Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

”Vi vill transplantera friska immunceller till ALS-hjärnan”

Vi vill transplantera friska immunceller till ALS-hjärnan

Bob Harris är professor i immunterapi vid neurologiska sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har en vild idé om hur man kan stoppa ALS – tömma hjärnan på immunceller och transplantera in nya. I en intervju i Karolinska institutets egen tidning Medicinsk vetenskap berättade han tidigare om sin forskning.

Vad går er forskning ut på?

– Vi är intresserade av ett slags immunceller i hjärnan som kallas mikroglia. I övriga kroppen kallas de makrofager, men i hjärnan heter de mikroglia. De sköter många grundfunktioner, de städar upp skräp och äter lite bakterier om det skulle komma in i hjärnan. De ser till att de andra cellerna mår bra, kan man säga. Men vid neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Alzheimers sjukdom så slutar de fungera som de ska. Vid Alzheimers slutar de städa och vid ALS blir de elaka och angriper och angriper motorneuronen. Vi tror att ALS är en immunologisk sjukdom eller att de här cellerna på något sätt har fastnat i negativa funktioner.

Hur långt har ni kommit?

– Vi har kunnat visa att en molekyl som heter TGF-beta är jätteviktig för mikroglias funktion. Den fungerar som en lugnande signal till alla de här makrofagerna och mikroglia som finns runt omkring i kroppen. En av våra hypoteser är att det vid ALS är något fel på receptorerna på mikrogliacellerna som ska ta emot signalen från TGF-beta.

Hur tänker ni lösa det?

– Vi kan tänka oss flera sätt. Ett är att tillsätta TGF-beta, men det är väldigt kortlivat och om det är fel på receptorn på mikroglia så gör de ju ingen nytta. Vi kan ta bort de sjuka mikroglia från hjärnan, men de ersätts snabbt av nya med samma fel. Så istället vill vi nu, på möss, ersätta de sjuka cellerna med friska. Genom att transplantera friska mikroglia till hjärnan så borde det stoppa hela ALS-processen. Vi har tidigare lyckats stoppa typ 1-diabetes och MS i musmodeller genom att transplantera makrofager. Alla sa att vi var galna då, men det fungerade. Om fem år vet vi om det här fungerar eller inte.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 2/2019

 

Migraine Masterclass

Improving disease awareness

With material from leading headache experts, this website offers Nordic healthcare professionals information about epidemiology, clinical manifestations and disease mechanisms, as well as current and future prevention and treatment options.

Migraine Masterclass
Calcitonin gene-related protein (CGRP) in peripheral and central sensitisation

Professor Anthony Dickenson

University College London, UK

Click here for more information

Staffan Holmin får Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapspris

Staffan Holmin, professor och överläkare i neuroradiologi, har tilldelats Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapspris på 600 000 kronor.

Staffan Holmin, foto: Stefan Zimmerman

Staffan får priset för sin uppmärksammade forskning rörande banbrytande teknik med sofistikerade katetrar som kan styras till specifika delar i till exempel hjärnan via blodkärlssystemet. Dessa katetrar kan inte bara ta bort livshotande blodproppar utan också styras till att lämna blodbanan och t.ex. gå in i en lokal tumör, ta prov eller lämna material för vidare behandling.

– Jag är glad och hedrad och det känns fint att få associeras med en person som Hans Wigsell. Jag tycker det är särskilt glädjande att man uppmärksammar forskning inom medicinteknik för det är något jag verkligen brinner för. Sverige har en lång tradition inom medicinteknisk utveckling. Sådan teknik ger ofta direkt förbättrade resultat för patienterna både inom behandling och diagnostik, säger Staffan Holmin.

Siponimod EU-godkänt för vuxna patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom

Siponimod EU-godkänt för vuxna patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom

  • Siponimod är den första och enda orala behandlingen för patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom i Europa (1).
  • Siponimod ger SPMS-patienter med aktiv sjukdom tillgång till en oral behandling som försenar progression hos denna patientpopulation.
  • Godkännandet baseras på data från EXPAND-studien, den största randomiserade kliniska fas tre studien i en bred SPMS population, visar att siponimod signifikant minskar risken för sjukdomsprogression, inklusive funktionsnedsättning och kognitiv försämring (2,3).

