Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Klinisk prövning ska testa bredare

Klinisk prövning ska testa befintliga läkemedel på cancerpatienter som testat allt.

– I bästa fall hittar vi kanske helt nya indikationer för redan befintliga läkemedel, det vore det allra bästa, säger Edvard Abel, onkolog och ansvarig för studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Text: Hanna Brodda

Patientföreningarna med Nätverket mot cancer i spetsen har varit drivande i den här frågan. Utvecklingen inom behandling av cancer har exploderat de senaste decennierna och överlevnaden går upp, men alla patienter kan inte räddas.

Varje läkemedel har en eller ett par indikationer de får användas för. Det beror på att stora studier har genomförts för den specifika cancern och resultat har påvisats. Om de fungerar för fler cancersorter, vet man inte, eftersom det inte gjorts någon studie.

Nu har en klinisk studie blivit godkänd som ska kunna testa bredare.

– När en behandlande läkare anser att patienten har gått igenom de behandlingar som finns och cancern fortfarande är kvar, då ska de ha möjlighet att komma till oss, förklarar Edvard Abel.

Edvard Abel, onkolog och ansvarig för studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Focu.se är namnet på den nya studien som kommer att koordnieras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med landets sju universitetssjukhus. Målet är att ge fler cancerpatienter tillgång till individanpassad behandling oavsett var i landet de bor. Protokollet för den kliniska prövningen blev godkänd nu i september av de europeiska myndigheterna.

Metoden är att först kartlägga cancertumörens hela genetiska profil och synkronisera det med befintliga behandlingar, för att hitta andra läkemedel som kan tänkas fungera emot patientens tumör. En process som kallas repurposing, det vill säga hitta ett nytt användningsområde för en redan godkänd behandling.

Cirka 1 500 patienter per år kan komma att bli aktuella för den kliniska prövning som kommer att ledas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i samarbete med alla universitetssjukhus i Sverige. Liknande studier har gjorts i bland annat USA, Danmark och Nederländerna.

Vad visar de tidigare studierna i form av resultat?

– De har alla visat att det går att få resultat för cirka 30 procent av patienterna, det vill säga att tumörens tillväxt åtminstone inte ökar.

Edvard Abel tror att de patienter som kommer att bli aktuella för studien i Sverige kommer att ha de cancerformer som har färre godkända behandlingar, som bukspottkörtelcancer, gallvägscancer, vissa gynekologiska cancersorter och eventuellt några med lung- eller prostatacancer. Egentligen alla solida cancertumörer kan ingå.

– Med detta kommer vi också att utveckla en plattform som kommer att kunna användas framöver i fler kliniska prövningar av som bygger på att hitta genetiskt anpassade behandlingar, förklarar Edvard Abel.

Från början i utvecklingen av Focu.se bildades ett patientråd som aktivt medverkat i framtagandet av studieprotokoll och samtyckesformulär.

– Det har inte varit helt smärtfritt, men vi har lyckats visa hur viktigt det är att patienter är med tidigt i utformningen av studier. Vårt engagemang har också gjort det lättare att inkludera patienter i studien, säger Margareta Haag, patientrepresentant och ordförande för Nätverket mot cancer i ett uttalande på GMS hemsida.

Med nyligen beviljade statliga anslag på 44 miljoner från Socialdepartementet kommer studien att kunna komma igång redan i början på 2026.

Om den plattform som utvecklas

Studien kommer att administreras med verktyget Molecular Tumor Board Portal, där analyserna visar matchning mellan tumör och läkemedel, som ger underlag för behandlingen. Med hjälp av denna kan läkare från olika sjukhus delta i nationella konferenser och diskutera behandlingsalternativ i realtid. Den tekniska lösningen testades först inom det europeiska forskningssamarbetet Cancer Core Europe och anpassas nu för nationellt bruk i Sverige.

Årets sista nummer av Neurologi i Sverige ute nu

Nu är Neurologi i Sverige nr 4 2025 här. Numret lyfter nya forskningsresultat, kliniska studier i framkant och fördjupande perspektiv på utvecklingen inom svensk neurologi.

