Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt blodtest för alzheimer utvecklat

Ett nytt blodtest för alzheimer har utvecklats under ledning av forskare vid Göteborgs universitet. Metoden bygger på att mäta en specifik variant av proteinet tau i ett vanligt blodprov, vilket gör testet enklare och billigare att utföra.


Kaj Blennow och Henrik Zetterberg, (foto: Johan Wingborg)

Forskningen bakom testet har letts av Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi, och Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften The Lancet Neurology.

Alzheimers sjukdom karakteriseras av två sjukliga förändringar i nervsystemets vävnad. Dels plack, bildat av proteinet beta-amyloid, och dels neurofibriller som består av proteinet tau, som via en biokemisk process, fosforylering, klibbat ihop sig i små nystan i hjärnans nervceller.

Den nyutvecklade metoden bygger på mätning av fosforylerat tau, den specifika varianten P-tau181, i vanliga blodprover. Detta görs med hjälp av en ultrakänslig metodik, kallad Single Molecule Array (Simoa), som kan mäta betydligt lägre nivåer av proteinbiomarkörer än andra analysmetoder.

Hög känslighet och precision

P-tau181 har sedan länge kunnat mätas med hjälp av ryggvätskeprov, där nivån är betydligt högre än i blodprover. Sedan några år kan neurofibriller även påvisas med avancerad medicinsk avbildningsteknik, så kallad PET-teknik. Ryggvätskeprov är dock svårt att göra i primärvården, och de höga kostnaderna för PET begränsar användningen. Att kunna påvisa tau-patologi via vanliga blodtester hade därför varit mycket värdefullt.

Resultaten som nu publiceras visar att nivån av P-tau181 är kraftigt förhöjd vid alzheimer, även i den tidiga fasen av sjukdomen som kallas mild kognitiv störning. Den förhöjda nivån fanns dock bara hos de patienter som också hade plack, påvisad med PET-kamera.

Nivån av det specifika P-tau181 i blodplasma visade också mycket god samstämmighet med nivån på ansamlingar av olika sorters tau i hjärnan, registrerade med PET-teknik. Blodtestet hittade även personer tidigt i sjukdomsprocessen, som hade plack men där PET-tekniken inte såg några förhöjda tau-nivåer.

Blodtestet visade mycket god förmåga att skilja alzheimer från andra hjärnsjukdomar, exempelvis frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom, där nivån av P-tau181 i blod var helt normal.

Framtida screening i primärvård

Blodtestet som utvecklats på Göteborgs universitet visar likartade resultat som det blodtest som utvecklats på läkemedelsbolaget Eli Lilly i USA, och där resultaten nyligen publicerades i Nature Medicine, med Kaj Blennow och Henrik Zetterberg som medförfattare.

– Vi tror att vårt blodtest kan få en mycket viktig framtida användning som screeningtest i primärvården, vilket vi också visade i en av delstudierna i vår artikel där vi just undersökte primärvårdspatienter som sökte för minnesstörning, säger Kaj Blennow.

– Vi tror också att nivån av P-tau181 i blodplasma kan vara en mycket viktig markör för att påvisa och följa effekten av de nya läkemedel mot alzheimer som i dag är under utveckling, säger Henrik Zetterberg.

Titel: Blood phosphorylated tau 181 as a biomarker for Alzheimer’s disease: a diagnostic performance and prediction modelling study using data from four prospective cohorts; https://doi.org/10.1016/S1474-4422(20)30071-5 (The Lancet Neurology)

Tidigare studier:

Plasma P-tau181 in Alzheimer’s disease: relationship to other biomarkers, differential diagnosis, neuropathology and longitudinal progression to Alzheimer’s dementia; https://doi.org/10.1038/s41591-020-0755-1 (Nature Medicine)

Diagnostic value of plasma phosphorylated tau181 in Alzheimer’s disease and frontotemporal lobar degeneration; https://doi.org/10.1038/s41591-020-0762-2 (Nature Medicine)

Den fascinerande hjärnan

Med toppmoderna metoder analyserar Klas Kullander nervsystemets funktioner för att förstå hur så kallade neuronala kretsar i hjärna och ryggmärgen fungerar.

Minnen skapas i hjärnan – men hur? Och vad händer när minnet successivt förstörs vid en demenssjukdom som till exempel Alzhemiers sjukdom? Det är en del av den forskning Klas Kullander, professor i neurovetenskap, ägnar sig åt. I avsnitt 48 av Forskarpodden berättar han om sin forskning.

Lyssna på avsnitt 48: Den fantastiska hjärnan

Klas Kullander är professor i neurovetenskap. Med hjälp av toppmoderna metoder analyserar han nervsystemets funktioner för att förstå hur så kallade neuronala kretsar  i hjärna och ryggmärgen fungerar.

