Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Webbinar MS och Träning
Datum: Måndagen den 16 mars 2020
Tid: Kl 12-13, föreläsningen börjar ca 12.05
Vi på Sanofi Genzyme vill gärna bjuda in dig, som arbetar med MS-patienter till ett webbinar, en webbsänd föreläsning, med fokus på träning, som en integrerad del av MS-behandlingen. Professor Fredrik Piehl från Karolinska Institutet kommer att berätta mer om ämnet.
Migränhjälpen är en digital specialistklinik för behandling av patienter med högfrekvent migrän. Bolaget tar nu in 6,2 miljoner från befintliga ägare och nya investerare, däribland Almi Invest och AddHealth Media. Bolaget planerar att lansera sin tjänst i slutet av april.
Migrän är enligt WHO:s Global Burden of Disease den tredje största orsaken till funktionsnedsättning i världen. I dag lider c:a 1,4 miljoner människor i Sverige av migrän och av dessa har c:a 200 000 den svåraste formen, så kallad kronisk migrän. Sjukdomen medför ett stort lidande på individnivå och en hög samhällskostnad, främst på grund av produktionsbortfall. De senaste åren har flera nya effektiva behandlingar som sänker migränfrekvensen lanserats. Samtidigt råder stor neurologbrist i Sverige och ännu större brist på huvudvärksinriktade specialister som krävs för att förskriva de nya läkemedlen. I gruppen med kronisk migrän har idag mindre än 10% av patienterna tillgång till adekvat specialistvård och med stora regionala variationer.
Migrän är en sjukdom som lämpar sig mycket väl för ett digitalt omhändertagande då det i normalfallet inte krävs någon fysisk undersökning eller laboratoriemedicinsk utredning för att ställa en korrekt diagnos. Migränhjälpen är världens första digitala vårdgivare specialiserad på migrän.
En av initiativtagarna och grundarna, Neurolog Johan Nyberg säger:
”Dagens bristfälliga migränvård medför ett onödigt lidande för en stor patientgrupp och en hög samhällskostnad. Vi kommer aldrig bli tillräckligt många huvudvärksspecialister i Sverige för att kunna tillgodose vårdbehovet i migränpopulationen. Migränhjälpen ska försöka lösa detta med hjälp av en effektiv digital algoritm som förkortar handläggningstiden. Målsättningen är att vi ska kunna erbjuda ett stort antal migränpatienter rätt vård och behandling oavsett bostadsort.”
Med nyemissionen har Migränhjälpen säkrat upp finansiering för att kunna slutföra anpassning av plattformen (framförallt app) samt anställa personal, läkare och sjuksköterskor som ska ta hand om patienterna.
”De senaste åren har det skett en snabb digitaliseringen av vården i Sverige och den bara fortsätter. Därför känns det mycket spännande att kunna erbjuda den här specialiserade tjänsten för en stor grupp patienter som lider och ofta inte kan fungera normalt i jobbet eller privat när de har sin migrän. Det känns också inspirerande att Almi Invest har gått med och investerar i bolaget och tror på den här affärsidén” säger VD Mattias Bodin.
För kontakt och mer information:
Johan Nyberg, neurolog. Mobil: 073-428 27 59, [email protected]
Mattias Bodin, VD, mobil: 070-689 53 77, [email protected]
Hemsida: www.migranhjalpen.se (under uppbyggnad)
Intresset för parasport fortsätter att öka och de Paralympiska spelen är numera ett av världens största idrottsevenemang. Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program. I ett nytt avhandlingsarbete från Lunds universitet påvisas det att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är ett vanligt förekommande bekymmer hos svenska elitaktiva paraidrottare.
I dag är det välkänt att fysisk aktivitet och idrott minskar risken för ett flertal livsstilssjukdomar såsom kardiometabola sjukdomar, depression, osteoporos samt vissa cancertyper.1,2 Tyvärr är det också välkänt att personer med en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom i mindre grad är fysiskt aktiva jämfört med personer utan.3 Det är därav av stor vikt att personer med en funktionsnedsättning introduceras till organiserad idrott för att främja fysisk och psykisk hälsa samt social inkludering. 4 Det är därför positivt är att intresset för parasport fortsätter att öka både i Sverige och internationellt. Även paraidrottares prestationer fortsätter att öka, och flera nya världsrekord sattes under Paralympics i Rio de Janeiro 2016.
