Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Dagens äldre sover bättre – löper mindre risk för demenssjukdomar

Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan därför löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

De äldsta åldersgrupperna tillhör den del av befolkningen som växer snabbast i världen. Det är därför viktigt att förstå de förändringar som förknippas med både normalt och sjukligt åldrande. I sin avhandling har Johan Skoog undersökt kopplingar mellan sömn och kognitiva förmågor, eftersom intakt kognition ofta är en nyckel till ett lyckat åldrande. Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda siffror och språk.

I en av studierna undersöktes sambanden mellan sömnstörningar hos äldre och förekomsten av proteinerna beta-amyloid och tau i ryggvätskan. Båda är markörer för Alzheimers sjukdom. Ett överskott av beta-amyloid i hjärnan tros vara det som driver igång sjukdomsprocesserna medan giftigt tau tros vara orsaken till att nervceller i hjärnan dör. Kroppen rensar normalt ut överskott av beta-amyloid, men tidigare studier på möss har indikerat att dålig sömn gör det svårare för kroppen att genomföra den reningsprocessen.

Resultaten visade att de som hade sömnstörningar hade lägre nivåer av beta-amyloid i ryggvätskan, vilket är ett tecken på en ökad ansamling av proteinet i hjärnan. En annan upptäckt var att en riskgen för Alzheimers sjukdom (APOEε4) hade betydelse. De som hade sömnsvårigheter och samtidigt var bärare av riskgenen hade högre nivåer av tau.

− Dålig sömn kan ofta vara ett symtom vid Alzheimers sjukdom, men vår studie visar att problem med sömnen även kan påverka själva sjukdomsförloppet, säger Johan Skoog.

I en annan studie, där testdeltagarna själva skattade sin sömnkvalitet, undersöktes om sömnstörningar i 50-och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet. Resultaten visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket också det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.

− Båda studierna tyder på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog.

I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum. Studien visade att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.

− Att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog.

En ökad kunskap om kopplingen mellan sömnstörningar och kognition kan ge sjukvården en större möjlighet att individanpassa olika åtgärder för att förbättra äldres hälsa och välmående. Sambanden mellan sömn och kognitiv hälsa visar också på vikten av att inom vården sträva efter att upptäcka sömnstörningar tidigt för att kunna ge råd och behandling.

Om studierna:
Avhandling består av flera delstudier som alla innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg. H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet. Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944. I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka vår kunskap om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.

Demens och Alzheimer:
Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av skador på hjärnan. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och mer än hälften av de med en demenssjukdom har Alzheimers sjukdom. I Sverige är ungefär 100 000 personer drabbade. Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan fortare än vid ett normal åldrande. De skadade nervcellerna påverkar kognitionen och det vanligast symtomet är ett försämrat närminne.

Digital publicering: Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease

Tre i rad – hattrick för hjärnelektroder

För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat.

Hjärnan är den mest komplicerade struktur vi känner till och den ligger bakom vår intelligens, kreativitet, tankar, minnen, känslor och våra sinnesintryck. Man har liknat den vid en dator men likheten haltar eftersom vi inte ens är nära att förstå hur vår hjärna fungerar. En viktig pusselbit som saknats är vävnadsvänliga elektroder för att under lång tid lyssna på och interagera med enskilda nervceller uppkopplade i nätverk. Sådana elektroder har Jens Schouenborgs forskargrupp vid Lunds universitet under många år forskat kring och utvecklat.

 

Från vänster: Mohsin Mohammed, Jens Schoenborg, Johan Agorelius och Alexander Dontsios Holmkvist.

– Vi har tagit avgörande kliv mot målet att uppnå helt biokompatibla elektroder som inte stör den normala signaleringen mellan nervcellerna i hjärnvävnaden, säger Jens Schouenborg, professor som leder forskningsverksamheten vid Neuronano Research Center vid .

För att utvärdera de nya elektroderna arbetar de bland annat med modeller av Parkinsons sjukdom, en sjukdom som innebär att nervceller i ett visst område i hjärnan bryts ned. När det sker kan stimulering via implanterade elektroder, ofta benämnd Deep Brain Stimulation (DBS), användas som behandling för att minska de motoriska symptom som patienter drabbas av.

