte haft en kontrollgrupp. Det finns även tidigare resultat som talar för att neuroinflammation är specifikt kopplat till icke-motoriska symtom, exempelvis depression, trötthet och kognitiv nedsättning1. Sådana symtom är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och associerade med lägre livskvalitet och sämre generell hälsostatus. De farmakologiska behandlingsalternativ som i dag finns tillgängliga är i många fall otillräckliga, varför det är viktigt att undersöka nya patofysiologiska mekanismer bakom dessa icke-motoriska symtom. Vår forskargrupp och andra har tidigare funnit kopplingar mellan höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner i blod och svårighetsgrad av depression, trötthet och kognitiv nedsättning vid Parkinsons sjukdom2, 3. Den aktuella studien syftade till att jämföra nivåer av inflammatoriska ämnen i likvor från patienter med Parkinsons sjukdom och en kontrollgrupp, samt undersöka huruvida
ökad neuroinflammation är kopplat till mer uttalade icke-motoriska symptom.
Neuroinflammation kopplad till symtom vid Parkinson
Nytt anatomiskt mål för deep brain stimulation
Med ”deep brain stimulation” (DBS) avses normalt kronisk stimulering av subkortikala strukturer i terapeutiskt syfte. Stimuleringen ges vanligtvis via elektroder med fyra millimeterstora kontakter som permanentimplanteras med stereotaktisk metod (figur 1). En stereotaktisk ram förankras på patientens huvud och genom en MR eller CT av hjärnan erhåller man ett tredimensionellt koordinatsystem för målpunktsberäkning så att elektroderna kan implanteras med millimeterprecision. Operationsmetoden sorterar under begreppet ”stereotaktisk funktionell neurokirurgi”. Med ”funktionell” menas den neurokirurgi som syftar till att minska symtom och/eller återställa funktion genom att inverka på ett i något avseende dysfunktionellt nervsystem. Exempel på detta är kirurgisk behandling av trigeminusneuralgi, epilepsikirurgi och alltså även DBS. Vad som brukar betecknas som den moderna eran av stereotaktisk funktionell neurokirurgi tog fart för mer än 25 år sedan när man introducerade DBSelektroder anslutna till en implanterbar pulsgenerator/neuropacemaker för behandlingen av tremor1.
Metaller vid ALS
“There is a species of paralysis frequently attacking the superior extremities. Of the actual cause of this affection, as of the proper means of treatment, I can, I fear, add little…”
Så beskriver läkaren John Darwall år 1831 en dittills okänd förlamning. Han kan inte erbjuda någon behandling1. Några år senare noterar den franske neurologen Aran att förlamningen inte drabbar en hel arm utan snarare vissa muskler samtidigt som andra muskler är opåverkade. Några av Arans förlamade patienter hade varit exponerade för bly.
AMYOTROFISK LATERAL SKLEROS
Sjukdomar som leder till långsam död av nervceller brukar klassificeras som neurodegenerativa. En långsam men stabil ökning av förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar i världen har noterats sedan femtiotalet. Degeneration av nervceller förekommer vid Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och motorneuronsjukdom. Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är den vanligaste motorneuronsjukdomen och betecknas ofta som modellsjukdom för neurodegeneration. Tidiga symtom vid ALS är muskelsvaghet som oftast startar i de små handmusklerna eller i muskulatur som kontrollerar tal och sväljfunktioner. På muskelsvagheten följer muskelatrofier och en långsamt framskridande förlamning sprider sig efter några år till andningsmuskulaturen och leder till död i andningssvikt. Neurofysiologisk diagnostik är nödvändig för säker diagnostik av ALS och för att utesluta andra behandlingsbara diagnostiska alternativ som myopatier eller motorisk polyneuropati. Då ALS är en alltid dödlig sjukdom är korrekt diagnostik viktig. Många teorier har genom åren presenterats om vad som orsakar ALS. Man har misstänkt virus i nervsystemet, störningar i immunsystemet, ärftliga mekanismer, oxidationsskador eller inflammationer i nervsystemet och man har misstänkt skador från många olika kemikalier. Mer än 150 kliniska studier har prövat olika substanser för att behandla ALS, utan framgång.
Polyneuropati kan ha varierande orsaker
Det perifera nervsystemet (PNS)
är det viktigaste gränssnittet mellan oss och vår miljö. PNS är den del av nervsystemet som kan sägas förbinda det centrala nervsystemet med resten av kroppen, inklusive med sinnesorganen. PNS består av högt specialiserade sensoriska, motoriska och autonoma nerver, i spinala och kraniella områden. Polyneuropati (PNP) är ett begrepp som används för att beskriva tillstånd då ett flertal perifera nerver har drabbats av funktionsnedsättning eller skada. Obehandlat kan polyneuropati leda till lidande på grund av sekundära konsekvenser
som gångsvårigheter, falltendens, sömnsvårigheter, nedsatt livskvalitet på grund av smärta etc, vilket i sin tur kan leda till påverkan på förmågan att sköta ens vardagliga aktiviteter och på arbetsförmågan. De bakomliggande orsakerna till polyneuropati kan vara högst varierande och det är inte förrän man lyckats identifiera den bakomliggande etiologin i det enskilda fallet som man kan diskutera möjligheten till en effektiv behandling.
Neurologkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
BÅDE AKUT OCH PLANERAD VÅRD
Möjligheten till behandling har förbättrats avsevärt under senare år. Upptagningsområdet är stort. Kalmar, Jönköping och Östergötland hör hit. Som universitetssjukhus är man den enhet som ansvarar för den mest avancerade vården inom upptagningsområdet.
– Det händer mycket just nu, säger Patrick Vigren. Han berättar om den man som dagen före kom in med en akut stroke, beroende på en tromb i basilariskärlet.
– Vi gjorde ett endovaskulärt ingrepp och hejdade förloppet. Nu ligger han uppe på avdelningen, ser lite i kors men annars mår han ganska bra. Han höll på att dö igår. Men även om det kan slå om snabbt till akut läge präglas arbetet på kliniken av lugn och planerad verksamhet. Ofta med syfte att ställa diagnos eller förbättra medicinering och behandling. En viktig del i det arbetet är laboratoriet på neuromuskulära enheten.