Att delta i idrott, och särskilt elitidrott, innebär dock en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom som kan ge allvarliga konsekvenser för individen samt stora kostnader för samhället.5 Inom vissa idrotter har man framgångsrikt lyckats att förebygga skador baserat på program utvecklade genom epidemiologisk forskning. 6 Det finns dock mycket få epidemiologiska studier som har kartlagt idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport. I de få studier som finns från Paralympics, visar resultaten att det under Paralympics rapporteras både fler skador och sjukdomar jämfört med under OS. Det finns dock inga studier som har kartlagt skador och sjukdomar över tid och under idrottarnas träningssäsong, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program.
Ett annat problem är att definitioner och datainsamlingsmetoder som används inom idrottsskadeforskning inte är anpassade till paraidrott.7 Till exempel finns det inga svarsalternativ gällande spasticitet, trycksår eller autonomisk dysreflexi. Det övergripande syftet med detta projekt var därför att få en fördjupad förståelse och kunskap om idrottsrelaterade skador och sjukdomar hos svenska elitaktiva paraidrottare för att kunna främja utvecklingen av evidensbaserade förebyggande program. Både kvalitativa och kvantitativa metoder användes i det här forskningsprojektet för att få en helhetsbild och systematisk kunskap om ämnet. I en första studie intervjuades 18 svenska elitaktiva paraidrottare med en fysisk, visuell eller intellektuell funktionsnedsättning för att få en bättre förståelse om paraidrottares egna uppfattningar och erfarenheter av idrottsrelaterade skador.
Baserat på dessa resultat utvecklades ett studieprotokoll för epidemiologisk forskning. En e-hälsoapplikation för datainsamling av egenrapporterad hälsodata utvecklades och dess användarbarhet och genomförbarhet utvärderades i en pilotstudie. Därefter fyllde 104 svenska elitaktiva paraidrottare i formulär om sin idrott, sin funktionsnedsättning, sitt träningsbeteende, punktprevalens av nuvarande idrottsrelaterade skador och sjukdomar, samt periodprevalens av allvarliga idrottsrelaterade skador och sjukdomar ett år tillbaka i tiden. Slutligen rapporterade 107 elitaktiva paraidrottare varje vecka prospektivt under ett år incidensdata gällande nya idrottsrelaterade skador och sjukdomar, träningsmängd, sömn, oro/nedstämdhet, smärta och användning av smärtstillande läkemedel. Av dessa 107 idrottare hade 54 en neurologisk funktionsnedsättning, med diagnoser såsom ryggmärgsskada, spina bifida, multipel skleros, cerebral pares, stroke och myelit.
Alzheimers sjukdom är fortfarande ett olöst pussel. Vi har ingen botande behandling och förutom hög ålder och en genetisk koppling så vet vi inte riktigt vad som orsakar sjukdomen. Nu läggs allt mer forskning på att förbättra diagnostiken och att hitta behandlings – bara riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Skulle vi kunna hitta orsakerna till sjukdomen, behandla dessa och på så sätt förebygga att vi ens får Alzheimers? Läs mer i denna artikel av Keivan Javanshiri och Mattias Haglund.
