Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Reflektioner i coronatider

Reflektioner i coronatider

De senaste månaderna har varit omtumlande för hela världen, allt eftersom pandemin har fortskridit. I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar kring en del märkliga fenomen i tider som dessa.

Under våren 2020 har nyhetsmedierna frossat i alla aspekter av virusinfektioner, från spanska sjukan till coronavirusets molekylärbiologi och från Folkhälsomyndighetens gråa data och vetenskapsmännens begäran om mer pengar för just deras lovande forskning till politikernas utspel med stora insatser för att få vara en stund i rampljuset. De enskilda medborgarna har fått uppleva helt förändrade vardagar och ibland arbetslöshet, ensamhet i storstäder och siffror som talar om hur många som dött per dygn. Några lyckas bli hjältar, andra får dödsångest och ytterligare andra hamstrar toalettpapper och konservburkar. Antalet experter på alla dessa delar – inte minst på smittspridningens olika aspekter – myllrar upp från ingenstans och kräver åtgärder som antingen skall vara mycket mer extrema eller bara hälften så stora som de är i dag. För en normalintresserad sociolog eller psykolog måste detta vara som att få säck efter säck med julklappar dag ut och dag in. Låt mig därför få bidra med några stilla förundringar av mer privatfilosofisk karaktär och utan att belägga det med en enda referens.

TEGNELLEFFEKTEN
Det är väl känt att i krissituationer samlas rädda människor kring ”starka män”, vilket oftast innebär högljudda personer med enkla lösningar. När vi själva inte vet hur de stora problemen skall lösas letar vi efter någon att ty sig till, någon som lovar sina följeslagare en tydlig väg framåt. Auktoriteter frodas i kristider när de demokratiska principerna blir för långsamma och inte känns tillräckligt handlingskraftiga. I den nuvarande coronakrisen har dock letandet efter den auktoritärt starke fått en något oväntad lösning. Den som stigit fram och givit trygghet genom sitt uppträdande och sina oglamorösa uttalanden är vår statsepidemiolog. Han har fått symbolisera det man kan lita på, men anmärkningsvärt nog att man kan lita på utsagor som varken är svarta, vita eller glasklara (och minst av allt enkla), men trots det uppfattas som sanna. Både skjutjärnsjournalister och ledande politiker visar ett exceptionellt förtroende för en person som i vår tids uppskruvade och slamrande värld talar med små bokstäver – och förtroendet håller i sig över tiden. Är Anders Tegnell en bild av det svenska, av det genomsnittliga?
Genom honom har vi vidtagit något mindre drastiska åtgärder – mindre drakoniska enligt dagens ordval – än vad andra länder gjort. Är detta vår lagom-väg och speglar
detta något av vår sammansatta ”folksjäl”?

Läs hela artikeln

Epilepsi i arbetslivet

Epilepsi i arbetslivet

Personer med epilepsi kan i arbetslivet möta såväl omotiverade begränsningar som bristande förståelse. Inom epilepsisjukvård är arbets livsrelaterade frågor vanliga. Individuell bedömning är avgörande och sjukvårdens insatser kan ha stor betydelse. I denna artikel redogör Johan Zelano för hur epilepsi kan påverka förmågan att arbeta, principer för riskbedömning och sjukvårdens roll i rehabilitering.

I oktober 2019 stämde fackförbundet Kommunal en av Sveriges regioner för diskriminering. Enligt stämningsansökan hade en anställd fått ett epileptiskt anfall, varpå dennes provanställning omedelbart och dramatiskt avslutats med hänvisning till personens epilepsi – som funnits sedan barndomen. Regionen dömdes i februari 2020 av Arbetsdomstolen
till att betala 80.000 kr i diskrimineringsersättning. För den som arbetar med epilepsi i sjukvården är arbetslivsrelaterade frågor vanliga. I en kommande bok, Epilepsi i arbetslivet (publiceras våren 2020, Studentlitteratur), har jag sammanfattat en del vetenskaplig litteratur på området, praktiska råd och relevanta regelverk.