Karin Modig, docent i epidemiolog vid Karolinska Institutet. Foto: Hanna Brodda.

På framsidan möter vi forskaren Karin Modig som menar att longevity-trenden borde fokusera mer på friska år och mening i livet. Hon lyfter att hög ålder är den största riskfaktorn för demens, och att Sverige har kortare livslängd än flera andra länder.

I rättsläkaren och professorn Henrik Druids artikel beskrivs hur upptäckten om att den vuxna hjärnan faktiskt bildar nya nervceller, trots tidigare antaganden om motsatsen, gick till. Han förklarar hur kol-14-analyserna genomfördes och hur dessa oväntade fynd kunde fastställas.

I artikeln Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk förklarar forskaren och läkaren Hong Xu hur en svensk studie kopplar förhöjda nivåer av protein i urinen, ett tillstånd som kallas proteinuri, till ökad risk för demens. Studien tillför nu bevis för att albuminuri även bör betraktas som en markör för demensrisk.

Du kan även läsa Kim Kultima och Akshai Parakkal Sreenivasan artikel om hur forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny AI-baserad metod som kan förutse övergången till sekundärprogressiv multipel skleros och samtidigt ange hur säker modellen är på sin bedömning. Metoden kan bana väg för tidigare och mer individanpassad behandling för tusentals patienter.

Läs om detta och mycket mer i årets fjärde och sista Neurologi i Sverige 2025!

Du hittar det senaste numret som digital tidning HÄR och som PDF HÄR. Vill se våra tidigare utgåvor hittar du dem HÄR.

Trevlig läsning!

Ledare: Straff lär inte korta vårdköer

Att som regering engagera sig i vårdköerna, är som när EU vill få invånarna att skaffa fler barn. Demografin är en viktig politisk fråga, men faktorerna är så många och multidimensionella att det blir svårt att påverka från centralt håll, skriver chefredaktör Hanna Brodda.

Hanna Brodda, chefredaktör Neurologi i Sverige.

Vårdköerna är ingen ny fråga för regeringspartierna. Redan Olof Palme motionerade 1976 om patienternas väntan och sedan dess har de flesta regeringar öronmärkt åtskilliga miljoner för att korta köerna. Enligt denna regering har de satsat 18 miljarder kronor under mandatperioden. Pengar som går till exakt vad regionerna vill. Deras självbestämmande är nämligen grundlagsskyddat.

Möjligen beror det hela på ett missförstånd. Att politikerna faktiskt tror att de kan öronmärka pengar som faktiskt ska göra att regionerna och deras arbetare jobbar snabbare. Eller så vet politikerna att regionerna gör som de vill, men tänker att pengarna antagligen kommer till nytta ändå. Vården klagar inte och väljarna är nöjda.

Statistiken visar att pengarna i alla fall inte används för att korta köer. Den lagstadgade vårdgarantin firade i tysthet 20-årsjubileum den 1 november i år. I september väntade 459 443 på vård i Sverige, enligt SKR. I Norrbotten har 76 procent väntat längre än 90 dagar, medan det i Jönköping bara är 14 procent. Att det är så olika i olika regioner visar att politikens huvudkontor har mycket liten inverkan på sina lokalkontors vårdpolitik.

För ett par år sedan gjorde TT en enkät för att ta reda på antalet neurologer i landet. Av 20 regioner svarade 14 att de hade för få. I Norrbotten skriver de själva på hemsidan att de har en barnneurolog i hela länet. Det är en av många utmaningar i vården som inte löses med senaste förslaget mot vårdköerna; hårdare sanktioner.

Snart möjligt med CAR-T-behandling för hjärntumörer

Möjligheterna med CAR-T-behandling ökar. Flera svenska barncancerforskare arbetar med lovande studier för att anpassa CAR-T-behandling även för solida tumörer.

Text: Cecilia Billgren, journalist
Foto: Maria Rosenlöf

Barncancerforskaren Magnus Essand med doktoranden Matthijs Schuiling.