Novartis Mayzent (siponimod) har blivit godkänt inom EU för behandling av vuxna patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom som uttrycker sig genom skov eller radiologiska tecken på inflammatorisk aktivitet. Även om MS-patienters sjukdomsförlopp skiljer sig åt kommer upp till 80 procent av MS-patienter (RRMS) med skov så småningom att övergå till SPMS (4). Siponimod ger SPMS-patienter med aktiv sjukdom, som hittills stått utan behandling, tillgång till en oral behandling som försenar progression i denna patientpopulation.

–  Att fördröja försämring av MS under den progressiva fasen är viktigt. Patienter kan under längre tid vidmakthålla funktioner och får därmed möjlighet att klara sig självständigt. Mayzent är den första orala behandling som visat effekt vid sekundärprogressiv MS som nu blivit godkänt i Europa för förskrivning vid aktiv sekundär progressiv MS, säger Jan Lycke, professor i neurologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

– Behandlingen kan vara av avsevärd betydelse för dagliga aktiviteter hos många personer med sena skeden av MS, där det tidigare saknats godkända preparat, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid KI.

Det europeiska godkännandet gör siponimod till den första och enda orala behandlingen med bevisad effekt på SPMS-patienter med aktiv sjukdom. EXPAND-studien var en randomiserad, dubbelblindad, placebokontrollerad fas tre studie som jämför effekten och säkerheten för siponimod mot placebo i en bred SPMS population (EDSS-poäng 3.0–6.5 vid utgångsvärde). EXPAND inkluderade en subgrupp av patienter med aktiv sjukdom (n = 779), definierad som patienter med skov under de två åren före studien och/eller, som visar T1-lesioner (skador) genom kontrastmedlet Gadolinium (Gd) vid studiens start (5). Övriga utgångsvärden var liknande i båda grupperna.

I subgruppen av patienter med aktiv SPMS visar resultaten för siponimod att:

  • Risken för tre och sex månaders bekräftad progression av funktionshinder (CDP, confirmed disability progression, som är ett mått på försämrad rörlighet) minskades signifikant med 31 procent respektive 37 procent jämfört med placebo (6).
  • Signifikanta resultat i andra relevanta mått av MS-sjukdomens aktivitet, inklusive årlig skovfrekvens (ARR, Annualized Relapse Rate, ett mått på MS-patientens genomsnittliga antal skov per år för att kunna mäta graden av funktionshinder) och MRI-sjukdomsaktivitet (MRI, Magnetresonanstomografi, det vill säga med magnetkamera) samt förlust av hjärnvolym (hjärnatrofi) (6).

Studieresultaten för den totala populationen visar att siponimod signifikant minskade risken för CDP vid tre månader (primär effektvariabel) med 21 procent jämfört med placebo (p = 0,013) och för sex månaders CDP med 26 procent (jämfört placebo, p = 0,0058) (2). Siponimod har också effekt på kognition, visat genom kliniskt betydelsefulla effekter på kognitiv processhastighet. Detta mättes genom så kallad SDMT (Symbol Digit Modalities Testet, SDMT) (6).

I mars 2019 godkände US Food and Drug Administration (FDA) siponimod för behandling av skovvis multipel skleros (RMS), kliniskt isolerat syndrom (CIS *) och aktiv sekundär progressiv sjukdom hos vuxna. I november 2019 godkände Australian Therapeutic Products Administration (TGA) siponimod för vuxna patienter med SPMS. Novartis har som mål att göra siponimod tillgängligt för patienter över hela världen, och ytterligare registreringsansökningar pågår för närvarande i Schweiz, Japan, Kanada och Kina.

 

Referenser

1. National MS Society Brochure. Disease Modifying Therapies for MS. http://www.nationalmssociety.org/NationalMSSociety/media/MSNationalFiles/Brochures/Brochure-The-MS-Disease-Modifying-Medications.pdf. Accessed January 2020.

2. Kappos L, Cree B, Fox R, et al. Siponimod versus placebo in secondary progressive multiple sclerosis (EXPAND): a double-blind, randomized, phase 3 study. Lancet. Published online March 22, 2018. http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(18)30475-6.

