Diabetes har inget samband med Alzheimers sjukdom. Det visar ny forskning i Region Skåne. Ingen av de påstådda riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes har samband med Alzheimer.
– Våra nya fynd i forskningsgruppen går emot en allmän tro, att det finns ett samband mellan Alzheimer och diabetes. I stället kan vi visa att det är tvärtom, säger Elisabet Englund, professor vid Klinisk genetik och patologi i Region Skåne.
Alzheimerpatienter har i stället mindre förekomst av diabetes jämfört med personer i samma ålder bland normalbefolkningen. Det har kommit fram när man har obducerat personer som har antagits lida av Alzheimers; det har då i många fall visat sig att de inte har haft sjukdomen.
Kognitiv sjukdom eller demens, där Alzheimers ingår, innebär att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning.
– Det finns andra typer av demenssjukdomar som har ett samband med diabetes och det är viktigt är att dela upp sjukdomarna och peka ut exakt vad som gäller. Den som har demens behöver få rätt diagnos från början.
Elisabet Englund gör ständigt nya upptäckter när hon granskar vävnadsprover från hjärnan. Med hjälp av olika tekniker görs ständiga framsteg. Förutom mikroskop används nu även digital bildhantering för att förstå, tolka och diagnosticera nervceller, vilket ger unika bilder.
– Många upptäckter som görs. Det har att göra med ett stort inflöde av prover inom kliniken, exempelvis från stora hjärnundersökningar och små prover, biopsier som är operationsprover. Tittar man tillräckligt många gånger är det ofta nya fynd dyker upp.
Ett genombrott för ALS-forskning kan vara på gång. En studie vid bland annat Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har visat positiva resultat på ALS-patienter som fått testa ny genterapi.
Forskare har länge undersökt vad ALS (amyotrofisk lateral skleros) orsakas av och kommit fram till att en anledning är mutationer i proteinet SOD1 som finns i kroppens alla celler. SOD1-proteinets uppgift är att neutralisera giftiga ämnen som bildas vid ämnesomsättningen. När det muteras har det antagit en annan form och kan då skada nervceller. Umeå-forskarna har tidigare visat att cirka 5–6 procent av ALS patienter i Sverige har en mutation i SOD1 genen.
Peter Andersen, foto: Mattias Pettersson
Forskare vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har under 2014–2019 deltagit i en internationell studie som sponsrats av ett amerikanskt läkemedelsbolag. Studien har undersökt om läkemedlet Tofersen, som är en ny form av genterapi som hämmar nyproduktionen av SOD1-proteinet, kan användas mot ALS. Huvudsyftet med studien var att undersöka säkerheten i att använda läkemedlet på patienter med ALS med SOD1 genmutation, så kallade fas 1- och fas 2-studier. Men forskarna kunde också upptäcka att ALS-patienter som fick den högsta dosen av läkemedlet fick en fördröjning av sjukdomsutvecklingen och hade bättre lungfunktion och muskelstyrka jämfört med patienter som fick Tofersen i låg dos eller placebo. Forskarna såg även att graden av nervskador minskade betydligt hos de patienter som fått läkemedlet.
En större fas-3 studie på ALS patienter med SOD1 genmutation har inletts för att undersöka om resultaten kan bekräftas ytterligare.
Mer information
Peter M Andersen
Professor, överläkare
Neurologiska kliniken, NHHC-Västerbotten
Norrlands universitetssjukhus
070-647 6913 [email protected]
Presskontakt
Victoria Bertilsson
Kommunikationsstaben
Region Västerbotten
073-047 17 66 [email protected]
Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie med strokepatienter från 35 sjukhus i Sverige att läkemedlet inte har någon sådan effekt. Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i tidskriften The Lancet Neurology.
Erik Lundström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Foto: Privat
Varje år drabbas närmare 14 miljoner människor i världen av stroke. Bland de överlevande har hälften av patienterna kvarstående funktionsbortfall. Forskningsresultat på djur och mindre studier på människor har visat att fluoxetin, ett så kallat SSRI-läkemedel som hämmar återupptagningen av serotonin i hjärnan, kan främja hjärnans återhämtning efter en stroke. I djurförsök har behandlingen resulterat i nybildning av hjärnceller inom det skadade området.
Nu har läkemedlets effekt på funktionsförmågan utretts i en stor randomiserad studie på patienter som drabbats av akut stroke (EFFECTS-studien). Forskarna studerade även läkemedlets biverkningar och effekt på depression.