Cytostatika, strålbehandling och operation har länge varit de tre ben som används för behandling av barncancer. Men tack vare forskningen har nya behandlingsformer utvecklats som kan bli ytterligare verktyg att ta till i de fall som den traditionella behandlingen inte fungerar, eller då den traditionella behandlingen ger en högre risk att drabbas av allvarliga sena komplikationer.

Barncancerforskaren Per Kogner arbetar just nu med att få alla tillstånd klara för svensk medverkan i en klinisk studie för CAR-T-behandling mot neuroblastom.

Magnus Essand tror att CAR-T behandlingen skulle kunna användas även för barn med solida tumörer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En nyare behandlingsform är så kallad immunterapi, med målriktade läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancern. En form av immunterapi är så kallade CAR-T-celler. Kroppens vita blodkroppar, så kallade T-celler, tas ut från blodet och modifieras i ett laboratorium. En specifik gen för en receptor som kallas CAR (Chimeric Antigen Receptor) läggs till i T-cellernas DNA, och då har T-cellerna omprogrammerats till CAR-T-celler. När de sedan förs tillbaka in i kroppen kan de enklare känna igen en specifik molekyl på cancercellernas yta, ett så kallat antigen, koppla sig till den och därigenom ta död på cancercellerna.

Den här avancerade behandlingen används i dag för barn som drabbats av en specifik typ av svårbotad leukemi. Den är även godkänd som behandling för barn som drabbats av en viss typ av svårbehandlat lymfom. Båda dessa cancerformer består av celler som en gång varit B-celler, en annan typ av vita blodkroppar. I och med att cancercellerna ser likadana ut, det vill säga att alla uttrycker samma antigen, finns förutsättningarna för att CAR-T-behandlingen effektivt ska kunna slå ut alla cancerceller.

Solida tumörer nästa steg

Nästa steg för forskningen är att utveckla tekniken så att den kan fungera för att behandla solida tumörer. Flera projekt pågår. Barncancerfonden ger i dag finansiering till flera svenska barncancerforskare som bedriver forskning om CAR-T-behandling för solida tumörer.

En av dem är Magnus Essand, barncancerforskare och professor vid Uppsala universitet som forskat mycket om CAR-T-behandling.

– CAR-T har visat sig fungera bra för vissa leukemier och lymfom. Men det är mycket svårare att komma åt solida tumörer med CAR-T-celler. En anledning är att solida tumörer ofta har en mer heterogen celluppsättning jämfört med blodcancrar, säger Magnus Essand.

Solida tumörer består ofta av många olika typer av cancerceller, så kallade subkloner. Varje subklon har en egen specifik genetisk uppsättning, och därmed även sin egen specifika antigenuppsättning. CAR-T-celler riktar sig i regel mot en enda antigen. För att kunna ta fram CAR-T-celler för solida tumörer gäller det att hitta vilka subkloner som driver tillväxten för en specifik cancertyp, och utforma CAR-T-celler som kan känna igen just dem. Men det finns också en risk att om en subklon försvinner så kan en annan, som kunnat ”gömma sig” och undgå CAR-T-cellerna, ta över och så fortsätter tumören att växa ändå.

Gör nya celler

En annan utmaning handlar om att mikromiljön som finns i och runt solida tumörer är immunhämmande. Det innebär att celler som hör till immunförsvaret, och därigenom även CAR-T-celler, inte kan överleva länge i den miljön.

Magnus Essand visar på en mikroskopbild att det går att se om CAR-T-molekylerna, visas i rött, finns i tumörerna, syns som blåa.

I ett försök att komma runt båda dessa utmaningar har Magnus Essand och hans forskarteam tagit fram en ny generation CAR-T-celler. Förutom att utrustas med CAR, det vill säga en receptor för det antigen som finns på cancercellernas yta, så tillförs även en annan gen, kallad NAP, vars syfte är att göra mikromiljön mer gynnsam för immunförsvaret. NAP-genen kan även trigga i gång kroppens dentritiska celler, som också är en slags immunceller. Dendritiska celler har förmågan att fånga upp enskilda tumör-subkloners antigen och presentera dessa för T-cellerna, som att de ”utbildar” T-cellerna.