Läs hela pressmedelandet

12 miljoner till forskning inom cancer, stroke och Parkinson

Ett blodprov för säkrare diagnos av äggstockscancer, utveckling av ett nytt cancervaccin och av en ny genterapi för cancer. Av de 20,7 miljoner kronor som Mats Paulssonstiftelserna i år delar ut i anslag till forskning inom Life Science kommer 12 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande. Större delen av anslagen går till nya möjligheter att diagnosticera eller behandla cancer.

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande är ägare till Medicon Village i Lund och modellen är att avkastning på kapital tillsammans med överskott från verksamheten inom Medicon Village går tillbaka till forskning.

Utöver donationer kopplade till cancer, belönas i år också forskning för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen, en ny ultraljudbaserad mjukvara som ska prediktera stroke och hjärtinfarkt samt monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer via ett digitalt verktyg.

Stiftelsen har sedan 2019 en inriktning mot anslag till akademiska forskningsprojekt som i närtid kan leda till samhällsgynnande innovationer samt anslag till medeldyr utrustning. Inriktningen är ett samarbete mellan Lunds universitet och Malmö universitet, där universiteten bjuder in forskare att ansöka om anslag till projekt inom ramen för inriktningen. Ansökningarna prioriteras först av universiteten själva och därefter av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd. I år, liksom föregående år, har Stiftelsen fattat beslut om att bevilja 2 miljoner kronor vardera till 6 av dessa projekt.

– Kvaliteten i årets anslagsrunda har varit hög och det är mycket glädjande att se det fina arbete som universiteten gör för att nominera projekt till Stiftelsen. Årets projekt visar på en imponerande kompetensbredd, från digital hälsa till prevention och riskgruppsklassificering inom ortopediska såväl som kardiovaskulära sjukdomar samt utveckling av nya och innovativa diagnostiska eller terapeutiska metoder. Alla med tydliga mål och innovationspotential. Vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt samarbete med universiteten, säger Thomas Laurell, professor vid avdelningen för biomedicinsk teknik vid Lunds universitet och medlem av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd.

Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Mats Paulssonstiftelserna

Mats Paulssonstiftelserna är samlingsnamnet för de stiftelser som entreprenören Mats Paulsson är initiativtagare till. Här i ingår Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, Mats Paulssons stiftelse och Stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond. En gemensam nämnare för stiftelserna är att stödja ändamål som gagnar vetenskaplig forskning och innovationer inom framför allt medicin och Life Science.

Medicon Village
Medicon Village är den självklara platsen för att göra forskningsidéer för människors nytta till verklighet. Genom att underlätta gränsöverskridande samarbeten skapas förutsättningar för att medicinska framsteg ska ge fler människor ett friskare och hälsosammare liv. På Medicon Village arbetar drygt 2600 personer i mer än 170 organisationer. Fastighetsverksamheten finns i Medicon Village Fastighets AB, medan innovationsverksamheten drivs av Medicon Village Innovation AB. Båda bolagen är helägda av Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, www.mediconvillage.se. 

 

———————————————————————————————————————————————


Lista över 2020 års anslag

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande

Projekt: Omprogrammering av celler för immunoterapi mot cancer

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Filipe Pereira, universitetslektor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Cancer är en komplicerad grupp av sjukdomar med en mängd olika orsaker och egenskaper, vilket försvårar möjligheterna att få fram individanpassade och effektiva behandlingar. Omprogrammering av celler är en strategi som innebär spännande möjligheter när det gäller att överbrygga dessa begränsningar. Projektets målsättning är åstadkomma en helt individanpassad terapi som förhindrar att cancertumörer undgår immunförsvarets skyddande effekter.