Förbättrar inte återhämtning efter stroke
– Vår studie visar att fluoxetin inte förbättrar återhämtningen efter stroke. Visserligen minskade antalet depressioner, men samtidigt ökade risken för benfrakturer, säger Erik Lundström, strokeläkare och huvudprövare för EFFECTS samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Studien inkluderade 1 500 patienter från 35 svenska sjukhus mellan oktober 2014 och juni 2019 och är därigenom Sveriges genom tiderna största randomiserade kontrollerade strokestudie.
Patienterna lottades till sex månaders behandling med fluoxetin (20 mg) eller placebo. Varken patienter, läkare eller forskare visste vem som fick den aktiva behandlingen. Funktionsförmågan mättes sedan med den modifierade Rankin-skalan (mRS), som är den vanligaste skalan för att mäta graden av funktionsbortfall efter en stroke.
Tre studier
EFFECTS samarbetar med två andra akademikerdrivna studier av fluoxetinbehandling efter stroke (FOCUS och AFFINITY). De sammanlagda resultaten från de tre studierna med totalt cirka 6 000 patienter kommer att presenteras inom ett år.
– Mitt råd är att avstå från att använda fluoxetin som förebyggande behandling efter stroke, säger Erik Lundström.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Hjärnfonden, Svenska Läkaresällskapet, Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse och STROKE-Riksförbundet. Sponsor är Karolinska Institutet (institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, KIDS).
Nytt globalt Fas 3-program initieras med BAN2401 i preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom
Stockholm, 14 juli 2020 – BioArctic AB (publ) (Nasdaq Stockholm: BIOA B) meddelade idag att bolagets samarbetspartner Eisai, tillsammans med Alzheimer’s Clinical Trials Consortium (ACTC) och Biogen, har initierat ett nytt globalt kliniskt Fas 3-program (AHEAD 3-45) med BAN2401 – en antikropp som motverkar skadliga amyloid-beta (Aβ)-aggregat. Programmet kommer att utvärdera effekten av BAN2401 vid preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom, hos individer med normal kognitiv funktion som har förhöjda nivåer av amyloid-beta i hjärnan. Baserat på gynnsamma resultat från en Fas 2b-studie utvärderas BAN2401 sedan tidigare i en registreringsgrundande klinisk Fas 3-studie (Clarity AD) vid tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom. AHEAD 3-45-programmet kommer att genomföras i USA, Kanada, Japan, Australien, Singapore och Europa.
AHEAD 3-45-programmet består av två kliniska studier, A3 och A45, vilka syftar till att utvärdera förmågan hos BAN2401 att bromsa ansamlingen av skadliga amyloid-beta-aggregat i hjärnan och därmed motverka kognitiv försämring till följd av Alzheimers sjukdom. Efter en gemensam screeningprocess inkluderas deltagarna i en av de randomiserade, dubbelblindade och placebokontrollerade studierna, baserat på nivån av amyloid-beta hos den enskilda individen. Totalt innefattar AHEAD 3-45 cirka 1 400 personer.
A3-studien kommer att inkludera individer som uppvisar medelhöga nivåer av amyloid-beta i hjärnan. Personer som ingår i denna grupp löper en ökad risk att utveckla ytterligare ansamlingar av amyloid-beta och därmed ökad risk att drabbas av kliniska symtom på Alzheimers sjukdom. Studien syftar till att utvärdera potentialen hos BAN2401 att motverka, eller dämpa, aggregering av skadlig amyloid-beta i hjärnan innan kliniska symtom utvecklas.
A45-studien kommer att inkludera individer med höga nivåer av amyloid-beta i hjärnan. Studien syftar till att utvärdera om behandling med BAN2401 kan motverka kognitiv försämring och dämpa utvecklingen av de patologiska förändringar i hjärnan som uppstår till följd av Alzheimers sjukdom.
”Vi välkomnar detta nya och omfattande kliniska Fas 3-program med BAN2401. I jämförelse med Clarity AD-studien kommer AHEAD 3-45 att undersöka potentialen hos BAN2401 som en preventiv behandling i presymtomatiska stadier av Alzheimers sjukdom. Ett positivt utfall skulle innebära nya möjligheter att förebygga sjukdomen eller behandla den i ett mycket tidigt skede, vilket kan minska lidandet för den enskilda patienten och leda till stora besparingar för samhället”, säger Gunilla Osswald, vd, BioArctic AB.