CAR-T celler som utsöndrar NAP kan därför leda till en bredare attack mot tumören. Resultatet blir att fler tumörceller dör, både de som uttrycker det antigen CAR-T cellerna är riktade mot men också andra tumörceller med andra antigen.

– Genom att utrusta CAR-T-cellerna med NAP-genen blir immunförsvaret ännu mer effektivt, säger Magnus Essand.

Magnus Essand och hans forskarteam har nu fått klartecken för en klinisk studie där CAR-T-celler med NAP-genen ska testas på patienter med lymfom, först på vuxna och i steg två även på barn. Därefter hoppas han kunna göra en liknande klinisk studie för hjärntumörformen glioblastom.

CAR-T mot hjärntumörer

Forskning görs även för att försöka hitta ett sätt att använda CAR-T för att behandla hjärntumörer. Men då tillkommer ytterligare en utmaning. Förutom att hjärntumörer ofta har en blandad celluppsättning, innebär också dess placering i hjärnan att de ligger innanför blod-hjärn-barriären som skyddar hjärnan från okända partiklar i blodet. För att kunna angripa hjärntumörer med CAR-T-celler måste de föras in direkt till tumören, det går inte att ge dem via blodet.

– Innan vi kan testa för hjärntumörer behöver vi lösa hur CAR-T-cellerna ska föras in i hjärnan på ett säkert och effektivt sätt, säger Magnus Essand.

En möjlig väg framåt är att använda en slags kateter som opereras in i huden vid en av hjärnans fyra hålrum, så kallade ventriklar. Förhoppningen är att CAR-T-cellerna ska kunna föras in i hjärnan via en ventrikel, och därigenom komma innanför blod-hjärn-barriären.

– Den här tekniken används idag för att ge cytostatika direkt till hjärntumörer, så det finns goda förutsättningar för att det ska kunna fungera även för CAR-T-behandling, säger Magnus Essand.

Men först behöver Magnus och hans forskarteam undersöka toxiciteten av CAR-T-cellerna, det vill säga säkerställa att metoden att föra in dem direkt i hjärnan inte innebär några allvarliga biverkningar. Även vilken dos, när och hur många gånger en patient ska behandlas behöver studeras mer innan metoden är säker att testa i en klinisk studie.

– Vi har en bit kvar innan vi kan göra en klinisk studie för glioblastom, minst ett par år, säger Magnus Essand.

Per Kogner vill göra CAR-T tillgängligt för svenska barn med högriskneuroblastom. ”Vi kommer att skicka T-celler från svenska barn, med återfall av neuroblastom, till ett laboratorium i Rom, där själva CAR-T-cellerna tas fram. Sen skickas de tillbaka hit och vi kan ge behandlingen här”, säger Per Kogner.

Klinisk studie för neuroblastom

För barncancerdiagnosen neuroblastom, som är en svårbotad cancerform som uppstår i nervsystemet utanför hjärnan och som orsakar tumörer bland annat i binjurarna, har forskningen kommit längre. Barncancerforskaren Per Kogner arbetar just nu med att få alla tillstånd klara för svensk medverkan i en klinisk studie för CAR-T-behandling. Det är ett europeiskt projekt, där ett forskarteam i Italien utrustat CAR-T-cellerna med en gen som gör det möjligt för dem att upptäcka en specifik biomarkör kallad GD2, som ofta finns hos tumörceller vid neuroblastom. Per Kogner hoppas att studien ska komma i gång tidigt nästa år.

– Det kommer fungera så att vi skickar T-celler från svenska barn med återfall av neuroblastom till ett laboratorium i Rom, där själva CAR-T-cellerna tas fram. Sen skickas de tillbaka hit och vi kan ge behandlingen här, säger Per Kogner. Medan starten av studien i Sverige och övriga Europa är beroende av beslut hos den europeiska myndigheten EMA pågår behandling av enstaka barn i Rom.