Bokens huvudbudskap kan sammanfattas som att individuell bedömning är avgörande och att sjukvårdens insatser kan ha stor betydelse för att mildra negativa konsekvenser av epilepsi i arbetslivet. Det finns sällan standardlösningar, eftersom epilepsi är en mycket heterogen sjukdom. Epilepsi kan påverka arbetsförmågan, men måste inte göra det. Hög anfallsfrekvens kan innebära arbetsoförmåga, men gör det inte i alla fall. Omvänt kan arbetsförmågan vara nedsatt också hos den som är anfallsfri. Sammantaget riskerar personer med epilepsi därför att i arbetslivet möta såväl omotiverade hinder som bristande förståelse för faktiska begräsningar. Redan på 1980-talet genomfördes stora attitydundersökningar hos arbetsgivare som visade att epilepsi väckte frågor och oro om anställbarhet och säkerhet. Motsvarande undersökningar där personer med epilepsi tillfrågades visade att upplevelse av arbetslivsrelaterade problem
var vanliga. Bland de vanligaste märks uteslutning från aktiviteter på arbetsplatsen, stigma och nedsatt prestationsförmåga till följd av läkemedelsbiverkningar eller anfall – vilket kan ge
en negativ stresspiral. Att inte få köra bil är också ett konkret hinder i många arbeten.

Läs hela artikeln

Hjärnskadecenter – finns alltid där för patienter och anhöriga

Hjärnskadecenter – finns alltid där för patienter och anhöriga

Hjärnskadecenter på Sabbatsbergs Sjukhus tar emot patienter med förvärvad hjärnskada för långsiktig rehabilitering och uppföljning. 2011 öppnades även Hjärnteamet barn. Hjärnskade – center ser alla patienter som unika och ger ett individanpassat omhändertagande, även för anhöriga.

Wilmer Lundberg går i fjärde klass, är mittfältare i Älta IF och älskar fotboll. Just nu kan han tyvärr inte spela så mycket som han vill. 2017 blev han biten av en fästing som bar på borrelia och fick neuroborrelios. Till en början drabbades han av halvsidig förlamning av kropp och ansikte. Efter en tid märkte föräldrarna att Wilmer inte orkade som förut, han blev lätt trött och familjen sökte hjälp. Flertalet diagnoser uteslöts, innan man landade i att Wilmer har kvarvarande hjärntrötthet efter infektionen. Sedan hösten 2019 träffar Wilmers familj Kristin Roman som är psykolog på Hjärnskadecenter. Både Wilmer och hans mamma Anna är överens om att hon varit till stor hjälp.

– Jag måste vila innan jag blir trött för att inte bli sjuk och det har Kristin hjälpt mig med att förstå. Vi har gjort listor med saker att göra som passar beroende på hur aktiv jag kan vara, säger Wilmer.

Anna har även fått stöd i sin roll som förälder.
– Nu känner jag att jag har någon att vända mig till, berättar Anna. Både jag och Wille har kunnat prata med Kristin och framöver vill vi gärna vara med på de samtalsgrupper för familjer som finns här på Hjärnskadecenter.

Läs hela reportaget

Chaperonernas roll i Parkinsons sjukdom

Chaperonernas roll i Parkinsons sjukdom

Hos patienter med Parkinsons sjukdom finns ett samband mellan förekomsten av så kallade Lewykroppar och neurode generation. Lewykroppar uppstår inuti nerv celler och består bland annat av aggregerat pro tein, såsom proteinet alfa-synu klein. Alfa-synuklein är ett så kallat ostrukturerat protein (från engelskans intrinsically disordered protein) som karaktäriseras av att proteinet inte har en fixerad tredimensionell struktur, utan växlar mellan flertalet olika konformationer. Hur alfa-synu klein kontrolleras inuti cellen och hindras från att aggregera är oklart, men tidigare forskning har visat att benägenheten med vilken alfasynuklein aggregerar är beroende utav olika faktorer, bland annat interaktioner med chaperoner.