Bild: från filmen Molecular Atlas of the Adult Mouse Brain
Forskare vid Karolinska institutet har kartlagt en mushjärna på molekylär nivå. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, och till exempel identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid psykiska och neurologiska sjukdomar, menar forskarna bakom studien.
I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta. Hjärnkartan bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.Många av de kartor som används idag för att beskriva hjärnans organisation, både hos människor och hos andra däggdjur, har byggt på synliga skillnader i hur celler och nervbanor är organiserade eller hur de vanligaste signalsubstanserna är spridda.
– Dessa kartor har varit oerhört viktiga inom hjärnforskning för att planera och tolka experiment, men de har också debatterats eftersom kartorna har utvecklats av olika experter som har använt sig av olika typer av definitioner, säger Konstantinos Meletis, docent vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och författare till studien.
Fångar upp molekyler i hjärnvävnaden
Den studie som nu presenteras undersöker om det i stället finns ett mer oberoende sätt att definiera hjärnkartor utifrån data och fakta. Studien, som är baserad på hjärnan hos en vuxen mus, är ett resultat av ett nära samarbete mellan Konstantinos Meletis grupp på KI och KTH-professorn Joakim Lundebergs grupp vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab).– För att genomföra denna kartläggning har vi använt en metod som kallas för spatial transkriptomik. Den gör det möjligt att fånga upp de molekyler som kodar för cellernas identitet och funktion, förklarar Konstantinos Meletis.
Metoden för att extrahera RNA-molekyler har utvecklats av bland annat Joakim Lundeberg vid KTH. Den ligger till grund för att identifiera RNA-molekylernas exakta position i hjärnvävnaden. RNA är en förkortning av ribonukleinsyra, som fungerar som budbärare mellan generna och de proteiner som generna kodar för. Trots att musens hjärna är liten, handlar det om en storskalig kartläggning med sammanlagt 35 000 olika mätpunkter som pågått i närmare tre år.Kartläggningen gjorde det möjligt för forskarna att återskapa en virtuell 3D-karta över hela mushjärnan med information om över 15 000 gener som är aktiva i de olika områdena.
Kan användas för att identifiera sjukdomar
Studien visar att det är möjligt att bygga en detaljerad karta utan att använda tidigare kunskaper och erfarenheter om neuroanatomin. Det öppnar upp för en helt datadriven definition av hjärnans olika områden, och ger därför forskare en grund för att både jämföra studier och för att kartlägga hjärnans anatomi i andra djurarter. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, för att till exempel kunna identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid vissa sjukdomar.– Vi vet att olika typer av obalans i hjärnan kan leda till psykisk eller neurologisk sjukdom. I arbetet med att finna nya behandlingar är det därför helt avgörande att först ha kunskap om de molekylära skillnaderna i hjärnans områden och hur dessa påverkar nervcellernas funktion, förklarar Konstantinos Meletis.
Projekt om den mänskliga hjärnan
Det pågår också studier för att förstå hur utveckling av den mänskliga hjärnan bygger på samma molekylära principer, något som sker i samarbete mellan Joakim Lundebergs grupp och projektet Human Developmental Cell Atlas (HDCA).– Det är fantastiskt att vi nu kan återskapa hela hjärnans detaljerade anatomi genom att endast fånga den molekylära profilen, utan att kunskap om hjärnan eller molekylernas funktion behövs, säger Joakim Lundeberg.Som en del i projektet har forskarna skapat en webbportal med den molekylära kartan över mushjärnan. Portalen är en öppen resurs för alla som vill studera hjärnan och ta del av kunskapen: https://www.molecularatlas.org/
Vetenskaplig artikel:
Molecular atlas of the adult mouse brain.Science Advances. Cantin Ortiz, Jose Fernandez Navarro, Aleksandra Jurek, Antje Märtin, Joakim Lundeberg, Konstantinos Meletis.
Annons:
Annons:
Manage your privacy
To provide the best experiences, we and our partners use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us and our partners to process personal data such as browsing behavior or unique IDs on this site and show (non-) personalized ads. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
Click below to consent to the above or make granular choices. Your choices will be applied to this site only. You can change your settings at any time, including withdrawing your consent, by using the toggles on the Cookie Policy, or by clicking on the manage consent button at the bottom of the screen.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