– Jag hoppas att vi med den här studien både gör CAR-T terapi tillgänglig för svenska barn med högriskneuroblastom och får mer kunskap om vilka barn som blir mest hjälpta av denna nya immunterapi, för att bättre kunna individanpassa behandlingen och förhoppningsvis bota ännu fler barn, säger Per Kogner.

Även om det finns utmaningar är han optimistisk. Utöver stöd från Barncancerfonden för den svenska delen har hela studien fått ett viktigt anslag från det europeiska samarbetet FKC, ”Fight Kid’s Cancer”.

– Resultat från den italienska studien har publicerats i respekterade New England Journal of Medicine och Nature Medicine. De visar att det går att få bra behandlingssvar utan svåra biverkningar för barn med neuroblastom med hjälp av CAR-T. Och har det lyckats en gång bör det ju kunna gå att göra igen!

Även om det finns utmaningar är Kogner optimistisk. Utöver stöd från Barncancerfonden för den svenska delen har hela studien fått ett viktigt anslag från det europeiska samarbetet FKC, ”Fight Kid’s Cancer”.

– Resultat från den italienska studien har publicerats i respekterade New England Journal of Medicine och Nature Medicine. De visar att det går att få bra behandlingssvar utan svåra biverkningar för barn med neuroblastom med hjälp av CAR-T. Och har det lyckats en gång bör det ju kunna gå att göra igen!

Progressiv MS kan förutspås av AI

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny AI-baserad metod som kan förutse övergången till sekundärprogressiv multipel skleros och samtidigt ange hur säker modellen är på sin bedömning. Metoden kan bana väg för tidigare och mer individanpassad behandling för tusentals patienter.

Figuren visar hur en AI-modell kan bidra till att upptäcka när en patient med skovvis förlöpande MS (RRMS) övergår till sekundärprogressiv MS (SPMS). Vid varje uppföljande sjukhusbesök kan modellen bedöma om en person med MS uppvisar tecken på progression. I det här exemplet (den övre figuren) identifierade AI-modellen övergången ungefär tre år tidigare än vad som noterades i det kliniska förloppet, vilket överensstämmer med klinikernas retrospektiva bedömning. Det nedre diagrammet illustrerar hur sjukdomen gradvis förändras, med en ökande sannolikhet för progressiv MS över tid. Tillsammans visar graferna hur AI kan bidra till att upptäcka tidiga tecken på sjukdomsprogression och stödja mer välavvägda och tidsmässigt träffsäkra kliniska beslut. Modifierad figur från Sreenivasan et al., publicerad i npj Digital Medicine (2025). © Författarna. Återges under licensen CC BY 4.0

Figuren illustrerar hur data från det svenska MS-registret, som innehåller ett omfattande longitudinellt datamaterial med klinisk information från över 22 000 svenska MS-patienter, inklusive demografiska uppgifter, sjukdomshistorik och upprepade neurologiska bedömningar från flera sjukhusbesök, användes för att träna en AI-modell. Syftet med modellen är att underlätta upptäckten av när en patient med skovvis förlöpande MS övergår till sekundärprogressiv MS. Modellen tillhandahåller både en tillförlitlighetsnivå för varje förutsägelse och en förklaring till vilka faktorer, såsom ålder, sjukdomsduration eller EDSS, som påverkade resultatet. Figur från Sreenivasan et al., publicerad i npj Digital Medicine (2025). © Författarna. Återges under licensen CC BY 4.0

Multipel skleros, MS, är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar över 22 000 personer i Sverige. Sjukdomsförloppet varierar mellan individer, och en klinisk utmaning är att identifiera när en patient med skovvis förlöpande MS, RRMS, övergår till sekundärprogressiv MS, SPMS. Denna övergång innebär en gradvis försämring av den neurologiska funktionen och upptäcks ofta först i efterhand, med en genomsnittlig diagnostisk fördröjning på omkring tre år. Idag finns inga biomarkörer i kliniskt bruk som tidigt kan identifiera den här övergången. En tidig identifiering av patienter i riskzonen kan göra det möjligt att sätta in rätt behandling i tid.