Chaperoner är det gemensamma namnet för proteiner med funktionen att bidra till att proteiner veckas på ett korrekt sätt. Chaperoner har olika klienter och utför olika uppgifter, vilka kan vara mycket specifika beroende på vilken slags chaperon det är, men överlag kan chaperonerna beskrivas som viktiga proteiner som verkar genom att stabilisera klientproteiner, vilket förhindrar felveckning och bildandet av toxiska proteinaggregat inuti cellerna. Vissa chaperoner kan till och med lösa upp proteinaggregat och guida felaktigt veckade proteiner till de system i cellen som ansvarar för nedbrytning av proteiner. Eftersom chaperoner har dessa viktiga egenskaper och då tidigare forskning har visat att chaperoner har ett gemensamt sätt att känna igen klientproteiner, valde vi ut flera mänskliga och bakteriella chaperoner som alla fungerar på olika sätt, och testade hur dessa chaperoner inverkar på och interagerar med alfa-synuklein.

CHAPERONER BINDER TILL ALFA-SYNUKLEIN I CELLEN
Tekniken vi primärt använde oss av för att undersöka hur alfa-synuklein och chaperoner interagerar med varandra kallas NMR-spektroskopi, även kallat kärnmagnetisk resonansspektroskopi. Tekniken är baserad på kärnspinnresonans och är grunden i den teknik som används i magnetisk resonanstomografi. Kort sammanfattat kan vår metod beskrivas
som att vi har studerat interaktionen mellan alfa-synuklein och chaperoner genom att jämföra ett spektrum från ett prov med enbart alfa-synuklein med ett spektrum där vi adderat exempelvis ett chaperon till alfa-synuklein i NMRröret. Resultatet kallas här för enkelhets skull för en intensitetsprofil. Genom ett förarbete där vi kartlägger vilken NMR-signal i spektrumet som härrör från vilken aminosyra i alfa-synuklein, kan vi identifiera exakt vilka aminosyror som är involverade i interaktionen mellan alfa-synuklein och ett chaperon.

Läs hela artikeln

Zeposia EU-godkänd som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros med aktiv sjukdom

Europeiska kommissionen godkänner Zeposia som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros med aktiv sjukdom

  • Zeposia (ozanimod) är ett nytt oralt behandlingsalternativ godkänt inom EU för patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS), som kännetecknas av återkommande skov och hjärnlesioner.
  • Zeposia är den enda godkända sfingosin-1-fosfatreceptormodulatorn (S1P) för patienter med skovvis förlöpande MS med aktiv sjukdom.
  • Zeposia är ett viktigt bidrag till Bristol Myers Squibbs forskningsportfölj inom terapiområdet immunologi, och det nya godkännandet är företagets första marknadsgodkännande inom EU sedan förvärvet av Celgene.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Zeposia (ozanimod) som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom vilket definierats genom kliniska eller bilddiagnostiska fynd. Zeposia är ett oralt läkemedel som tas en gång dagligen, och är hittills den enda godkända sfingosin-1-fosfatreceptormodulatorn (S1P) för patienter med skovvis förlöpande MS med aktiv sjukdom. Godkännandet baseras på resultat från de två kliniska fas III-studierna SUNBEAM and RADIANCE Part B som visar att Zeposia markant reducerar den årliga skovfrekvensen (ARR) såväl som antalet och storleken på patientens hjärnlesioner, jämfört med behandling med Avonex (interferon beta-1a).

– Ytterligare ett läkemedel med god effekt mot MS kommer nu att finnas tillgängligt för personer med MS. Den ökade bredden i behandlingsarsenalen vid MS är viktig eftersom det hos det för enskilde individen med MS kan skilja betydligt mellan olika behandlingsprinciper, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom där immunförsvaret attackerar det skyddande myelinhöljet som täcker nerverna, vilket skapar skadliga lesioner som gör det svårare för signaler att skickas mellan varje nervcell. Degenerering av nerver kan leda till symptom och skov.