3. Mayzent® (siponimod) Summary of Product Characteristics. Novartis International AG. January 2020.

4. Multiple Sclerosis International Federation. Atlas of MS 2013. http://www.msif.org/wp-content/uploads/2014/09/Atlas-of-MS.pdf. Accessed January 2020.

5. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-540-71372-2_3

Contrast-enhanced MR imaging is a sensitive method for detecting active MS lesions. Gadolinium (Gd) enhancement is a marker for blood brain barrier breakdown and histologically correlates with the inflammatory phase of lesion development.

6. Gold R, Kappos L, Bar-Or A, et al. Efficacy of Siponimod in Secondary Progressive Multiple Sclerosis Patients with Active Disease: The EXPAND Study Subgroup Analysis. P750. 35th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis, September 2019.

Kontakt:

Amennai Beyeen, Medical Advisor, Novartis, 070-8893278

Innovationsupphandling kan radikalt förbättra akutvården för stroke

Innovationsupphandling kan radikalt förbättra akutvården för stroke

Varje år drabbas 25 000 personer i Sverige av stroke. Förutom stort mänskligt lidande kostar det samhället minst 16 miljarder kronor varje år. Nu undersöks förutsättningarna för att genom innovationsupphandling radikalt förbättra akutvården för stroke.

I januari ändrade Socialstyrelsen sina riktlinjer för strokevård för att fler patienter ska få behandling med så kallad trombektomi. Förändringen väntas förbättra vården för många patienter men möter inte det fullständiga behovet. Idag behandlas ca 875 av strokepatienterna i Sverige, ca 3,5 procent, med trombektomi.

Sedan oktober förra året pågår en förstudie som undersöker förutsättningarna för att genom innovationsupphandling radikalt förbättra strokevården. Målet är att öka livskvaliteten för strokepatienter och samtidigt minska samhällskostnaderna. Den tänkta upphandlingen kan komma att omfatta kommuner och regioner i södra Sverige.

Näringsliv och offentligt tillsammans

För att lösa de utmaningar som finns i strokevården kan offentlig upphandling användas som ett verktyg för att hitta nya och bättre vårdlösningar. Det ger också möjlighet att ta ett helhetsgrepp på strokevården för att skapa mer jämlik vård.

– Att innovationsupphandla enligt principen innovationspartnerskap ger möjlighet att förändra den nuvarande strokevården i grunden, det genom att aktörer från det privata näringslivet tillsammans med de upphandlande parterna utvecklar de nya lösningarna. Fördelen är att nya lösningar kan utvecklas efter just de behov kommunerna och regionerna har, det är särskilt viktigt eftersom det inte finns lösningar på området som täcker de fullständiga behoven, säger Jesper Petersson, MD, PHD, och verksamhetschef på neurologen SUS i Region Skåne.

Möjliggör systeminnovation

Innovationspartnerskap som upphandlingsförfarande innebär att leverantörer och beställare gemensamt ska komma fram till vad som ska göras för att möta det fastställda behovet. Därefter utvecklas och implementeras lösningen tillsammans.

– Innovationspartnerskap som upphandlingsform har varit möjlig i Sverige sedan 2017 men är fortfarande relativt oprövad. Processen tar flera år men kan i gengäld leda till lösningar radikalt mycket bättre än de som finns tillgängliga på marknaden genom andra upphandlingsformer. Det kan också leda till systeminnovation, nya lösningar som helt förändrar förutsättningarna för exempelvis strokepatienter och strokevården, säger Emmy Bertholdsson, Innovation Skånes projektledare för förstudien.

Den pågående förstudien avslutas i mars 2020 då en rapport med rekommendationer för det fortsatta arbetet lämnas till kommuner och regioner i södra Sverige. Förstudien leds av Innovation Skåne och Region Skåne tillsammans med Blue Science Park, Region Blekinge och Karlskrona Kommun och med stöd från Upphandlingsmyndigheten och finansiering från Vinnova.

För mer information, vänligen kontakta:

Erik Sundberg
Kommunikatör, Innovation Skåne
[email protected], 070-982 14 86