Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter att förutsäga demens, inklusive Alzheimers sjukdom, hos kognitivt friska äldre upp till tio år innan faktisk diagnos. Bland biomarkörerna fanns p-tau217, Neurofilament Light (NfL) och Glial Fibrillary Acidic Protein (GFAP).

Prover från drygt 2 000 personer Tidigare forskning har pekat på att dessa biomarkörer skulle kunna vara till hjälp vid tidig demensdiagnostik, men de flesta studier som gjorts har handlat om personer som redan sökt vård för kognitiva besvär, till exempel minnesproblem.

För att bedöma biomarkörernas prediktiva värde i den allmänna befolkningen krävdes en större populationsbaserad studie.

I den här studien analyserades blodprover från drygt 2 100 personer över 60 år. Den leddes av forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet i samarbete med SciLifeLab och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Deltagarna följdes över tid för att se om de utvecklade demens. Vid en uppföljning tio år senare hade 17 procent av deltagarna utvecklat demens. Träffsäkerheten för biomarkörerna som användes i studien visade sig vara upp till 83 procent.

– Det är lovande resultat, särskilt med tanke på det stora tidsintervallet mellan testning och diagnos. Det visar att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera individer som kommer att utveckla demens och de som kommer att förbli friska, säger Giulia Grande (bilden), biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare.

Lovande biomarkörer
– Våra resultat tyder också på att om en individ har låga nivåer av dessa biomarkörer, är risken att utveckla demens under det kommande decenniet minimal. Det skulle alltså kunna ge lugnande besked till personer som oroar sig för sin kognitiva hälsa, eftersom det utesluter demens, säger Davide Vetrano (bilden), docent vid samma institution och studiens sisteförfattare.

Läs hela artikeln

Grundläggande Neuroradiologi

Datum: 2-6 februari 2026 (vecka 6).
Plats: Digitalt, via Zoom.

Den mycket uppskattade kursen Grundläggande neuroradiologi kommer i februari 2026 att ges för sjunde gången. Precis som tidigare sker det digitalt via Zoom. Upplägget är väl anpassat för det digitala formatet och har mycket höga betyg i tidigare års utvärderingar. I år har ytterligare förbättringar genomförts baserat på dessa utvärderingar.

Kursen upptar hela veckan och inleds och avslutas med kunskapskontroll.

Kursen riktar sig främst till ST-läkare i radiologi under första halvan av ST, men 15-20% av deltagarna brukar vara neurologer eller ST-läkare i neurologi. Dessa brukar vara mycket nöjda med kursen och klarar tentan i minst lika stor utsträckning som andra deltagare.

Du hittar mer info om kursen samt en del fritt tillgängligt självstudiematerial på Neuroradiologi.nu

AI inom neurologin – med fokus på huvudvärksvården

Under Neurologiveckan i Linköping 5–9 maj bjuder Huvudvärkssällskapet och Teva in till en föreläsning om framtidens migränvård med Max Gordon, en pionjär inom AI-tillämpningar i sjukvården och Årets AI-svensk 2023.

Syftet med föreläsningen är att belysa hur vi med hjälp av AI kan hitta nya sätt att effektivisera och förbättra migränvården.

Några av de ämnen som kommer att behandlas:

  • Hur AI kan förbättra diagnostik och behandling av huvudvärk och migrän
  • Potentialen för AI-drivna beslutsstödssystem inom neurologin
  • Framtida möjligheter för AI inom huvudvärksvården

Varmt välkommen!

Datum: Fredag 9 maj
Tid: 11.10–11.55
Plats: Linköping Konsert & Kongress, LKK, Crusellhallen

Moderator: Mattias Linde, professor och överläkare på Regional Migränmottagning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och vice ordförande Svenska Huvudvärkssällskapet.

Nordic Precision Medicine Forum

Supermagnetkamera firar 10 år – ännu vassare efter uppgradering

I över ett decennium har supermagnetkameran levererat ovärderlig information till forskningen. Nu har den genomgått en avancerad uppgradering som gör tekniken både snabbare och mer exakt, vilket skapar nya möjligheter för forskare inom olika områden att utforska och avbilda kroppens strukturer med ännu större precision.

Ovärderliga bidrag till forskning
Det unika med supermagnetkameran, som drivs av Lund Bioimaging Centre (LBIC), Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund, är att den har ett magnetfält på 7 Tesla (den mätenhet som används för att beskriva magnetens styrka). Magnetkameror (MR) som används i vården har en styrka på 1,5 eller 3 Tesla, men starkare magnetfält ger mer högupplösta bilder. Sedan 7 Tesla-kameran togs i bruk för tio år sedan har den gett ovärderliga bidrag till forskning inom olika områden som i många fall utvecklat vården för olika patientgrupper.

– Forskningen handlar ofta om den kliniska nyttan med MR-tekniken och hälften av alla forskningsprojekt är kliniskt orienterade. Projekten handlar ofta om att förstå mer om olika sjukdomar och tillstånd för att sedan kunna utveckla träffsäkra behandlingar, säger Karin Markenroth Bloch (bilden), föreståndare på den nationella 7 Tesla MR-anläggningen.

7 T MR bryter ny mark i hjärnan
Psykiatri är ett exempel på ett forskningsområde där man använder 7T-kameran för att undersöka hur hjärnan aktiveras vid bland annat depression och OCD (tvångssyndrom). Johannes Björkstrand, lektor i psykologi vid Lunds universitet och fMRI-expert, deltar i ettflera pågående studier med avdelningen för psykiatri vid Medicinska fakulteten.

– Genom att använda 7T-kameran tittar vi på de delar av hjärnan där belöningssystemet är beläget. En teori är att den här delen av hjärnan försvagat hos deprimerade personer. Vi vill undersöka om man kan se ökad aktivitet i de här områdena efter läkemedelsbehandling, berättar Johannes Björkstrand (bilden).

I ett annat projekt som leds av Matti Cervin, postdoktor vid Lunds universitet i sambarbete med barn- och ungdomspsykiatrin vid Region Skåne, används supermagnetkameran för att undersöka effekten av psykologisk behandling, den vedertaget mest effektiva behandlingen vid OCD. De som ingår i studien är barn och ungdomar som får behandling i den reguljära vården.

När studiepersonen blir undersökt i kameran avbildas hjärnan under tiden personen växelvis visas obehagliga bilder och mindre obehagliga bilder. Förutom att utvärdera behandlingseffekten vill projektet även titta på om man utifrån hjärnavbildningarna kan projicera vilka patienter som är mottagliga för behandling.

– Vi vet ännu inte om det går att förutspå vilka patienterna som blir hjälpta av psykologisk behandling, Det är en av forskningsfrågorna vi vill undersöka i den här studien, säger Johannes Björkstrand.

De områden i hjärnan man är intresserad av att undersöka vid depression och OCD är mycket små men tack vare kamerans höga upplösning kan man mäta aktiviteten och därmed utvärdera till exempel läkemedels- och psykologisk behandling.

Läs hela artikeln