Projekt: Utveckling av ett nytt blodprov för förbättrad diagnostik av äggstockscancer

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Magnus Jakobsson, PhD, Biträdande universitetslektor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Sammanfattning: I detta projekt avser man att ta fram underlag för (identifiera biomarkörer) och utveckla ett diagnostiskt test (iDOC). Detta test förväntas användas av kliniker för att bestämma om patienter med misstänkt äggstockscancer ska opereras, eller inte. Dessutom strävar man efter att besvara om patienter med elakartade (maligna) tumörer svarar på modern immun-modulerande behandling.

Projekt: Datorbaserade kliniska studier för att prediktera risk för höftfraktur och behandling

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Hanna Isaksson, Professor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Sammanfattning: Det övergripande målet med projektet är att utveckla personliga förebyggande lösningar för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen. Detta kommer ske genom utveckling och validering av en ny avancerad metod att förutsäga höftfrakturer. De förväntade resultaten kommer att gynna andra forskare, sätta nya riktmärken för simuleringsbaserade kliniska studier och, viktigast av allt, ge klinikerna mer exakta verktyg för bedömning av frakturrisk.

Projekt: Nya adjuvant för nästa generations cancer-vaccin

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Kristian Riesbeck, Professor, överläkare Medicinska Fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Nya immunterapier, som utnyttjar kroppens eget försvar för att bekämpa tumörceller har revolutionerat cancerbehandlingen på kort tid. Trots det svarar långt ifrån alla patienter på behandling. I projektet vill man undersöka om ett visst protein kan användas för att ta fram ett nytt och effektivt cancervaccin. Förhoppningen är att på sikt kunna utveckla ett effektivt vaccin som snabbt och enkelt kan anpassas efter varje individ.

Projekt: Ny ultraljudbaserad mjukvara för att prediktera stroke och hjärtinfarkt

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Isabel Gonçalves, Professor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Hjärtattacker och stroke, de vanligaste orsakerna till för tidig död och sjuklighet i hela världen, orsakas oftast av inflammerade och fettrika åderförkalkningsplack. I den kliniska vardagen saknas en metod för att upptäcka patienter med dessa plack innan de drabbas. Projektet har utvecklat en ny billig, snabb, strålnings- och kontrastfri ultraljudsmetod för åderförkalkningsplack utvärdering och bättre screening, behandling och åderförkalkningsmonitorering.

Projekt: Parkapp

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Dario Salvi, PhD, biträdande universitetslektor, Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet

Sammanfattning: Diagnos och bedömning av Parkinsons sjukdom baseras främst på kliniska kriterier, men dessa är subjektiva, oregelbundna och inte alltid tillförlitliga. Användning av smartphones är ett sätt för forskare att genomföra experiment och samla in kompletterande data till kliniska bedömningar som möjliggör för patienter att delta på distans från sina hem. Målsättningen är att utveckla ett digitalt verktyg för kontinuerliga hälsomätningar med fjärrdiagnostik. Projekt har potential att leda till ett system för monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer för klinisk praktik i Sverige.

Övriga anslag från Mats Paulssonstiftelserna kopplade till Medicon Village

Bland årets utdelningar har ytterligare 5 miljoner kronor beviljats av Mats Paulssons stiftelse till stöd för fortsatt forskningssamarbete mellan Lunds universitet och Swiss Cancer Center i Lausanne. L2 Bridge samarbetet fokuserar på utveckling av innovativa tekniker, forskningsverktyg och metoder som kan möjliggöra nya och patientspecifika former av cancerbehandling. Projektet har bl a identifierat nya behandlingsformer för bröstcancer som nu undersöks vidare. Några av forskarlagen i L2 Bridge har sitt säte på Medicon Village, med professorerna Carl Borrebaeck och Kristian Pietras.

Lund Melanoma Study Group – BioMEL biobank är ännu ett projekt, baserat på Medicon Village, som får utdelning.  Projektet med huvudsökande professor Christian Ingvar har fått ett anslag på 2,1 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse och Stefan Paulssons cancerfond. BioMEL är Lund Melanoma Study Groups biobank som prospektivt samlar tumörbiopsier och blod med tillhörande klinisk/patologisk information från melanompatienter för koppling till molekylärbiologin. Forskargruppen är multidisciplinär med kliniker, epidemiologer och molekylärbiologer kring malignt melanom.


Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Europeiska kommissionen godkänner VIMPAT® för behandling av primär generaliserade tonisk-kloniska anfall

UCB, meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt att den befintliga indikationen för VIMPAT® (lakosamid) utökas till att inkludera tilläggsbehandling av primär generaliserade tonisk-kloniska anfall (GTK) hos barn från fyra års ålder, ungdomar och vuxna med idiopatisk generaliserad epilepsi. Detta beslut baseras på ett positivt utlåtande från CHMP, den 15 oktober 2020.7

Det nya godkännandet baseras delvis på resultaten från en fas III-studie med lakosamid som tilläggsbehandling av primärt generaliserat tonisk-kloniska anfall. Studien publicerades nyligen i Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry.8 Studien visade att lakosamid reducerade risken för att utveckla ett efterföljande primär generaliserat toniskt-kloniskt anfall (GTK) under en 24-veckorsperiod och visade också en signifikant ökad frånvaro av GTK-anfall under behandlingsperioden, jämfört med placebo som tilläggsbehandling. Lakosamid visade en säkerhetsprofil i GTK patienter som överensstämde väl med den som observerats i patienter med fokala anfall.

Mellan 20 till 40 procent av alla fall av epilepsi är idiopatisk generaliserad epilepsi (IGE) 3, som kännetecknas av olika generaliserade typer av anfall (absenser, myoklonier och GTK-anfall).4 Personer med generaliserade tonisk-kloniska anfall har en ökad risk att drabbas av kroppskada5, och patienter som upplevt tre eller flera fall på ett år hade en femton gånger ökad risk för plötslig, oväntad död på grund av epilepsi.6

– Att leva med okontrollerad epilepsi med generaliserade tonisk-kloniska anfall innebär stora utmaningar och påverkar patientens livskvalitet. Det är viktigt att det bedrivs forskning och utveckling av nya behandlingsalternativ till dessa patienter då risken är att många blir refraktära, och inte längre blir hjälpta av befintliga antiepileptika. I och med godkännandet kommer vi nu kunna erbjuda en ny tilläggsbehandling till svenska patienter med denna form av epilepsi, säger Alexander Rosendahl medicinskt ansvarig neurologi på UCB Pharma i Sverige.

Godkännandet innebär att VIMPAT® får marknadsföras för denna nya indikation i alla medlemsländer inom EU och Europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA (Norge, Island och Lichtenstein).

Referenser

1. European Commission Union Register of medicinal products for human use. Available at: https://ec.europa.eu/health/documents/community-register/html/h470.htm, December 2, 2020

2. Vimpat (lacosamide) EU Summary of Product Characteristics, https://www.ema.europa.eu/en/documents/product-information/vimpat-epar-product-information_sv.pdf, Date Accessed 3 December 2020

3. Marini C., King M.A., Archer J.S., Newton M.R., Berkovic S.F. Idiopathic generalised epilepsy of adult onset: clinical syndromes and genetics. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2003; 74(2):192–6

4. Benbadis SF. Practical management issues for idiopathic generalised epilepsies. Epilepsia. 2005;46(Suppl 9):125-132.

5. Asadi-Pooya AA, Nikseresht A, Yaghoubi E, et al. Physical injuries in patients with epilepsy and their associated risk factors. Seizure 2012;21:165–8.

6. DeGiorgio CM, et al. Ranking the leading risk factors for sudden unexpected death in epilepsy. Front Neurol. 2017;8:473

7. Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA), October 16, 2020, https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/vimpat

8. Vossler DG, et al. Efficacy and safety of adjunctive lacosamide in the treatment of primary generalised tonic-clonic seizures: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Neurol Neurosurg Psychiatry 2020; 91(10):1067-1075, https://jnnp.bmj.com/content/91/10/1067

9. Epilepsy Foundation. Who gets epilepsy? https://www.epilepsy.com/learn/about-epilepsy-basics/what-epilepsy https://www.epilepsy.com/learn/about-epilepsy-basics/who-gets-epilepsy. Date Accessed 20 October 2020