Godkännandet baseras på resultat från de randomiserade fas III-studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B, som inkluderade mer än 2 600 patienter från 150 centra i över 20 länder. Resultat från dessa studier visar att:

  • Zeposia minskade skovfrekvensen (ARR) efter ett år med 48 procent i SUNBEAM-studien, respektive 38 procent efter två år i RADIANCE-studien, jämfört med Avonex (absolut ARR: 0,18 jämfört med 0,35, respektive 0,17 jämfört med 0,28).
  • Efter ett år i SUNBEAM-studien hade behandling med Zeposia minskat antalet T1-Gd-laddande hjärnlesioner mer än vid behandling med Avonex (0,16 jämfört med 0,43), vilket innebar en relativ minskning med 63 procent. Dessutom minskade antalet nya eller förstorade T2-hjärnskador (1,47 jämfört med 2,84), vilket innebar en relativ minskning med 48 procent.
  • Efter två år i RADIANCE-studien hade behandling med Zeposia minskat antalet T1-Gd-laddande hjärnlesioner mer än vid behandling med Avonex (0,18 jämfört med 0,37), vilket innebar en relativ minskning med 53 procent. Zeposia minskade också antalet nya eller förstorande T2-lesioner kontra Avonex (1,84 jämfört med 3,18), vilket innebar en relativ minskning med 42 procent.
  • Zeposia visade en minskning i genomsnittlig procentuell förändring från utgångsvärdet gällande hel hjärnvolym, jämfört med Avonex, både efter ett år i SUNBEAM-studien (-0,41% jämfört med -0,61%) och efter två år i RADIANCE-studien (-0,71% jämfört med -0,94%).

– Vi är väldigt glada över att EU-kommissionen nu har godkänt Zeposia för behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros med aktiv sjukdom. Detta godkännande, som är baserat på resultat från de två fas III-studierna som visade signifikant förbättring vad gäller återfall och hjärnlesioner, innebär ett nytt viktigt behandlingsalternativ i första linjen för patienter med denna svåra sjukdom, säger Anna Åleskog, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb, Sverige.

Zeposia är den enda godkända S1P-receptormodulatorn för patienter med skovvis förlöpande MS med aktiv sjukdom, där start av behandling kan påbörjas utan övervakning vid dosering för majoriteten av patienterna. Övervakning vid första dosering rekommenderas endast för högriskpatienter med vissa kända kardiovaskulära tillstånd. En dosupptrappning från dag 1 till dag 7 ska användas för att nå underhållsdosen för Zeposia, eftersom en övergående sänkning av hjärtfrekvens och atrioventrikulär överledning kan uppstå.

Zeposia visade en hanterbar säkerhets- och tolerabilitetsprofil i fas III-studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B. Zeposia är kontraindicerat hos patienter med överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne (vilka anges i produktresumén (SmPC)), immunbristtillstånd, patienter som under de senaste sex månaderna upplevt hjärtinfarkt, instabil angina, stroke, transitorisk ischemisk attack, icke kompenserad hjärtsvikt som krävt sjukhusinläggning eller hjärtsvikt av klass III/IV enligt NYHA (New York Heart Association); anamnes på eller föreliggande AV-block av andra graden, typ II, AV-block av tredje graden eller sjuk sinusknuta (sick sinus syndrome) och såvida patienten inte har en fungerande pacemaker; svåra aktiva infektioner, aktiva kroniska infektioner såsom hepatit och tuberkulos; aktiva maligniteter; svårt nedsatt leverfunktion (Child-Pugh klass C), och under graviditet samt hos fertila kvinnor som inte använder en effektiv preventivmetod. Zeposia är förknippat med följande särskilda varningar och försiktighet: bradyarytmi, leverskada, immunsuppressiva effekter, ökad risk för infektioner, progressiv multifokal leukoencefalopati, kutana tumörer, makulaödem, posteriort reversibelt encefalopatisyndrom, ökat blodtryck, effekter på andningen och svår funktionsnedsättning efter avslutad behandling med Zeposia. De vanligast rapporterade biverkningarna var nasofaryngit (11 %), förhöjt alaninaminotransferas (5 %) och förhöjt gammaglutamyltransferas (5 %).

Om SUNBEAM

SUNBEAM är en multicenter, randomiserad, dubbelblindad, dubbeldummy och aktivt kontrollerad fas III-studie som utvärderar effekten, säkerheten och tolerabiliteten med två doser av oral Zeposia (ozanimod) (0,92 mg och 0,46 mg, likvärdig med 1mg och 0,5 mg ozanimod HCL) jämfört med Avonex (interferon beta-1a) givet intramuskulärt en gång i veckan under minst 12 månader. Studien inkluderade 1 346 personer med skovvis förlöpande former av multipel skleros (RMS) från över 152 centra i 20 länder.