Kognitiv sjukdom (DSM-V) eller demens (ICD) är ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomar som påverkar våra kognitiva förmågor och leder till förtidig död. Sjukdomarna innebär en stor börda för de drabbade, de anhöriga och samhället och det verkar som att förekomsten bara kommer att öka och öka i och med den åldrande befolkningen.1,2
ALZHEIMERS SJUKDOM
Bland de kognitiva sjukdomarna är Alzheimers sjukdom den vanligaste, cirka 40–70 procent av fallen.3 Sjukdomen kännetecknas av inlagring av protein, fosforylerat tau och betaamyloid- plack, som leder till nedbrytning av hjärncellerna – en neurodegenerativ sjukdom. Nedbrytningen sker framförallt i temporalhornet och leder därför till påverkan på minnet men successivt också på övriga kognitiva funktioner. De kända riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet.4
VASKULÄR DEMENS
Kognitiv sjukdom av vaskulär typ, vaskulär demens, är den näst vanligaste kognitiva sjukdomen och kännetecknas av skador på blodkärlen, antingen genom storkärlssjukdom eller småkärlssjukdom. Denna kärlskada leder till nedbrytning av hjärncellerna och därmed påverkan på de kognitiva funktionerna. Välkända och bekräftade riskfaktorer för vaskulär demens är hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ II.4 Bland dessa två vanligaste typerna finns det en tredje form av kognitiv sjukdom, blanddemens, där man samtidigt uppfyller kriterierna för Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Man är fortfarande osäker på om dessa två kognitiva sjukdomar accentuerar varandra eller individuellt bidrar till symtomen hos dem med blanddemens.5 Vissa studier talar i dag för att blanddemens är den vanligaste typen av kognitiv sjukdom.6
Hur kan vi hjälpa personer med demens att behålla sin värdighet och självkänsla när minnet sviker, det är svårt att hitta, att känna igen folk och föremål, att förstå och förklara sig. Hur kan vi hjälpa personer som missförstår, är rädda och misstänksamma och inte har insikt om sitt eget sjukdomstillstånd. Några goda råd får du i denna artikel av Dagny Vikström, leg. arbetsterapeut, som efter pensionen fortsatt att ge föreläsningar inom demens.
KÄNNER DU IGEN MIG?
De flesta av oss har väl någon gång mött människor vi borde känna igen och vet hur pinsamt det är när vi inte kan komma på namnet. Den som inte blir igenkänd kan i sin tur känna sig bortglömd och betydelselös. Vanligtvis hjälper vi varandra genom att ge och ta ledtrådar så att ingen behöver tappa ansiktet. Genom hela livet har vi tränat på att upprätthålla den sociala fasaden. Men när en person har drabbats av en demenssjukdom och på allvar fått problem med att känna igen både ansikten och föremål, då är det slut med förbarmandet. Istället för att ta större hänsyn, ställs utan förvarning frågor som lämnar medmänniskan i ett avslöjande ljus och en känsla av otillräcklighet. ”Känner du igen mig?” Att börja ett samtal med att förminska den andre genom att sätta henne på prov är att skapa sig själv en rejäl uppförsbacke. Att bli igenkänd och sedd är en viktig bekräftelse även för den som är i ett svårt skede av demenssjukdomen. Börja därför med att förmedla i ord och handling att den du möter är igenkänd genom att nämna dennes namn och samtidigt ge en ledtråd. ”Hej mamma!” Den hälsningen exkluderar nästan hela jordens befolkning så bara någon eller några få valmöjligheter återstår. Och då vet hon redan att det är någon som står henne mycket nära, hennes barn, även om hon inte exakt kan komma på namnet. Det gäller att tona ner vårt eget behov av bekräftelse och istället ha som mål att stärka den andres önskan om att bevara sin självrespekt och värdighet.
TOPPMÖTE
Oavsett vilket ärende vi har, om det handlar om ett läkarbesök, toalettbesök eller kafferep, så gäller det att planera som inför ett toppmöte. Ett politiskt toppmöte kräver noggranna förberedelser. Det handlar om att skaffa sig så mycket information som möjligt om den andres bakgrund, kultur, vanor och intressen. Man ska ha god kunskap om ämnet som ska avhandlas och mötets agenda ska vara tydlig och klar. Att vara fokuserad under själva mötet är en förutsättning för ett lyckat resultat. Att möta en person med demens ställer samma krav. Vi måste skapa ett positivt känslomässigt klimat där den vi möter kan känna sig trygg och värdefull trots sina svårigheter.