10. International League Against Epilepsy. Definition of Epilepsy 2014. https://www.ilae.org/guidelines/definition-and-classification/definition-of-epilepsy-2014 Date Accessed 19 October 2020

​Bildanalys av näthinnan kan utgöra en icke-invasiv metod för att ställa diagnos och övervaka förloppet vid Alzheimers

Eftersom förändringar i näthinnans dendriter (nervcellsutskott) går att observera med medicinska bildtekniker, såsom optisk koherenstomografi, OCT, skulle näthinneavbildning kunna utgöra en icke-invasiv metod för att ställa diagnos och övervaka sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Detta enligt en ny studie i Acta Neuropathologica, ledd av Cardiff University i samarbete med forskare från Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, där musmodeller av Alzheimers sjukdom använts.

Alzheimers sjukdom orsakas av flera gener och är en komplex, nervdegenerativ sjukdom där näthinnan är en komponent. Amyloid plackbildning, aktivering av immuncellen mikroglia och cellförlust förekommer då inte bara i hjärnan utan även i näthinnan hos både patienter och musmodeller med Alzheimer.

Retinala ganglieceller i ögat, nervceller i näthinnans innersta lager , utsätts ofta för skador vid neurodegenerativa sjukdomar. De utgör potentiellt en möjlighet för icke-invasiv klinisk diagnostisering och övervakning av sjukdomsförloppet vid Alzheimer. Dock är det oklart i vilken utsträckning näthinnan är inblandad vid Alzheimer, och hur väl den avspeglar hjärnsjukdomen.

Dendriter tar emot information från andra celler i näthinnan för att överföra ljusintryck till hjärnan. I den aktuella studien använde forskarna tre musmodeller av Alzheimer för att identifiera tidig nedbrytning av de retinala gangliecellernas dendriter, som uppstod före eller parallellt med neurodegenerativa förändringar i hjärnans hippocampus. Hippocampus bryts ner vid Alzheimers sjukdom.

Forskarna använde en teknik som kallas DiOlistic labelling för att markera, spåra, och analysera individuella retinala ganglieceller och deras komplexa förgreningar av dendriter.

Metoden går ut på att överföra fluorescerande färgämnen till nervcellerna med hjälp av ett så kallat heliumskott. Tekniken är värdefull eftersom den gör det möjligt att slumpmässigt märka ett fåtal hela retinala ganglieceller, för att studera deras utseende och hur de förändras vid sjukdom.

Pete Williams, forskarassistent vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus

– Resultatet ger ett tydligt stöd för att nedbrytning av både retinala ganglieceller och hippocampusregionen CA1 föregår betydande nervcellsdöd. CA1-regionen är en viktig del av hippocampus. Eftersom de retinala gangliecellernas dendriter sträcker sig in i det inre plexiforma lagret av näthinnan kan förändringarna kvantifieras vid kliniska prövningar, med hjälp av moderna koherensbaserade avbildningstekniker såsom OCT, säger Pete Williams, forskarassistent vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, en av författarna bakom studien.

På lång sikt är forskarnas mål att bekräfta resultatet med vävnadsprover från en större patientgrupp, samt att genomföra långsiktiga avbildningsstudier på djurmodeller och Alzheimerpatienter.

– Detta blir nödvändiga steg på vägen framåt. Att förstå de neurodegenerativa händelser som sker i näthinnan är avgörande för att upptäcka sjukdomen tidigt, och kan möjligen fungera som en viktig biomarkör för sjukdom och hur effektiv en behandling är, säger Pete Wiliams.

Forskningen finansierades med stöd av UK Dementia Research Institute, Alzheimer’s Society and Alzheimer’s Research UK, UK Dementia Research Institute på Cardiff University, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus filantropiska donationer.

Publikation

Retinal ganglion cell degeneration correlates with hippocampal spine loss in experimental Alzheimer’s disease, Ryan J. Bevan, Tim R. Hughes, Pete A. Williams, Mark A. Good, B. Paul Morgan, James E. Morgan, Acta Neuropathologica, online 7 december 2020, doi: 10.1186/s40478-020-01094-2