För att underlätta arbetet med att förutsäga övergången till SPMS i ett tidigare skede än vad som är möjligt idag har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en artificiell intelligens-modell som kan göra just detta. Studien bygger på data från det svenska MS-registret som innehåller ett longitudinellt datamaterial med klinisk information från över 22 000 svenska MS-patienter, inklusive demografiska uppgifter, sjukdomshistorik och upprepade neurologiska bedömningar från flera sjukhusbesök. Det omfattande materialet gjorde det möjligt att träna och validera modellen med hjälp av verkliga kliniska data insamlade under många år.

Traditionella prognostiskametoder utgår i hög grad från populationsbaserade data och klinisk expertis, vilket begränsar möjligheten till  precision på individnivå. Samtidigt redovisas sällan osäkerheten i bedömningen, vilket gör det svårt för kliniker att bedöma resultatets tillförlitlighet. Forskarna har därför kompletterat AI-modellen med ramverket för konform prediktion (eng. conformal prediction), vilket gör att den kan ge både en prediktion och en uppskattning av dess tillförlitlighet. Modellen kan vid varje uppföljande sjukhusbesök bedöma om en person med MS har övergått till SPMS och samtidigt ange styrkan i bedömningen.

Till skillnad från traditionella AI- och andra maskininlärningsmodeller, som levererar ett fast resultat, beräknar konform-prediktionsmodellen individuella konfidensnivåer för varje förutsägelse. Om modellen till exempel bedömer att en patient sannolikt har övergått till SPMS, anger den även om denna bedömning görs med hög eller låg säkerhet. Denna information kan vara avgörande för att vägleda beslut om uppföljning och behandling.

Modellen inkluderar dessutom förklarande verktyg som gör det möjligt för kliniker att se vilka faktorer som haft störst betydelse för en viss förutsägelse. Denna transparens ökar förståelsen för modellens resonemang och stärker tilliten till AI-baserade beslutsstöd.

När modellen testades på tidigare osedda patientdata uppnådde den 93 procent träffsäkerhet i att avgöra om en person med MS befann sig i RRMS- eller SPMS-stadiet vid ett sjukhusbesök. Anmärkningsvärt nog kunde AI:n identifiera övergången tidigare än klinikerna i hela 87 procent av fallen.

Kim Kultima, vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, kommenterar:

– Förmågan att förutsäga övergången mellan RRMS och SPMS, med en kvantifierad osäkerhet är ett stort steg framåt. Det innebär att kliniker kan fatta mer välgrundade beslut, eftersom de inte bara vet vad modellen förutspår utan också hur säker den är på sin bedömning.”

Enligt forskarna öppnar modellens förmåga att uttrycka osäkerhet flera viktiga möjligheter inom klinisk praxis:

  • Individanpassad behandling: Förutsägelser med hög säkerhet kan vägleda behandlingsbeslut och möjliggöra tidigare intervention för personer med MS som riskerar progression.
  • Hantera förväntningar: Genom att ge personer med MS en statistiskt välgrundad uppskattning av diagnossäkerheten främjas transparens och delat beslutsfattande.
  • Identifiera komplexa fall: Förutsägelser med låg säkerhet kan signalera behov av tätare uppföljning eller ytterligare diagnostik.

Trots lovande resultat betonar forskarna att ytterligare klinisk validering krävs innan metoden kan införas i rutinsjukvården. Studien som har publicerats i tidskriften npj Digital Medicine visar dock att konform prediktion-ramverket erbjuder ett kraftfullt, transparent och patientcentrerat sätt att modellera prognoser vid komplexa kroniska sjukdomar som MS.

För att underlätta fortsatt forskning har teamet även utvecklat en anonymiserad onlineversion av modellen, MSP-tracker (https://msp-tracker.serve.scilifelab.se/), som gör det möjligt för andra forskare att utforska och testa ramverket på avidentifierade data. Detta öppna initiativ syftar till att påskynda den datadrivna innovationen inom MS-forskning och att underlätta användningen och vidareutvecklingen av prediktiva verktyg för neurologiska sjukdomar i stort.

https://msp-tracker.serve.scilifelab.se/