Studiens primära effektmått var den årliga skovfrekvensen (ARR) under behandlingsperioden. De sekundära MR-effektmåtten inkluderade antalet nya eller förstorade T2-hyperintensiva hjärnlesioner vid MR (magnetröntgen) under 12 månader, antalet gadolinium (Gd)-kontrastladdande hjärnlesion vid MR vid 12 månader, och procentuell förändring från baslinjen i hjärnvolymen vid 12 månader. Kortikal grå hjärnsubstans och volymförändringar i talamus var också prospektivt utvärderad mot den aktiva komparatorn.

En förutbestämd poolad analys från fas III-studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B utvärderade tre månaders konfirmerad sjukdomsprogression.

Om RADIANCE

RADIANCE Part B är en pivotal, multicenter, randomiserad, dubbelblindad, dubbeldummy och aktivt kontrollerad fas III-studie som utvärderar effekten, säkerheten och tolerabiliteten med två doser av oral Zeposia (ozanimod) (0,92 mg och 0,46 mg, likvärdig med 1mg och 0,5 mg ozanimod HCL) jämfört med Avonex (interferon beta-1a) givet intramuskulärt en gång i veckan under 24 månader. Studien inkluderade 1 320 personer med skovvis förlöpande former av multipel skleros (RMS) från över 150 centra i 21 länder.

Studiens primära effektmått var årlig skovfrekvensen (ARR) under 24 månader. De sekundära MR-effektmåtten inkluderade antalet nya eller förstorade T2-hyperintensiva hjärnlesioner vid MR (magnetröntgen) under 24 månader, antalet gadolinium (Gd)-kontrastladdande hjärnlesion vid MR vid 24 månader, och procentuell förändring från baslinjen i hjärnvolymen vid 24 månader. Kortikal grå hjärnsubstans och volymförändringar i talamus var också prospektivt utvärderad mot den aktiva komparatorn.

En förutbestämd poolad analys från studierna SUNBEAM och RADIANCE Part B utvärderade tre månaders konfirmerad sjukdomsprogression.

Om multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en sjukdom där immunförsvaret attackerar det skyddande myelinhöljet som täcker nerverna. Myelinskadorna försämrar nervfunktionen och stör kommunikationen mellan hjärnan och resten av kroppen. I värsta fall kan irreversibel nervskada uppstå. 20 000 personer i Sverige har diagnosen multipel skleros, 700 000 i hela Europa och cirka 2,5 miljoner människor över hela världen.

Skovvis förlöpande MS (RRMS) kännetecknas av tydligt definierade episoder av försämrad neurologisk funktion. Dessa episoder med förvärrade symtom, så kallade skov, följs av perioder av delvis eller fullständig återhämtning (remissioner), under vilka symtomen förbättras delvis eller fullständigt utan någon uppenbar försämring av sjukdomen. Under perioder karakteriseras sjukdomen som aktiv (med skov och/eller bevis på ny MR-aktivitet) eller icke aktiv, samt att den kan försämras (en bekräftad försämring av funktionsförmågan över en viss tid efter ett skov) respektive perioder med ingen försämring. Skovvis förlöpande MS är den vanligaste formen och cirka 85 procent av patienterna diagnostiseras initialt med RRMS jämfört med 10-15 procent för progressiva former av MS.

Om Zeposia (ozanimod)

Zeposia (ozanimod) är en oral så kallad sfingosin-1-fosfatreceptormodulator (S1P) som binder med hög affinitet till sfingosin-1-fosfatreceptorsubtyperna 1 och 5. Zeposia blockerar förmågan hos lymfocyter att lämna lymfkörtlar, vilket minskar antalet lymfocyter i perifert blod. Mekanismen genom vilken Zeposia utövar terapeutiska effekter vid multipel skleros är okänd men kan involvera en reduktion av lymfocytmigration till det centrala nervsystemet (CNS).

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände Zeposia som behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande former av multipel skleros (RMS) i mars 2020. Zeposia utvärderas också för ytterligare immunologiska indikationer, inklusive ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

För mer information om Zeposia, se www.ema.europa.eu