– Det är fantastiskt att vara med i den här eran i neurovetenskapen. Det har kommit så fantastiska tekniker att avläsa aktivitet i nervsystemet och att påverka nervceller utan att förstöra deras förmåga att signalera, säger Klas Kullander.

Det är en fascinerande grundforskning som även involverar processer kring kognition, riskbeteende, rädsla och psykisk ohälsa.

Ny Mayzent® (siponimod) data visar bibehållen effekt upp till fem år

Mayzent® (siponimod) data visar bibehållen effekt upp till fem år

Novartis meddelar att ny Mayzent® (siponimod) data visar bibehållen effekt med att fördröja funktionsnedsättning upp till fem år för patienter med Sekundär progressiv MS.

 

Läs hela pressmeddelandet

 

Uman Sense och Region Skåne beviljas 2 miljoner kronor för samverkan i en klinisk prövning av Stroke Alarm

Lundaföretaget Uman Sense och Region Skåne beviljas 2 miljoner kronor för samverkan i en klinisk prövning av Stroke Alarm – världens första bärbara strokelarm

Det är VINNOVA:s Swelife och Medtech4Health som beviljat 2 085 000 kr för en klinisk prövning av en ny banbrytande teknik för tidig detektion av stroke. Syftet med samverkansprojektet är att utvärdera effektiviteten av Stroke Alarm – om patienter kommer snabbare till behandling vid stroke om de använder Stroke Alarm.

Tack vare en enastående utveckling av strokevården finns det i dag stora vinster av tidig vård vid stroke såväl avseende hälsa och livskvalitet för den drabbade, som ekonomiskt för samhället.

– Svensk stroke-behandling ligger i framkant; vi jagar minuter i stroke-kedjan. Det som måste lösas är hur vi ska kunna få patienterna att söka vård i tid”, säger Teresa Ullberg, huvudansvarig för studien.

Studien, som är den första av sitt slag i världen, är ett samarbete mellan neurologkliniken på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och Lund och neurologen i Hässleholm under ledning av strokeläkaren och forskaren Teresa Ullberg.

 


Boagets vd Cecilia Belfrage

– Om resultaten från studien är i linje med våra tidigare vetenskapliga data, tror vi att bred användning av Stroke Alarm innebär att den bästa möjliga strokevården kommer betydligt fler till del. Vi tror och hoppas att studien ska kunna visa att bärbara sensorer som Stroke Alarm har en naturlig plats i vården av patienter med risk för stroke. Stroke Alarm kommer att vara tillgänglig för sjukvården från och med senare i år, säger Cecilia Wassélius Belfrage, VD och grundare av Uman Sense.

 

Uman Sense är medlem i SmiLe Incubator, en företagsinkubator på Medicon Village i Lund som hjälper innovationsbolag inom Life-science att förverkliga sina idéer.

Viktigt att patienter med symtom på stroke och andra akuta tillstånd söker vård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har sett ett minskat inflöde av patienter till kardiologi- och strokevården till följd av utbrottet av det nya coronaviruset. Sjukhuset har full beredskap för att ta emot patienter i behov av akut och livsnödvändig vård och uppmanar nu patienter med symtom på akut sjukdom att söka vård.

– Det är väldigt viktigt att våra medborgare söker vård vid symtom på akuta tillstånd som till exempel stroke och hjärtinfarkt där varje minut är viktig. Vi har full beredskap för att ta hand om dessa patienter och det gäller naturligtvis samtliga akuta sjukdomar och tillstånd, säger Per-Olof Hansson, chefläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sedan tidigare har sjukhuset ställt in en stor del av den planerade vården för att kunna möta behovet av vård under coronautbrottet och bidra till minskad smittspridning. Det här gäller inte akut och livsviktig vård där man alltså nu ser att färre patienter söker vård, en bild som delas av andra vårdgivare i landet och även internationellt.

– Känner man symtom på hjärtinfarkt, som till exempel bröstsmärta, så är det viktigt att söka sjukvård snabbt. Vid kraftigare besvär ska man ringa 112 och bli hämtad med ambulans. Det är viktigt att komma in tidigt för att rädda så mycket av hjärtmuskeln som möjligt. Samma sak gäller symtom på akut stroke som till exempel nytillkommen svaghet i en arm eller ben, snedhet i ansiktet eller svårigheter med talet, det vill säga sluddrigt tal eller svårigheter att hitta ord.

Sjukhuset uppmanar samtidigt de personer som inte är i behov av akut vård att avvakta med sitt vårdbesök och på så sätt bidra till vården av patienter med covid-19 och andra i akut behov av vård.

– Vi gör allt vi kan för att upprätthålla den akuta vårdkapaciteten under pågående pandemi. Vi är tacksamma om de personer som inte är i behov av akut vård även i fortsättningen undviker att besöka sjukhusets akutmottagningar.